Kärnkraft är inte framtiden

[niklas12]

Om man öppnar ögonen så är det tydligt att SE4 behöver ny planerbar elproduktion och om man inte gillar co2 utsläpp så är kärnkraft det enda alternativet.

Jag föreslår att man läser ENTSO-Es elförsörjningsrspport över Europa.

Citat: Sett till totalt installerad produktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal elanvändning ligger SE4 till och med sämst till av alla de 50 europeiska elområden

Elområdena SE3 och SE4 liksom Finland (denna rapport gavs ut innan OL3 startades) och Danmark hör till de få elområden i Europa där elproduktionen från termisk kraft och vattenkraft – det vill sägs all planerbar kraft – sammantaget inte räcker till för att generera den el som behövs i områdena. De är med andra ord beroende också av intermittent elproduktion och import.

En relevant fråga är varför Tyskland inte ligger sämre till, trots de problem som följt med den enorma utbyggnaden av vindkraft och solkraft.
Ett svar ges av att många kolkraftverk fortsatt finns i beredskap trots att de tagits ur reguljär affärsmässig drift.

En annan iögonenfallande iakttagelse (s. 21 i rapporten) är att brist på kol för kraftverken i Tyskland och Polen inte leder till risk för elbrist främst i de länderna, utan i Frankrike och – Sverige. Alltså: Kolbrist i Tyskland ökar risken för elbrist i Sverige. Slutsatsen är rimligtvis att Sverige inte i samma grad som grannländerna har vidtagit kompenserande åtgärder när elproduktion i det egna landet lagts ned.


https://second-opinion.se/sydsverige-ha ... -i-europa/


Om vi tittar på hur elbolagen förklarar läget.

Geografisk elbrist i Skåne (SE4).

Det som är sant för landet som helhet är inte nödvändigtvis sant för oss här nere i elområde 4, för även om Sverige inte har elbrist på nationell nivå, så har vi vad man kallar för en geografisk elbrist här nere i Skåne. Vi har helt enkelt elbrist och elöverskott i olika delar av landet. De senaste årens kärnkraftsavveckling i Skåne, Halland och Småland har gjort att vi i princip inte har kvar tillräckligt mycket planerbar elproduktion i SE4. Kombinera avvecklingen med kapacitetsbristen i stamnätet så landar vi här nere i en geografisk elbrist. För att täcka vårt konsumtionsbehov måste vi importera el från Europa och med det får vi högre elpriser hos oss i elområde 4.

[Lerumsexpressen]

Om man öppnar ögonen så är det tydligt att SE4 behöver ny planerbar elproduktion och om man inte gillar co2 utsläpp så är kärnkraft det enda alternativet.

Jag föreslår att man läser ENTSO-Es elförsörjningsrspport över Europa.

Citat: Sett till totalt installerad produktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal elanvändning ligger SE4 till och med sämst till av alla de 50 europeiska elområden

Elområdena SE3 och SE4 liksom Finland (denna rapport gavs ut innan OL3 startades) och Danmark hör till de få elområden i Europa där elproduktionen från termisk kraft och vattenkraft – det vill sägs all planerbar kraft – sammantaget inte räcker till för att generera den el som behövs i områdena. De är med andra ord beroende också av intermittent elproduktion och import.

En relevant fråga är varför Tyskland inte ligger sämre till, trots de problem som följt med den enorma utbyggnaden av vindkraft och solkraft.
Ett svar ges av att många kolkraftverk fortsatt finns i beredskap trots att de tagits ur reguljär affärsmässig drift.

En annan iögonenfallande iakttagelse (s. 21 i rapporten) är att brist på kol för kraftverken i Tyskland och Polen inte leder till risk för elbrist främst i de länderna, utan i Frankrike och – Sverige. Alltså: Kolbrist i Tyskland ökar risken för elbrist i Sverige. Slutsatsen är rimligtvis att Sverige inte i samma grad som grannländerna har vidtagit kompenserande åtgärder när elproduktion i det egna landet lagts ned.


https://second-opinion.se/sydsverige-ha ... -i-europa/


Om vi tittar på hur elbolagen förklarar läget.

Geografisk elbrist i Skåne (SE4).

Det som är sant för landet som helhet är inte nödvändigtvis sant för oss här nere i elområde 4, för även om Sverige inte har elbrist på nationell nivå, så har vi vad man kallar för en geografisk elbrist här nere i Skåne. Vi har helt enkelt elbrist och elöverskott i olika delar av landet. De senaste årens kärnkraftsavveckling i Skåne, Halland och Småland har gjort att vi i princip inte har kvar tillräckligt mycket planerbar elproduktion i SE4. Kombinera avvecklingen med kapacitetsbristen i stamnätet så landar vi här nere i en geografisk elbrist. För att täcka vårt konsumtionsbehov måste vi importera el från Europa och med det får vi högre elpriser hos oss i elområde 4.

Då får SE 4 ny elproduktion 2035 om det skulle vara kärnkraft.

[Banane]

Om man öppnar ögonen så är det tydligt att SE4 behöver ny planerbar elproduktion och om man inte gillar co2 utsläpp så är kärnkraft det enda alternativet.

Jag föreslår att man läser ENTSO-Es elförsörjningsrspport över Europa.

Citat: Sett till totalt installerad produktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal elanvändning ligger SE4 till och med sämst till av alla de 50 europeiska elområden

Elområdena SE3 och SE4 liksom Finland (denna rapport gavs ut innan OL3 startades) och Danmark hör till de få elområden i Europa där elproduktionen från termisk kraft och vattenkraft – det vill sägs all planerbar kraft – sammantaget inte räcker till för att generera den el som behövs i områdena. De är med andra ord beroende också av intermittent elproduktion och import.

En relevant fråga är varför Tyskland inte ligger sämre till, trots de problem som följt med den enorma utbyggnaden av vindkraft och solkraft.
Ett svar ges av att många kolkraftverk fortsatt finns i beredskap trots att de tagits ur reguljär affärsmässig drift.

En annan iögonenfallande iakttagelse (s. 21 i rapporten) är att brist på kol för kraftverken i Tyskland och Polen inte leder till risk för elbrist främst i de länderna, utan i Frankrike och – Sverige. Alltså: Kolbrist i Tyskland ökar risken för elbrist i Sverige. Slutsatsen är rimligtvis att Sverige inte i samma grad som grannländerna har vidtagit kompenserande åtgärder när elproduktion i det egna landet lagts ned.


https://second-opinion.se/sydsverige-ha ... -i-europa/


Om vi tittar på hur elbolagen förklarar läget.

Geografisk elbrist i Skåne (SE4).

Det som är sant för landet som helhet är inte nödvändigtvis sant för oss här nere i elområde 4, för även om Sverige inte har elbrist på nationell nivå, så har vi vad man kallar för en geografisk elbrist här nere i Skåne. Vi har helt enkelt elbrist och elöverskott i olika delar av landet. De senaste årens kärnkraftsavveckling i Skåne, Halland och Småland har gjort att vi i princip inte har kvar tillräckligt mycket planerbar elproduktion i SE4. Kombinera avvecklingen med kapacitetsbristen i stamnätet så landar vi här nere i en geografisk elbrist. För att täcka vårt konsumtionsbehov måste vi importera el från Europa och med det får vi högre elpriser hos oss i elområde 4.

Då får SE 4 ny elproduktion 2035 om det skulle vara kärnkraft.

2035 är bättre än aldrig. Eller när nu den där lagringen finns i praktiken och inte bara i forskning och pilotprojekt.

[Lerumsexpressen]

Om man öppnar ögonen så är det tydligt att SE4 behöver ny planerbar elproduktion och om man inte gillar co2 utsläpp så är kärnkraft det enda alternativet.

Jag föreslår att man läser ENTSO-Es elförsörjningsrspport över Europa.

Citat: Sett till totalt installerad produktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal elanvändning ligger SE4 till och med sämst till av alla de 50 europeiska elområden

Elområdena SE3 och SE4 liksom Finland (denna rapport gavs ut innan OL3 startades) och Danmark hör till de få elområden i Europa där elproduktionen från termisk kraft och vattenkraft – det vill sägs all planerbar kraft – sammantaget inte räcker till för att generera den el som behövs i områdena. De är med andra ord beroende också av intermittent elproduktion och import.

En relevant fråga är varför Tyskland inte ligger sämre till, trots de problem som följt med den enorma utbyggnaden av vindkraft och solkraft.
Ett svar ges av att många kolkraftverk fortsatt finns i beredskap trots att de tagits ur reguljär affärsmässig drift.

En annan iögonenfallande iakttagelse (s. 21 i rapporten) är att brist på kol för kraftverken i Tyskland och Polen inte leder till risk för elbrist främst i de länderna, utan i Frankrike och – Sverige. Alltså: Kolbrist i Tyskland ökar risken för elbrist i Sverige. Slutsatsen är rimligtvis att Sverige inte i samma grad som grannländerna har vidtagit kompenserande åtgärder när elproduktion i det egna landet lagts ned.


https://second-opinion.se/sydsverige-ha ... -i-europa/


Om vi tittar på hur elbolagen förklarar läget.

Geografisk elbrist i Skåne (SE4).

Det som är sant för landet som helhet är inte nödvändigtvis sant för oss här nere i elområde 4, för även om Sverige inte har elbrist på nationell nivå, så har vi vad man kallar för en geografisk elbrist här nere i Skåne. Vi har helt enkelt elbrist och elöverskott i olika delar av landet. De senaste årens kärnkraftsavveckling i Skåne, Halland och Småland har gjort att vi i princip inte har kvar tillräckligt mycket planerbar elproduktion i SE4. Kombinera avvecklingen med kapacitetsbristen i stamnätet så landar vi här nere i en geografisk elbrist. För att täcka vårt konsumtionsbehov måste vi importera el från Europa och med det får vi högre elpriser hos oss i elområde 4.

Då får SE 4 ny elproduktion 2035 om det skulle vara kärnkraft.

2035 är bättre än aldrig. Eller när nu den där lagringen finns i praktiken och inte bara i forskning och pilotprojekt.

Googla och du finner svaren om teknikutvecklingen, svenska planer och riktiga projekt. Finns byggda Mega och Giga lagringsprojekt.

[Dr Mabuse]

Precis som förnybar elproduktion är distribuerad så kommer också lagringen att vara det. Det kommer inte bli någon central gigantisk koloss med massa gwh.

Har jag någonsin påstått att det skulle vara lösningen?
Den enklaste varianten för vindkraften att batterikompensera sina tillkortakommande borde vara att varje enskild snurra har sitt batteri dimensionerad efter sin uteffekt. Då blir batterilösningen skalbar med vindkraften.

Men som sagt, jag var ute efter vad den totala buffer-storleken skulle behöva vara för att vindkraften skulle kunna bära sig själv utan att ha vattenkraft och och fossileldade kraftverk som kryckor.

Faktum är att den kommer vara så distribuerad att vi alla kommer ha vår egen lagring. Idag har vi lagring i våra mobiler, iPads, laptops och allt fler har också elbilar.
Det kommer bli lika naturligt att ha en "powerwall" i huset/garaget.

Och alla oss som bor i lägenhet? Jag förutsätter i ditt scenario att jag kommer att ha nytta av ditt batteri eftersom jag själv inte kan skaffa ett. Du kan inte tvinga mig att göra investeringar på tiotusentals, kanske över hundratusen, för att du ska få stabil eltillgång.

Allt fler entreprenörer inser detta, se tex intervjun med Jonas Birgersson bakåt i tråden. Han jämförde med bredbandsbolaget och alla nej-sägare då,"det finns inte kapacitet i kopparledningarna" etc etc... folk glömmer snabbt, idag har nästan alla fiber.

Om bilarna hade följt samma utvecklingskurva som datorer och informationsöverföring, skulle en bil väga 10kg och gå hundra mil på en liter bensin... Du jämför äpplen och päron.
Allt jag ser är spekulationer om hur framtida distributionsnät kommer att se ut.

Jag kan inte se hur fyra timmars batteribackup i ett vindkraftverk ska kunna kompensera en veckas högtryck mitt under smällkalla vintern när det inte blåser.

[Dr Mabuse]

Det pågår mycket förberedande arbete med att få ihop elnätet bland annat med; båthamnar, då fritidsbåtar står stilla 95% av tiden och för vissa sannolikt står över 50% på land, parkeringsplatser där elbilar som åker till jobbet kan tjänstgöra som batterilager osv osv.

Jag kan inte se ett scenario där jag upplåter batteriet på min bil som batterilager åt andra. Inte om jag inte får ordentligt med kompensation för slitaget som det skulle innebära.

[Dr Mabuse]

Vi har gigantiska batterier här i Skandinavien, motsvarande över 50 stora kärnkraftverk. Det kallas vattenkraft.

När vi har fått ett bra exempel på hur många MWh batteri som behövs för att kompensera vindkraftens variationer, så går det ju lätt att översätta det till ett vattenmagasin med kraftverk..
Jag väntar fortfarande på ett trovärdigt räkneexempel.

Hur många kärnkraftverk behöver man för att ersätta de kärnkraftverk som åker ur pga underhåll eller nödstopp?

Hur många bananer ryms det i en låda?

[Lerumsexpressen]

Precis som förnybar elproduktion är distribuerad så kommer också lagringen att vara det. Det kommer inte bli någon central gigantisk koloss med massa gwh.

Har jag någonsin påstått att det skulle vara lösningen?
Den enklaste varianten för vindkraften att batterikompensera sina tillkortakommande borde vara att varje enskild snurra har sitt batteri dimensionerad efter sin uteffekt. Då blir batterilösningen skalbar med vindkraften.

Men som sagt, jag var ute efter vad den totala buffer-storleken skulle behöva vara för att vindkraften skulle kunna bära sig själv utan att ha vattenkraft och och fossileldade kraftverk som kryckor.

Faktum är att den kommer vara så distribuerad att vi alla kommer ha vår egen lagring. Idag har vi lagring i våra mobiler, iPads, laptops och allt fler har också elbilar.
Det kommer bli lika naturligt att ha en "powerwall" i huset/garaget.

Och alla oss som bor i lägenhet? Jag förutsätter i ditt scenario att jag kommer att ha nytta av ditt batteri eftersom jag själv inte kan skaffa ett. Du kan inte tvinga mig att göra investeringar på tiotusentals, kanske över hundratusen, för att du ska få stabil eltillgång.

Allt fler entreprenörer inser detta, se tex intervjun med Jonas Birgersson bakåt i tråden. Han jämförde med bredbandsbolaget och alla nej-sägare då,"det finns inte kapacitet i kopparledningarna" etc etc... folk glömmer snabbt, idag har nästan alla fiber.

Om bilarna hade följt samma utvecklingskurva som datorer och informationsöverföring, skulle en bil väga 10kg och gå hundra mil på en liter bensin... Du jämför äpplen och päron.
Allt jag ser är spekulationer om hur framtida distributionsnät kommer att se ut.

Jag kan inte se hur fyra timmars batteribackup i ett vindkraftverk ska kunna kompensera en veckas högtryck mitt under smällkalla vintern när det inte blåser.

- Det är inte så det funkar, så som du beskriver det.
Vi vill ha batterilager och nätbalansering där det behövs.
Inte nödvändigtvis vid biopannan, vindsnurra, solparken, KKV men enklast att bygga dessa där.
Vi vill ha dom i de lokala närområden som behöver extra kapacitet osv.

Din fastighetsägare är intresserad av att sänka sina och dina kostnader.
Alla större bostadsbolag tittar på att producera egen energi och försörjning.
De vill helst kicka ut alla energibolag men det faller just nu på försörjningstryggheten. De har inte råd att bygga allt själva, så de litar på att energibolag levererar de få dagarna om året som behövs.
Och därför kommer alla våra abonnemangsavgifter bli extremt mycket dyrare i framtiden men din energi kommer vara billig.

Läs in dig på naturlagarna och om termodynamiken, du kan inte skapa eller förstöra energi, dvs dina exempel på mil per liter är inte relevanta på jorden.
Men i en värld i vakuum och utan gravitation så kan jag fixa dina hundra mil med en lite knuff.

[Fredrik j]

Sök i tråden på nextera.
Då hittar du denna:

Förlåt men kan inte se att de finns något om vad babterier kostar i förhållande till vindkraft.. så som du beskriver de så är de ett system och då är de ju intressant att vet att om vi vindkraften kostar 5 pengar så kostar 4 timmar batteri för detta kraftverk 1 peng eller vad ni förhålla det är.
Du verkar ju ha bra koll så borde vara lätt att svara på.

Det är ju det bilden visar. I bilden benämns det "Storage adder".
Som du kan se är lagringskostnaden 7 USD/MWh för onshore wind.
(25 USD/MWh utan lagring, 32 med)

Tack.. så typ 25% dyrare anläggning och därmed 25% dyrare produktion av el och då är jag så snäll så jag inte ens räknar att batterierna troligen behöver bytas oftare än vindkraftverket.

Titta på bilden igen. Den inkluderar samtliga kostnader för alla energislag.

Det som fattas för att ge hela bilden är ju kostnaden för att ersätta produktionen när den av någon anledning inte kan leverera. För ett fiktivt kraftslag som alltid levererar skulle den kostnaden bli noll och för ett kraftslag med låg utnyttjande av installerad effekt skulle den bli hög, särskilt om den uteblivna produktionen inträffar när behovet är som störst.
Det är ju den siffran som är intressantast ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

[taliz]

Förlåt men kan inte se att de finns något om vad babterier kostar i förhållande till vindkraft.. så som du beskriver de så är de ett system och då är de ju intressant att vet att om vi vindkraften kostar 5 pengar så kostar 4 timmar batteri för detta kraftverk 1 peng eller vad ni förhålla det är.
Du verkar ju ha bra koll så borde vara lätt att svara på.

Det är ju det bilden visar. I bilden benämns det "Storage adder".
Som du kan se är lagringskostnaden 7 USD/MWh för onshore wind.
(25 USD/MWh utan lagring, 32 med)

Tack.. så typ 25% dyrare anläggning och därmed 25% dyrare produktion av el och då är jag så snäll så jag inte ens räknar att batterierna troligen behöver bytas oftare än vindkraftverket.

Titta på bilden igen. Den inkluderar samtliga kostnader för alla energislag.

Det som fattas för att ge hela bilden är ju kostnaden för att ersätta produktionen när den av någon anledning inte kan leverera. För ett fiktivt kraftslag som alltid levererar skulle den kostnaden bli noll och för ett kraftslag med låg utnyttjande av installerad effekt skulle den bli hög, särskilt om den uteblivna produktionen inträffar när behovet är som störst.
Det är ju den siffran som är intressantast ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det finns inget kraftslag som alltid levererar.
Vi har ju tex sett på kärnkraften att den kan stå stilla i månader i sträck, inte sällan när den behövs som mest.

[Dr Mabuse]

Läs in dig på naturlagarna och om termodynamiken, du kan inte skapa eller förstöra energi, dvs dina exempel på mil per liter är inte relevanta på jorden.

Exakt. Precis lika mycket som taliz jämförelse. Synd bara att du inte var intresserad av att dra min jämförelse till sin logiska slutsats.

Men i en värld i vakuum och utan gravitation så kan jag fixa dina hundra mil med en lite knuff.

I din fantasivärld, ja.
Säkert.

[Dr Mabuse]

Din fastighetsägare är intresserad av att sänka sina och dina kostnader.

Kanske. Men de ville inte ge mig möjligheten att ladda bilen på natten när den står i garaget, och eltaxan är som lägst.
Idag pluggar jag in bilen på laddstolpen utomhus när jag kommer hem från jobbet, där den får stå tills jag har ätit middag och tittat på nyheterna. Att lämna bilen där över natten finns inte på kartan.

[taliz]

Precis som förnybar elproduktion är distribuerad så kommer också lagringen att vara det. Det kommer inte bli någon central gigantisk koloss med massa gwh.

Har jag någonsin påstått att det skulle vara lösningen?
Den enklaste varianten för vindkraften att batterikompensera sina tillkortakommande borde vara att varje enskild snurra har sitt batteri dimensionerad efter sin uteffekt. Då blir batterilösningen skalbar med vindkraften.

Men som sagt, jag var ute efter vad den totala buffer-storleken skulle behöva vara för att vindkraften skulle kunna bära sig själv utan att ha vattenkraft och och fossileldade kraftverk som kryckor.

Du försöker hitta en enkel lösning på ett komplicerat problem.
Lösningen du letar efter är ungefär som att säga att vi måste ha två kärnkraftverk ifall det ena stannar. Då blev plötsligt kärnkraften dubbelt så dyr. Men även om vi bygger två, vad gör vi om båda stannar?
Det korta svaret är att Europas elnät nuförtiden sitter ihop och kan kompensera för bortfall, det är just därför vi exporterat så mycket el senaste åren. Andra länder har haft stora bortfall.

Faktum är att den kommer vara så distribuerad att vi alla kommer ha vår egen lagring. Idag har vi lagring i våra mobiler, iPads, laptops och allt fler har också elbilar.
Det kommer bli lika naturligt att ha en "powerwall" i huset/garaget.

Och alla oss som bor i lägenhet? Jag förutsätter i ditt scenario att jag kommer att ha nytta av ditt batteri eftersom jag själv inte kan skaffa ett. Du kan inte tvinga mig att göra investeringar på tiotusentals, kanske över hundratusen, för att du ska få stabil eltillgång.

En lägenhet är en del av ett hus.
Fastighetsägaren/föreningen är alltså den som kommer stå för lagringen i det fallet.
Som sagt, det är en investering som kommer återbetala sig. Rent finansiellt blir det sannolikt ungefär som man tidigare gjort med att dra in el, gas, telefon, bredband...

Allt fler entreprenörer inser detta, se tex intervjun med Jonas Birgersson bakåt i tråden. Han jämförde med bredbandsbolaget och alla nej-sägare då,"det finns inte kapacitet i kopparledningarna" etc etc... folk glömmer snabbt, idag har nästan alla fiber.

Om bilarna hade följt samma utvecklingskurva som datorer och informationsöverföring, skulle en bil väga 10kg och gå hundra mil på en liter bensin... Du jämför äpplen och päron.
Allt jag ser är spekulationer om hur framtida distributionsnät kommer att se ut.

Jag kan inte se hur fyra timmars batteribackup i ett vindkraftverk ska kunna kompensera en veckas högtryck mitt under smällkalla vintern när det inte blåser.

Vad har transistorutvecklingen med detta att göra? Du jämför äpplen och päron.
Givetvis är det spekulation, men det är rimligt och logiskt med tanke på vad som är möjligt, samt hur produktionskapacitet och kostnadsutveckling ser ut för de komponenter som behövs för att göra det till verklighet.

Du kan inte se det för du ser inte hela elsystemet. Har du redan glömt våra gigantiska "batterier" i norr?

[Fredrik j]

Det är ju det bilden visar. I bilden benämns det "Storage adder".
Som du kan se är lagringskostnaden 7 USD/MWh för onshore wind.
(25 USD/MWh utan lagring, 32 med)

Tack.. så typ 25% dyrare anläggning och därmed 25% dyrare produktion av el och då är jag så snäll så jag inte ens räknar att batterierna troligen behöver bytas oftare än vindkraftverket.

Titta på bilden igen. Den inkluderar samtliga kostnader för alla energislag.

Det som fattas för att ge hela bilden är ju kostnaden för att ersätta produktionen när den av någon anledning inte kan leverera. För ett fiktivt kraftslag som alltid levererar skulle den kostnaden bli noll och för ett kraftslag med låg utnyttjande av installerad effekt skulle den bli hög, särskilt om den uteblivna produktionen inträffar när behovet är som störst.
Det är ju den siffran som är intressantast ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Det finns inget kraftslag som alltid levererar.
Vi har ju tex sett på kärnkraften att den kan stå stilla i månader i sträck, inte sällan när den behövs som mest.

Det var därför jag skrev "fiktivt" eftersom inget kraftslag kan leverera med 100% tillförlitlighet. Men vissa kraftslag har ju mer eller mindre accepterade produktionsbortfall när behovet är som störst.
Man kan ju tänka sig att ett kraftverk ska leverera t.ex. 75% (eller vad nu det kraftslag som är pålitligast lyckas upp till) av sin installerade effekt över tid och att varje procent under detta orsakar en kostnad för samhället. Det är ju där ett batteri för dom mer intermittenta kraftslagen skulle kunna reducera kostnader. Möjligen skulle man ju kunna tänka sig att varje producent som vill kopplas upp mot nätet behöver se till att man förfogar över produktionskapacitet som räcker till.
Det skulle ju t.ex. kunna vara vindkraftverk på flera ställen eller en kombination av t.ex. vindkraft och vattenkraft. Plötsligt skulle det kanske finnas intressenter som vill kontraktera kärnkraftskapacitet?

[Nect]

Kom i kontakt med ett lovade projekt i veckan som har oljefyllda solfångare med ca 80% verkningsgrad. Oljan värms upp till ca 350 grader som leds in i en enhet som är en kombinerad ånggenerator och turbin (oljan hettar upp vatten som ger ånga som sedan driver turbinen som gör el). Jäkligt häftigt! Och total verkningsgraden är vida överlägsen solceller (vilket kräver mindre markyta för generera samma effekt).

Samt så har det byggts ett par gigantiska pilotprojekt som nyttjar solfångare som dumpar överskottet i ett värmelager i mark (man har grävt en upp och nedvänd pyramid som är försedd med en liner som klarar höga temperaturer). Denna är fylld med vatten (som tog ett halvår att fylla) som värms av panelerna. Toppen är försedd med ett flytande skyddande lager med grus.

Lagret har enligt uppgift ca 15% i värmeförluster på värmelagret (årsbasis) då man lagrar värmen till vintern. Värmen skickas sedan ut till fjärrvärmenätet.

Så det händer massor! Tyvärr är inga såna här projekt aktuella i Sverige än vad jag vet då de är väldigt kostsamma (och att de förmodligen inte kan räkna hem det utan stöd)

(Stötte på detta då jag håller på med ett projekt där vi ska skicka ut värmen från ett ”mindre” solfångarsystem till fjärrvärmenätet ”någonstans” i Sverige.)

[Fredrik j]

Kom i kontakt med ett lovade projekt i veckan som har oljefyllda solfångare med ca 80% verkningsgrad. Oljan värms upp till ca 350 grader som leds in i en enhet som är en kombinerad ånggenerator och turbin (oljan hettar upp vatten som ger ånga som sedan driver turbinen som gör el). Jäkligt häftigt! Och total verkningsgraden är vida överlägsen solceller (vilket kräver mindre markyta för generera samma effekt).

Läste om något liknande där vridbara speglar koncentrerade solstrålarna till en punkt när en liknande process användes.

[taliz]

Kom i kontakt med ett lovade projekt i veckan som har oljefyllda solfångare med ca 80% verkningsgrad. Oljan värms upp till ca 350 grader som leds in i en enhet som är en kombinerad ånggenerator och turbin (oljan hettar upp vatten som ger ånga som sedan driver turbinen som gör el). Jäkligt häftigt! Och total verkningsgraden är vida överlägsen solceller (vilket kräver mindre markyta för generera samma effekt).

Läste om något liknande där vridbara speglar koncentrerade solstrålarna till en punkt när en liknande process användes.

Kallas Concentrated Solar Power. Är en rätt gammal, och numera förhållandevis dyr teknik.
Idag är det mkt dyrare än traditionella paneler och vind.
Det finns förhoppningar om att det skall kunna vara konkurrenskraftigt för värmelagring. Men fortsätter priserna nedåt på batterier(vilket de högst sannolikt gör) så försvinner även den potentiella fördelen.
Jag skulle alltså inte satsa något på det...

CSP deployment has slowed down considerably ... as the technology turned out to be more expensive on a per kWH basis than solar PV and wind power. CSP in combination with Thermal Energy Storage (TES) is expected by some to remain cheaper than PV with lithium batteries for storage durations above 4 hours per day while NREL expects that by 2030 PV with 10-hour storage lithium batteries will cost the same as PV with 4-hour storage used to cost in 2020.[

https://en.wikipedia.org/wiki/Concentrated_solar_power

[chaffis75]

Kom i kontakt med ett lovade projekt i veckan som har oljefyllda solfångare med ca 80% verkningsgrad. Oljan värms upp till ca 350 grader som leds in i en enhet som är en kombinerad ånggenerator och turbin (oljan hettar upp vatten som ger ånga som sedan driver turbinen som gör el). Jäkligt häftigt! Och total verkningsgraden är vida överlägsen solceller (vilket kräver mindre markyta för generera samma effekt).

Läste om något liknande där vridbara speglar koncentrerade solstrålarna till en punkt när en liknande process användes.

Kallas Concentrated Solar Power. Är en rätt gammal, och numera förhållandevis dyr teknik.
Idag är det mkt dyrare än traditionella paneler och vind.
Det finns förhoppningar om att det skall kunna vara konkurrenskraftigt för värmelagring. Men fortsätter priserna nedåt på batterier(vilket de högst sannolikt gör) så försvinner även den potentiella fördelen.
Jag skulle alltså inte satsa något på det...

CSP deployment has slowed down considerably ... as the technology turned out to be more expensive on a per kWH basis than solar PV and wind power. CSP in combination with Thermal Energy Storage (TES) is expected by some to remain cheaper than PV with lithium batteries for storage durations above 4 hours per day while NREL expects that by 2030 PV with 10-hour storage lithium batteries will cost the same as PV with 4-hour storage used to cost in 2020.[

https://en.wikipedia.org/wiki/Concentrated_solar_power

Jo pratades om detta i nästa senaste solcellspodden där han nämnde att solceller idag blivit så billigt så de är med koncentrera solljus på de sättet inte längre är lönsamt ekonomiskt.

[Lerumsexpressen]

(Stötte på detta då jag håller på med ett projekt där vi ska skicka ut värmen från ett ”mindre” solfångarsystem till fjärrvärmenätet ”någonstans” i Sverige.)

Hur höga temperaturer och flöden pratar vi om?
Få energibolag vill ta emot lågtempererad restvärme.
Många som vill sälja sin restvärme nekas pga deras restvärme är för låg för att föras in i framledningen och för hög för returledningen. Blir värmeförluster och obalans på ”tryckstrutarna”, dvs mer att pumpa runt. Och sämre verkningsgrad på andra delar i FV-systemet.

[Nect]

(Stötte på detta då jag håller på med ett projekt där vi ska skicka ut värmen från ett ”mindre” solfångarsystem till fjärrvärmenätet ”någonstans” i Sverige.)

Hur höga temperaturer och flöden pratar vi om?
Få energibolag vill ta emot lågtempererad restvärme.
Många som vill sälja sin restvärme nekas pga deras restvärme är för låg för att föras in i framledningen och för hög för returledningen. Blir värmeförluster och obalans på ”tryckstrutarna”, dvs mer att pumpa runt. Och sämre verkningsgrad på andra delar i FV-systemet.

Detta utförs tillsammans med fjärrvärmebolaget i fråga så de är ytterst intresserad i detta fallet.

Det spelar ingen roll vilken temperatur de får så länge den är högre än deras nuvarande retur (vi går på returen). Det är ett litet system som tar ett delflöde av deras totala flöde (inget ökat flöde i deras system). Eftersom solfångarna ger värme sommartid när fjärrvärmen har som lägst framledning så blir det hela väldigt gynnsamt för dem. Fjärrvärmen brukar ligga mellan 70-80c i framledning sommartid.
Effekten är blygsam ca 150 kW. Temperatur som överlämnas är mellan 70-95c beroende på effektuttag.

Ett annat projekt jag är med i kikar på att leverera 1,1 MW restvärme till fjärrvärmen, så skulle säga att attityden hos bolagen har ändrats när tillgång/kostnad för biobränsle börjar skena.

[+46]

Apropå avbrottsfri drift.

Minns mycket väl marknadsföringen av Tandemdatorn på 80-talet. ”Datorn som bara går och går i minst 54,9 år”.
Visst, det stämde säkert, men billigt blev det inte om man ska uppnå en avbrottsfri drift….

(Tandem Computers Inc är numera en del av Hewlett-Packard† (numera HPE).
HPE marknadsför vidareutvecklade Tandemprodukter under varumärket HPE Integrity Nonstop Computing. Tandems datorer var konstruerade för avbrottsfri drift, bland annat var alla viktiga komponenter dubblerade.)

[Lerumsexpressen]

(Stötte på detta då jag håller på med ett projekt där vi ska skicka ut värmen från ett ”mindre” solfångarsystem till fjärrvärmenätet ”någonstans” i Sverige.)

Hur höga temperaturer och flöden pratar vi om?
Få energibolag vill ta emot lågtempererad restvärme.
Många som vill sälja sin restvärme nekas pga deras restvärme är för låg för att föras in i framledningen och för hög för returledningen. Blir värmeförluster och obalans på ”tryckstrutarna”, dvs mer att pumpa runt. Och sämre verkningsgrad på andra delar i FV-systemet.

Detta utförs tillsammans med fjärrvärmebolaget i fråga så de är ytterst intresserad i detta fallet.

Det spelar ingen roll vilken temperatur de får så länge den är högre än deras nuvarande retur (vi går på returen). Det är ett litet system som tar ett delflöde av deras totala flöde (inget ökat flöde i deras system). Eftersom solfångarna ger värme sommartid när fjärrvärmen har som lägst framledning så blir det hela väldigt gynnsamt för dem. Fjärrvärmen brukar ligga mellan 70-80c i framledning sommartid.
Effekten är blygsam ca 150 kW. Temperatur som överlämnas är mellan 70-95c beroende på effektuttag.

Ett annat projekt jag är med i kikar på att leverera 1,1 MW restvärme till fjärrvärmen, så skulle säga att attityden hos bolagen har ändrats när tillgång/kostnad för biobränsle börjar skena.

Ok
Så det är ingen restvärme eller återvinning utan en ren solfångaren som ska agera som FV-produktion.

Den jag stött på under mitt yrkesliv dukade under av obefintlig DoU och felbyggt rörsystem. De glömde kolla glykolen = frostskador och korrosion, bland annat så bockade de markförlagda FV-rör med grävmaskinen vid byggnation osv osv.

Men vad kul! Och det pågår mycket roligt och klimatsmarta aktiviteter runt om i landet! Och framförallt, önskar er all vällycka med projekten!

[Dr Mabuse]

Vad har transistorutvecklingen med detta att göra? Du jämför äpplen och päron.

Det var du som blandade in Birgersson och Bredbandsbolaget.

Du kan inte se det för du ser inte hela elsystemet.

Jo, det gör jag.

Har du redan glömt våra gigantiska "batterier" i norr?

Du har glömt att jag frågade efter behovet av lagringskapacitet för att kompensera för intermittensen i sol- och vindkraft.
Elektriciteten från vattenkraftverken i norr vill gruvbolagen lägga rabarber på för att kunna göra fossilfritt stål. Kapaciteten i älvarna är väl ganska utbyggd redan, eller tycker du att vi ska bygga ut vattenkraften mer?
Annars får ju södra Sverige klara sig själva.

Och Sverige borde först och främst se över sig egen marknad, och inte mata Tyskland för att de inte har vett att säkra sin energiproduktion.

[taliz]

Vad har transistorutvecklingen med detta att göra? Du jämför äpplen och päron.

Det var du som blandade in Birgersson och Bredbandsbolaget.

Du kan inte se det för du ser inte hela elsystemet.

Jo, det gör jag.

Har du redan glömt våra gigantiska "batterier" i norr?

Du har glömt att jag frågade efter behovet av lagringskapacitet för att kompensera för intermittensen i sol- och vindkraft.
Elektriciteten från vattenkraftverken i norr vill gruvbolagen lägga rabarber på för att kunna göra fossilfritt stål. Kapaciteten i älvarna är väl ganska utbyggd redan, eller tycker du att vi ska bygga ut vattenkraften mer?
Annars får ju södra Sverige klara sig själva.

Och Sverige borde först och främst se över sig egen marknad, och inte mata Tyskland för att de inte har vett att säkra sin energiproduktion.

Birgersson och bredbandsbolaget har inget med transistorutvecklingen att göra.

Uppenbarligen inte eftersom du vill göra det lätt för dig och räkna på lagring för varje individuellt kraftverk.

Vattenkraften kompenserar för intermittensen hos samtliga kraftslag, inkl när kärnkraften stoppar(vilket händer ofta).
Stålindustrin vill inte ha vattenkraft. De har bokstavligen sagt att de vill ha vindkraft, som producerar vätgas(vilket de använder direkt i produktionen, utan att omvandla till el). Det är mkt billigare för dem.

Sverige är en del av Europas elnät och har inga möjligheter att vägra export AFAIK.
Men du sätter fingret på den ömmande punkten där. Det är andra länder som har problem, inte Sverige.

[taliz]

Nu är tydligen tankarna fulla på Fukushima, de innehåller 1,34 miljoner ton radioaktivt vatten.

Det ska nu släppas ut i havet under en period på 30-40 år.

https://www.theguardian.com/world/2023/ ... ower-plant