1. Ursäktar ordvalet om det tog hårt.RagWal skrev: ↑09 jun 2024 20:11Ber om ursäkt på förhand.Allaaan skrev: ↑09 jun 2024 19:48Nu är du ute och cyklar, blandar ihop ström [A] med effekt [W]. P=URI dvs höjer man spänning (U) kan man sänka strömmen (I) men ändå få i lika mycket effekt (P).AAKEE skrev: ↑09 jun 2024 19:18Nej, jag bortser inte ifrån det. Vi har redan avhandlat det tidigare i någon post, kanske har du glömt det? (vi pratade kylning av batteriet. Eller så var det med någon annan i denna tråd.)iAkita skrev: ↑09 jun 2024 17:32
Jag skulle därför vilja lyfta en annan aspekt. Jag här helt med på att den interna resistansen och därmed värmeutveckling och laddförluster i de individuella cellerna inte skiljer sig mellan 800V och 400V bilar, i och med att de individuella cellerna laddas med samma U och I. Det behöver du inte fortsätta försöka övertyga mig om eftersom det är tämligen självklart.
Däremot skiljer sig resistansen på packnivå. Det är inte bara cellerna som har en resistans. Du har även connectors, resistors, PCBs, med mera, som bidrar till resistansen på packnivå. Jag har hittat att dessa kan bidra med 30-50% av motståndet i elverktyg och annan småelektronik. Jag misstänker att det är betydligt lägre i elbilar, men att bortse från det helt som du gör känns som att göra det för lätt för sig. Eller har du siffror som visar att det är neglerbart?
Du vet att förlusterna är I^2 ? (strömmen i kvadrat?)
Så, för tex Plaid som levererar > 800kW ström så skulle förlusterna bli oerhört stora då. 3 x det vid laddning upphöjt till två, dvs 9 ggr mer vid körning än vid laddning.
Packen är såklart dimensionerade för att ha tillräcklig ledararea för att förlusterna ska bli acceptabla även vid högt effektuttag. Det finns förövrigt inte på kartan att ledningar ska ha lika stor resistans som batteriernas interna resistans.
Laddar jag mina lithiumionceller eller lithiumpolymer med några C blir cellen lite varm men inte kabeln.
PCB's och resistorer sitter inte i serie med batterietI batteriets strömväg finns kraftiga kablar och metallbleck där cellerna är ihopsvetsade. Alla andra attiraljer som resistorer och PCB sitter vid sidan av, och är inkopplade för mätning. Skickar man 800kW, dvs runt 2000Ampere genom en PCB upphör den att existera.
Nej, nu tänker du lite fel. Ditt resonemang skulle bygga på att man använder samma area i kablar och strömförande rails i batteriet. En av vinsterna med högre spänning, 800V är att kunna gå ned i area/vikt/kostnad för ledningar.
Dessutom blir det enbart för förluster i ledningar och strömrails. Det blir inte det för den värme som battericellerna avger. Där blir det ingen skillnad, förutsatt samma celler. Och eftersom förlusterna och värmeutvecklingen i cellerna är den allra största biten så blir det inte alls så stor skillnad som du beskriver.
Eftersom batteriet är gränssättande, så kommer de celler Tesla använder inte kunna ta emot ström snabbare oavsett hur man konfigurerar dem.iAkita skrev: ↑09 jun 2024 17:32Det kan förklara varför Model 3 använder dubbelt så hög effekt för att kyla bilen vid snabbladdning när den nått optimal temperatur än Kia EV6, trots att EV6 laddar mycket snabbare från 30% och uppåt. Det kan också förklara varför Kia EV) med lilla batteriet laddar snabbare än EV9 med stora batteriet, även när det inte är strömgränsen på 350A som begränsar laddningen.
Genom att köra på 800V (fler likadana celler i serie) så kan man ladda batteripaketet snabbare, eftersom att man vid bibehållen ström kommer få dubbelt så hög effekt. Det är alltid strömmen som sätter begränsningen, inte effekt som bara är ett resultat av ström och spänning.
1. Påstå inte att någon annan är ute och cyklar utan rejält torrt på fötterna.
2. DU är ute och cyklar om vi ser till varje enskild cell.
3. Kolla upp formeln för effekt en gång till.
4. Rekommenderar att du läser igenom och begrundar hela tråden från början.
2. Fast det är inte enskilda celler vi diskuterar? Utan batteripaket och dess konfiguration mellan 400 och 800V.
3. Ursäkta felskrivning. P=U*I = I^2xR påverkar dock inget alls i resonemanget gällande spännings påverkan på effekten.
4. Ok
Edit: har läst igenom tråden och kan delvis hålla med om resonemangen kring cellernas maximala C klassning. Men det resonamget fungerar bara upp till en viss ström, sen börjar andra saker att begränsa så som laddstation, värmeutveckling pga hög ström (intern resistans i ledningar och celler).
Det finns en anledning till att vi kan köra väldigt hög effekt över tunna luftledningar. Det är för att spänningen är väldigt hög och att strömmen därmed hålls nere —> lågt krav på ledningens tjocklek (resistans) vilket vid lägre spänning leder till höga temperaturer och slöseri med naturresurser (onödigt användande av koppar)
Självklart kan vi inte köra hur hög spänning som helst (ställer högre krav på kapsling, personsäkerhet etc.)
Likaså bör man inte köra med onödigt låg spänning (extremexempel 4V och extremt hög ström med extremt tjocka kablar, extrem värmeutveckling vid hög effekt)