Experten varnar: Bränslepris på 35 kr per liter efter nästa mandatperiod

[Sportbilsentusiasten]

Morötter är alltid bättre än piskor!
Dvs gör elbilar billiga i inköp (de är på väg ned), och skitbilliga att ladda istället. Jag har 3ggr dyrare elkostnad nu mot för 25år sedan då vi hade världens bästa elsystem. Dessutom sjuka överpriser på snabbladdare.

[Fredrik j]

Ja, exakt. Då är vi ju överens. Om regeringen vill hålla bensinpriset nere behöver de sänka skatten på bensin.

Inte om det totala skatteuttaget är samma eller högre än innan.

Sänker de skatten (som är rätt hög) behöver man antingen ta pengar från andra delar av samhället eller höja skatterna rakt över för att täcka upp den förlorade inkomsten av bensinskatt.

Men som jag skrev innan och fredrikj är inne på så behöver inte sänkt skattesats nödvändigtvis innebära en lägre skatteintäkt.

Det är precis som andra marginaler.

Om du köper in en sak för 10kr och säljer den för 20kr så har du 100% marginal, men då kanske du säljer 1000 stycken och gör 10000kr i vinst.

Om du köper in samma sak för 10kr och säljer den för 15kr så är marginalen bara 50%, men då kanske 3000 vill köpa den, och du gör därmed 15000kr i vinst.

Vill du helst ha hög marginal eller hög vinst ?


Titta på hur ROT-systemet är tänkt att fungera, staten förlorar en massa pengar på dessa avdrag, men det ska ändå gå plus i slutet för att man flyttar pengar från den svarta till den vita ekonomin.

Men det är inte samma sak. ROT-systemet och skatt på drivmedel går inte att jämföra.

Läget är följande: Om vi behåller samma skattesatser på drivmedel om fem (eller är det om tio år vi landar på 35kr/L? Blev osäker) år som idag så kommer drivmedlet kosta 35 kronor per liter. Du argumenterar och hävdar att drivmedelspriset inte kommer att hamna på 35kr/L. Du hävdar att det kommer att bli lägre. Än har du inte lagt fram några bevis (sakliga argument med hänvisning till källa) för att så skulle vara fallet.

Men för att hamna under 35kr/L så måste något hända. Alternativ 1 är ju att sänka skatten på bensin. Då blir det ett hål i som behöver fyllas på något sätt - tankar jag 100 liter bensin betalar jag idag 911 kr till statskassan genom skatt. Tar vi bort skatten på drivmedel helt så saknas det ju 911 kr. Ja, vi kan generera dem på andra sätt men faktum kvarstår att det blir ett hål som måste fyllas. Jag säger inte att det blir ett hål som förblir tomt - hur regeringen väljer att täcka upp för förlusten (om de tar bort skatt) vet vi ju inte.

Alternativ två är att regeringen behåller skatten men subventionerar priset på något annat sätt. Hur? Det har jag inte den blekaste om. Men mellanskillnaden mellan det pris du tror drivmedlet kommer hamna på och 35kr måste täckas. För så ser avtalet med EU och utsläppsrätter ut.

Sen finns det fler vägar att gå - högre inblanding sänker utsläppen men kostar också en del osv osv.

Det kan ju vara så att användandet av dessa 100liter och genererar en intäkt.

Vad är din poäng? Förtydliga ditt argument och utveckla din tanke så att det blir lättare att förstå hur det hänger ihop med att bensinpriset spås kosta 35 kr /litern pga utsläppsrätterna vi godkänt genom röstning i EU.

Min poäng är att det skulle kunna bli en plusaffär om staten subventionerar bränslet med skattepengar om bränslet används till något som också ger en intäkt. T.ex. att ekonomiskt svagare grupper fortfarande kan använda bil till jobbet.

[Carlsson]

Inte om det totala skatteuttaget är samma eller högre än innan.



Men som jag skrev innan och fredrikj är inne på så behöver inte sänkt skattesats nödvändigtvis innebära en lägre skatteintäkt.

Det är precis som andra marginaler.

Om du köper in en sak för 10kr och säljer den för 20kr så har du 100% marginal, men då kanske du säljer 1000 stycken och gör 10000kr i vinst.

Om du köper in samma sak för 10kr och säljer den för 15kr så är marginalen bara 50%, men då kanske 3000 vill köpa den, och du gör därmed 15000kr i vinst.

Vill du helst ha hög marginal eller hög vinst ?


Titta på hur ROT-systemet är tänkt att fungera, staten förlorar en massa pengar på dessa avdrag, men det ska ändå gå plus i slutet för att man flyttar pengar från den svarta till den vita ekonomin.

Men det är inte samma sak. ROT-systemet och skatt på drivmedel går inte att jämföra.

Läget är följande: Om vi behåller samma skattesatser på drivmedel om fem (eller är det om tio år vi landar på 35kr/L? Blev osäker) år som idag så kommer drivmedlet kosta 35 kronor per liter. Du argumenterar och hävdar att drivmedelspriset inte kommer att hamna på 35kr/L. Du hävdar att det kommer att bli lägre. Än har du inte lagt fram några bevis (sakliga argument med hänvisning till källa) för att så skulle vara fallet.

Men för att hamna under 35kr/L så måste något hända. Alternativ 1 är ju att sänka skatten på bensin. Då blir det ett hål i som behöver fyllas på något sätt - tankar jag 100 liter bensin betalar jag idag 911 kr till statskassan genom skatt. Tar vi bort skatten på drivmedel helt så saknas det ju 911 kr. Ja, vi kan generera dem på andra sätt men faktum kvarstår att det blir ett hål som måste fyllas. Jag säger inte att det blir ett hål som förblir tomt - hur regeringen väljer att täcka upp för förlusten (om de tar bort skatt) vet vi ju inte.

Alternativ två är att regeringen behåller skatten men subventionerar priset på något annat sätt. Hur? Det har jag inte den blekaste om. Men mellanskillnaden mellan det pris du tror drivmedlet kommer hamna på och 35kr måste täckas. För så ser avtalet med EU och utsläppsrätter ut.

Sen finns det fler vägar att gå - högre inblanding sänker utsläppen men kostar också en del osv osv.

Det kan ju vara så att användandet av dessa 100liter och genererar en intäkt.

Vad är din poäng? Förtydliga ditt argument och utveckla din tanke så att det blir lättare att förstå hur det hänger ihop med att bensinpriset spås kosta 35 kr /litern pga utsläppsrätterna vi godkänt genom röstning i EU.

Min poäng är att det skulle kunna bli en plusaffär om staten subventionerar bränslet med skattepengar om bränslet används till något som också ger en intäkt. T.ex. att ekonomiskt svagare grupper fortfarande kan använda bil till jobbet.

Jag kanske misstolkar dig men för mig låter det som om att du menar att med subventionerat bränslepris kommer person A ta bilen till jobbet och generera pengar till staten.

Jag menar att person A redan idag kör bil till jobbet och redan genererar pengen till staten. Att subventionera bränslet för denna personen gör ingen skillnad mer än att det kostar staten varje gång hen tankar.

På så sätt är det bättre att underlätta för person A att byta bil till ett miljövänligare alternativ. Sen finns det ju många som rullar runt i 25 000 kronorsbilar. Här uppstår den riktiga utmaningen - de har inte råd att byta till elbil och de kommer inte ha råd att tanka sin egen bil.

Spekulationer.

[Fredrik j]

Men det är inte samma sak. ROT-systemet och skatt på drivmedel går inte att jämföra.

Läget är följande: Om vi behåller samma skattesatser på drivmedel om fem (eller är det om tio år vi landar på 35kr/L? Blev osäker) år som idag så kommer drivmedlet kosta 35 kronor per liter. Du argumenterar och hävdar att drivmedelspriset inte kommer att hamna på 35kr/L. Du hävdar att det kommer att bli lägre. Än har du inte lagt fram några bevis (sakliga argument med hänvisning till källa) för att så skulle vara fallet.

Men för att hamna under 35kr/L så måste något hända. Alternativ 1 är ju att sänka skatten på bensin. Då blir det ett hål i som behöver fyllas på något sätt - tankar jag 100 liter bensin betalar jag idag 911 kr till statskassan genom skatt. Tar vi bort skatten på drivmedel helt så saknas det ju 911 kr. Ja, vi kan generera dem på andra sätt men faktum kvarstår att det blir ett hål som måste fyllas. Jag säger inte att det blir ett hål som förblir tomt - hur regeringen väljer att täcka upp för förlusten (om de tar bort skatt) vet vi ju inte.

Alternativ två är att regeringen behåller skatten men subventionerar priset på något annat sätt. Hur? Det har jag inte den blekaste om. Men mellanskillnaden mellan det pris du tror drivmedlet kommer hamna på och 35kr måste täckas. För så ser avtalet med EU och utsläppsrätter ut.

Sen finns det fler vägar att gå - högre inblanding sänker utsläppen men kostar också en del osv osv.

Det kan ju vara så att användandet av dessa 100liter och genererar en intäkt.

Vad är din poäng? Förtydliga ditt argument och utveckla din tanke så att det blir lättare att förstå hur det hänger ihop med att bensinpriset spås kosta 35 kr /litern pga utsläppsrätterna vi godkänt genom röstning i EU.

Min poäng är att det skulle kunna bli en plusaffär om staten subventionerar bränslet med skattepengar om bränslet används till något som också ger en intäkt. T.ex. att ekonomiskt svagare grupper fortfarande kan använda bil till jobbet.

Jag kanske misstolkar dig men för mig låter det som om att du menar att med subventionerat bränslepris kommer person A ta bilen till jobbet och generera pengar till staten.

Jag menar att person A redan idag kör bil till jobbet och redan genererar pengen till staten. Att subventionera bränslet för denna personen gör ingen skillnad mer än att det kostar staten varje gång hen tankar.

På så sätt är det bättre att underlätta för person A att byta bil till ett miljövänligare alternativ. Sen finns det ju många som rullar runt i 25 000 kronorsbilar. Här uppstår den riktiga utmaningen - de har inte råd att byta till elbil och de kommer inte ha råd att tanka sin egen bil.

Spekulationer.

Person A kanske får mindre pengar och handlar mindre av person B.
Min poäng är att ur samhällets synpunkt är inte alltid en högre skattesats det samma som att det kommer in mer kronor.
Sen måste man ju vinna val också…

[repulsiv]

Men det är inte samma sak. ROT-systemet och skatt på drivmedel går inte att jämföra.

Det var ett så kallat "exempel" där jag ville påvisa att en sänkt sattesats på något inte nödvändigtvis orsakar en sänkt intäkt för staten. Så var även mitt exempel på marginal vs förtjänst.

Läget är följande: Om vi behåller samma skattesatser på drivmedel om fem (eller är det om tio år vi landar på 35kr/L? Blev osäker) år som idag så kommer drivmedlet kosta 35 kronor per liter. Du argumenterar och hävdar att drivmedelspriset inte kommer att hamna på 35kr/L. Du hävdar att det kommer att bli lägre. Än har du inte lagt fram några bevis (sakliga argument med hänvisning till källa) för att så skulle vara fallet.

Sluitpriset på drivmedel är till stor del articifiellt, skapat av politiker genom diverse påhittade skattesatser och avgifter, kostnader som politiker kan skruva på om dom vill påverka priset.

Vad för "bevis" syftar du på ? ..varken du eller jag eller någon annan VET hur våra politiker väljer att göra om 5 eller 10 år.

Men för att hamna under 35kr/L så måste något hända. Alternativ 1 är ju att sänka skatten på bensin.

För att den ska hamna på 35kr måste du ju HÖJA skatten, eller lägga på mer skatt.. så det faller ju lite redan där.

Då blir det ett hål i som behöver fyllas på något sätt - tankar jag 100 liter bensin betalar jag idag 911 kr till statskassan genom skatt. Tar vi bort skatten på drivmedel helt så saknas det ju 911 kr. Ja, vi kan generera dem på andra sätt men faktum kvarstår att det blir ett hål som måste fyllas. Jag säger inte att det blir ett hål som förblir tomt - hur regeringen väljer att täcka upp för förlusten (om de tar bort skatt) vet vi ju inte.

..På samma sätt som att det uppstår ett hål i stadskassan när folk kör elektriskt och inte längre matar in skatt via bensin/diesel/fordonsskatt menar du ?

Men om du tittar på mitt exempel behöver det inte bli så, dels kan man ju flytta skatteuttaget bara, dels kan enligt ROT-exempelet en skatt generera andra inkomster, med andra ord, det är komplexare än så..

Alternativ två är att regeringen behåller skatten men subventionerar priset på något annat sätt. Hur? Det har jag inte den blekaste om. Men mellanskillnaden mellan det pris du tror drivmedlet kommer hamna på och 35kr måste täckas. För så ser avtalet med EU och utsläppsrätter ut.

..Och skillnaden mellan skatteintaget på en elbil och en bensin/dieselbil måste också täckas på något sätt..

Som jag skrivit innan, skatter är helt articifiella och politiker kan skruva på de rattarna som dom vill, OM dom vill.

Det är dessutom ett större spel än varje enskild skatt.
Exempel: När kommuner har anställda "fixare" som åker runt hos seniorerna och skruvar upp gardiner och byter lampor alldeles gratis, detta kostar kommunen en massa pengar, men ser man det stort kostar lårbensbrott och liknande samhället ännu mer pengar så det är en besparing i slutändan.

Sen finns det fler vägar att gå - högre inblanding sänker utsläppen men kostar också en del osv osv.

Att hög inblandning fungerade väldigt dåligt är väl till och med extremistpartierna eniga om numera ?