Kärnkraft är inte framtiden

[Lerumsexpressen]

När vi har fått ett bra exempel på hur många MWh batteri som behövs för att kompensera vindkraftens variationer, så går det ju lätt att översätta det till ett vattenmagasin med kraftverk..
Jag väntar fortfarande på ett trovärdigt räkneexempel.

Finns längre bak i tråden. Nextera som är en av världens största elproducenter(de har även flera kärnkraftverk) räknar med 4 timmar. Dvs beräknar man med produktion på 5mw så blir det 20mwh.
De visar även kalkyler på att det är det billigaste sättet att producera el på.
Landbaserad vindkraft + lagring dvs.

Vet du något om hur stor del av investeringen som batterierna skulle stå för om vi nu förutsätter att 4 timmar batteri skulle vara nog även om jag spontant tycker de låter lite?

Det är tydligen inte ekonomiskt att bygga batterilager för längre än 4 timmar.

https://www.svk.se/siteassets/om-oss/ra ... ilager.pdf

Nackdelen med litiumjonbatterier, förutom att de är relativt resurskrävande att
tillverka, är att kostnadsbilden endast medger relativt kortvarig lagring av
energi. Marginalkostnaden för högre kapacitet är hög. Litiumjonbatterier
används därför ofta för ellagring med en driftstid med full effekt i 1-4 timmar.
Det görs därför även stora investeringar i forskning och utveckling av nya
batterikemier med egenskaper som kan passa bättre för exempelvis längre
energilagring.

Vad gäller den långvariga lagringen ser det ut att gå trögt.

Inom långvarig lagring sker i princip inga investeringar alls i dag. Det pågår
emellertid aktiviteter, framför allt kring möjligheten att bygga pumpkraftverk
under jord i nedlagda gruvor. Några av de stora kraftproducenterna undersöker
fortlöpande möjligheterna att bygga eller uppgradera befintliga pumpkraftverk.
Det ska understrykas att flera av de tekniker som borde kunna vara intressanta
för Sverige är i en tidig kommersialiseringsfas och det är därför svårt att få
information om och när de kommer att introduceras i Sverige.
När det gäller vätgas finns inga förväntningar på att det ska bli betydelsefullt
som energilager på kort eller medellång sikt. Däremot råder det konsensus om
att efterfrågeflexibiliteten baserad på vätgasproduktion och elektrolysörer
kommer bli mycket betydelsefullt i ett framtida läge där det under vissa
perioder förväntas råda en större produktion än efterfrågan av el.

Jag törs satsa mina sista dinarer på att ett kkv skulle stå klart långt före den långsiktiga lagring som krävs för att klara av fullskalig vindkraft.

Precis som förnybar elproduktion är distribuerad så kommer också lagringen att vara det. Det kommer inte bli någon central gigantisk koloss med massa gwh.
Faktum är att den kommer vara så distribuerad att vi alla kommer ha vår egen lagring. Idag har vi lagring i våra mobiler, iPads, laptops och allt fler har också elbilar.
Det kommer bli lika naturligt att ha en "powerwall" i huset/garaget.
Dessa powerwalls kommer vara delade med andra och laddas in/laddas ur beroende på efterfrågan i nätet, och du kommer få ersättning för detta. Många olika typer av finaniseringsmodeller finns redan och det kommer bara bli allt mer attraktivt, precis som med elbilar.
Allt fler entreprenörer inser detta, se tex intervjun med Jonas Birgersson bakåt i tråden. Han jämförde med bredbandsbolaget och alla nej-sägare då,"det finns inte kapacitet i kopparledningarna" etc etc... folk glömmer snabbt, idag har nästan alla fiber.

Håller med
Det pågår mycket förberedande arbete med att få ihop elnätet bland annat med; båthamnar, då fritidsbåtar står stilla 95% av tiden och för vissa sannolikt står över 50% på land, parkeringsplatser där elbilar som åker till jobbet kan tjänstgöra som batterilager osv osv.

[taliz]

När vi har fått ett bra exempel på hur många MWh batteri som behövs för att kompensera vindkraftens variationer, så går det ju lätt att översätta det till ett vattenmagasin med kraftverk..
Jag väntar fortfarande på ett trovärdigt räkneexempel.

Finns längre bak i tråden. Nextera som är en av världens största elproducenter(de har även flera kärnkraftverk) räknar med 4 timmar. Dvs beräknar man med produktion på 5mw så blir det 20mwh.
De visar även kalkyler på att det är det billigaste sättet att producera el på.
Landbaserad vindkraft + lagring dvs.

Vet du något om hur stor del av investeringen som batterierna skulle stå för om vi nu förutsätter att 4 timmar batteri skulle vara nog även om jag spontant tycker de låter lite?

Sök i tråden på nextera.
Då hittar du denna:

Förlåt men kan inte se att de finns något om vad babterier kostar i förhållande till vindkraft.. så som du beskriver de så är de ett system och då är de ju intressant att vet att om vi vindkraften kostar 5 pengar så kostar 4 timmar batteri för detta kraftverk 1 peng eller vad ni förhålla det är.
Du verkar ju ha bra koll så borde vara lätt att svara på.

Det är ju det bilden visar. I bilden benämns det "Storage adder".
Som du kan se är lagringskostnaden 7 USD/MWh för onshore wind.
(25 USD/MWh utan lagring, 32 med)

[taliz]

Finns längre bak i tråden. Nextera som är en av världens största elproducenter(de har även flera kärnkraftverk) räknar med 4 timmar. Dvs beräknar man med produktion på 5mw så blir det 20mwh.
De visar även kalkyler på att det är det billigaste sättet att producera el på.
Landbaserad vindkraft + lagring dvs.

Vet du något om hur stor del av investeringen som batterierna skulle stå för om vi nu förutsätter att 4 timmar batteri skulle vara nog även om jag spontant tycker de låter lite?

Det är tydligen inte ekonomiskt att bygga batterilager för längre än 4 timmar.

https://www.svk.se/siteassets/om-oss/ra ... ilager.pdf

Nackdelen med litiumjonbatterier, förutom att de är relativt resurskrävande att
tillverka, är att kostnadsbilden endast medger relativt kortvarig lagring av
energi. Marginalkostnaden för högre kapacitet är hög. Litiumjonbatterier
används därför ofta för ellagring med en driftstid med full effekt i 1-4 timmar.
Det görs därför även stora investeringar i forskning och utveckling av nya
batterikemier med egenskaper som kan passa bättre för exempelvis längre
energilagring.

Vad gäller den långvariga lagringen ser det ut att gå trögt.

Inom långvarig lagring sker i princip inga investeringar alls i dag. Det pågår
emellertid aktiviteter, framför allt kring möjligheten att bygga pumpkraftverk
under jord i nedlagda gruvor. Några av de stora kraftproducenterna undersöker
fortlöpande möjligheterna att bygga eller uppgradera befintliga pumpkraftverk.
Det ska understrykas att flera av de tekniker som borde kunna vara intressanta
för Sverige är i en tidig kommersialiseringsfas och det är därför svårt att få
information om och när de kommer att introduceras i Sverige.
När det gäller vätgas finns inga förväntningar på att det ska bli betydelsefullt
som energilager på kort eller medellång sikt. Däremot råder det konsensus om
att efterfrågeflexibiliteten baserad på vätgasproduktion och elektrolysörer
kommer bli mycket betydelsefullt i ett framtida läge där det under vissa
perioder förväntas råda en större produktion än efterfrågan av el.

Jag törs satsa mina sista dinarer på att ett kkv skulle stå klart långt före den långsiktiga lagring som krävs för att klara av fullskalig vindkraft.

Precis som förnybar elproduktion är distribuerad så kommer också lagringen att vara det. Det kommer inte bli någon central gigantisk koloss med massa gwh.
Faktum är att den kommer vara så distribuerad att vi alla kommer ha vår egen lagring. Idag har vi lagring i våra mobiler, iPads, laptops och allt fler har också elbilar.
Det kommer bli lika naturligt att ha en "powerwall" i huset/garaget.
Dessa powerwalls kommer vara delade med andra och laddas in/laddas ur beroende på efterfrågan i nätet, och du kommer få ersättning för detta. Många olika typer av finaniseringsmodeller finns redan och det kommer bara bli allt mer attraktivt, precis som med elbilar.
Allt fler entreprenörer inser detta, se tex intervjun med Jonas Birgersson bakåt i tråden. Han jämförde med bredbandsbolaget och alla nej-sägare då,"det finns inte kapacitet i kopparledningarna" etc etc... folk glömmer snabbt, idag har nästan alla fiber.

Varken kostnaden eller antalet kWh blir mindre av att det är utspritt.

Jonas Birgersson är knappast en auktoritet på något. Han är bra på att prata och göra reklam för sig själv dock.

Det handlar ju bara om skalning av produktionen.
Idag kostar 1kwh batteri 1/10 av vad det gjorde för 10 år sen. Utveckligen går rasande snabbt. "Gigafactories" etableras på löpande band.
Det kommer sannolikt en del "pucklar" på vägen då utbud och efterfrågan naturligt varierar. Men om 10 år kommer vi med all säkerhet kunna skaffa hembatterier till en struntsumma(det är redan idag lönsamt för vissa).

[pefreli]

Tesla har fel.
Marknaden (worldwide) har fel.
Jonas Birgersson är en pratkvarn.
Samtliga svenska professorer inom energisystem är vänstervridna miljömuppar.
Högskolorna är köpta.
Etc.
Etc.

Slutsats:
Självklart ska vi lägga några hundra skattemiljarder på att bygga ut kärnkraften…

[nek0]

Tesla har fel.
Marknaden (worldwide) har fel.
Jonas Birgersson är en pratkvarn.
Samtliga svenska professorer inom energisystem är vänstervridna miljömuppar.
Högskolorna är köpta.
Etc.
Etc.

Slutsats:
Självklart ska vi lägga några hundra skattemiljarder på att bygga ut kärnkraften…

Äntligen någon som fattat

[niklas12]

Skönt med folk som vågat satsa trots tankeförbudet
Man blir nyfiken hur forskningen hade kunnat sett ut om den inte förbjudits under 20år

https://universitetslararen.se/2022/12/ ... v-opinion/

[chaffis75]

Tesla har fel.
Marknaden (worldwide) har fel.
Jonas Birgersson är en pratkvarn.
Samtliga svenska professorer inom energisystem är vänstervridna miljömuppar.
Högskolorna är köpta.
Etc.
Etc.

Slutsats:
Självklart ska vi lägga några hundra skattemiljarder på att bygga ut kärnkraften…

Ändå byggs de så mycket kärnkraft i världen..
Och Finnarna är nog nöjda, de har sett elpriserna sjunka betydligt nu när de öppnat sitt kärnkraftverk. Jag tycker verkligenheten talar tydligare än alla snackare som nämns ovan.

Edit: en extra fråga, vill du som Birgersson bygga parallella elledningar för de ska bli billigare? För visst svamlade han om de..

[chaffis75]

Finns längre bak i tråden. Nextera som är en av världens största elproducenter(de har även flera kärnkraftverk) räknar med 4 timmar. Dvs beräknar man med produktion på 5mw så blir det 20mwh.
De visar även kalkyler på att det är det billigaste sättet att producera el på.
Landbaserad vindkraft + lagring dvs.

Vet du något om hur stor del av investeringen som batterierna skulle stå för om vi nu förutsätter att 4 timmar batteri skulle vara nog även om jag spontant tycker de låter lite?

Sök i tråden på nextera.
Då hittar du denna:

Förlåt men kan inte se att de finns något om vad babterier kostar i förhållande till vindkraft.. så som du beskriver de så är de ett system och då är de ju intressant att vet att om vi vindkraften kostar 5 pengar så kostar 4 timmar batteri för detta kraftverk 1 peng eller vad ni förhålla det är.
Du verkar ju ha bra koll så borde vara lätt att svara på.

Det är ju det bilden visar. I bilden benämns det "Storage adder".
Som du kan se är lagringskostnaden 7 USD/MWh för onshore wind.
(25 USD/MWh utan lagring, 32 med)

Tack.. så typ 25% dyrare anläggning och därmed 25% dyrare produktion av el och då är jag så snäll så jag inte ens räknar att batterierna troligen behöver bytas oftare än vindkraftverket.

[Banane]

Tesla har fel.
Marknaden (worldwide) har fel.
Jonas Birgersson är en pratkvarn.
Samtliga svenska professorer inom energisystem är vänstervridna miljömuppar.
Högskolorna är köpta.
Etc.
Etc.

Slutsats:
Självklart ska vi lägga några hundra skattemiljarder på att bygga ut kärnkraften…

Den som går till personangrepp har förlorat. Sorry.

[niklas12]

I IEAs beräkningar så kommer världen inte kunna nå 2graders målet utan kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... kunna-nas/



Scenario med kärnkraft.

Det målbaserade scenariot är utformat för att tydliggöra vad som behöver åstadkommas för att uppnå mål för klimat, luftkvalitet och tillgång på energi. IEA beräknar i scenariot att de klimatvänliga energikällorna (i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och väderberoende produktion) behöver byggas ut dubbelt så mycket som antas i dagens energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet. Man räknar med att kärnkraften behöver stå för 15 % av elproduktionen 2040, jämfört med 11 % 2016. Omsatt i kapacitet motsvarar det 720 GW 2040, jämfört med 413 GW 2016. För de energipolitikbaserade scenarierna är motsvarande siffra drygt 500 GW 2040 och förmodligen avtagande eftersom flertalet reaktorer är belägna i länder med idag svagt eller avtagande stöd för kärnkraft. I sammanhanget ter sig utmaningen att bygga ut kärnkraften till 720 GW installerad effekt betydligt mindre utmanande än den mycket stora utbyggnad man räknat med för den väderberoende elproduktionen.

Med utgångspunkt i de tekniska förutsättningarna menar IEA att kärnkraften har möjlighet att uppfylla sin del i energiekvationen för att tvågradersmålet ska kunna nås, dvs 15 % av elbehovet år 2040. Kapaciteten kan enligt IEA pressas ytterligare till 17 % och därmed bidra till att världen med större sannolikhet klarar tvågradersmålet.


Scenario utan kärnkraft

I detta scenario får fossilgasen en viktig roll i de framtida energisystemen. Den ökar 45 % från dagens nivå till 2040. Fossilgasen har flera egenskaper som gör den konkurrenskraftig och strategiskt intressant. Den kan ge både värme och el och fossilgaskraftverk är dessutom tillräckligt flexibla för att kunna parera elproduktionen från väderberoende kraftslag.

Parallellt med fossilgasen väntas den väderberoende elproduktionen byggas ut kraftigt. Av världens elförsörjning 2040 väntas 40 % komma från sol-, vind- och vattenkraft (varav vattenkraften kommer stå för 16 %). Tillsammans med fossilgasen förväntas sol-, vind- och vattenkraft bidra till att bromsa utvecklingen för kolkraften. Under perioden 2000–2017 togs 900 GW ny kolkraft i drift i världen. Under perioden 2017–2040 förväntas 400 GW ny kolkraft tas i drift, främst i Indien. Även om det är en minskning motsvarar det dagens hela kärnkraftskapacitet utbyggd ut i form av kolkraft i Indien under drygt 20 år. Sammantaget kommer kolanvändningen att öka fram till 2040 för att sedan plana ut. Dessvärre förväntas både oljebehovet och fossilgasbehovet också att öka fram till 2040, men utan att plana ut.

Sammantaget kommer vi, enligt IEA, att se ett ökat fossilberoende fram till 2040 och därefter, med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet, trots en stark utveckling för förnybar kraft till låga priser. De årliga CO2-utsläppen fortsätter öka till 2040 och därefter. Vi är långt ifrån att undvika allvarliga effekter av klimatförändringar, enligt IEA. Dessutom kommer energiproduktionens bidrag till de förtida dödsfallen på grund av dålig luftkvalitet, som idag globalt uppgår till runt 3 miljoner per år, att öka till omkring 4 miljoner per år 2040.

I

[Lerumsexpressen]

I IEAs beräkningar så kommer världen inte kunna nå 2graders målet utan kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... kunna-nas/



Scenario med kärnkraft.

Det målbaserade scenariot är utformat för att tydliggöra vad som behöver åstadkommas för att uppnå mål för klimat, luftkvalitet och tillgång på energi. IEA beräknar i scenariot att de klimatvänliga energikällorna (i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och väderberoende produktion) behöver byggas ut dubbelt så mycket som antas i dagens energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet. Man räknar med att kärnkraften behöver stå för 15 % av elproduktionen 2040, jämfört med 11 % 2016. Omsatt i kapacitet motsvarar det 720 GW 2040, jämfört med 413 GW 2016. För de energipolitikbaserade scenarierna är motsvarande siffra drygt 500 GW 2040 och förmodligen avtagande eftersom flertalet reaktorer är belägna i länder med idag svagt eller avtagande stöd för kärnkraft. I sammanhanget ter sig utmaningen att bygga ut kärnkraften till 720 GW installerad effekt betydligt mindre utmanande än den mycket stora utbyggnad man räknat med för den väderberoende elproduktionen.

Med utgångspunkt i de tekniska förutsättningarna menar IEA att kärnkraften har möjlighet att uppfylla sin del i energiekvationen för att tvågradersmålet ska kunna nås, dvs 15 % av elbehovet år 2040. Kapaciteten kan enligt IEA pressas ytterligare till 17 % och därmed bidra till att världen med större sannolikhet klarar tvågradersmålet.


Scenario utan kärnkraft

I detta scenario får fossilgasen en viktig roll i de framtida energisystemen. Den ökar 45 % från dagens nivå till 2040. Fossilgasen har flera egenskaper som gör den konkurrenskraftig och strategiskt intressant. Den kan ge både värme och el och fossilgaskraftverk är dessutom tillräckligt flexibla för att kunna parera elproduktionen från väderberoende kraftslag.

Parallellt med fossilgasen väntas den väderberoende elproduktionen byggas ut kraftigt. Av världens elförsörjning 2040 väntas 40 % komma från sol-, vind- och vattenkraft (varav vattenkraften kommer stå för 16 %). Tillsammans med fossilgasen förväntas sol-, vind- och vattenkraft bidra till att bromsa utvecklingen för kolkraften. Under perioden 2000–2017 togs 900 GW ny kolkraft i drift i världen. Under perioden 2017–2040 förväntas 400 GW ny kolkraft tas i drift, främst i Indien. Även om det är en minskning motsvarar det dagens hela kärnkraftskapacitet utbyggd ut i form av kolkraft i Indien under drygt 20 år. Sammantaget kommer kolanvändningen att öka fram till 2040 för att sedan plana ut. Dessvärre förväntas både oljebehovet och fossilgasbehovet också att öka fram till 2040, men utan att plana ut.

Sammantaget kommer vi, enligt IEA, att se ett ökat fossilberoende fram till 2040 och därefter, med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet, trots en stark utveckling för förnybar kraft till låga priser. De årliga CO2-utsläppen fortsätter öka till 2040 och därefter. Vi är långt ifrån att undvika allvarliga effekter av klimatförändringar, enligt IEA. Dessutom kommer energiproduktionens bidrag till de förtida dödsfallen på grund av dålig luftkvalitet, som idag globalt uppgår till runt 3 miljoner per år, att öka till omkring 4 miljoner per år 2040.

I

Vad betyder detta för Sverige och vårt elsystem?

[Fredrik j]

Så varför har vi inte fler vattenkraftverk idag än vad vi har? Vi har stort vattenflöde i Göta älv och Klarälven som skulle kunna täcka upp södra Sverige.

Göta älv är redan utbyggd med dubbla vattenkraftverk i Trollhättan och små i vargön resp. Lilla edet.

[niklas12]

I IEAs beräkningar så kommer världen inte kunna nå 2graders målet utan kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... kunna-nas/



Scenario med kärnkraft.

Det målbaserade scenariot är utformat för att tydliggöra vad som behöver åstadkommas för att uppnå mål för klimat, luftkvalitet och tillgång på energi. IEA beräknar i scenariot att de klimatvänliga energikällorna (i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och väderberoende produktion) behöver byggas ut dubbelt så mycket som antas i dagens energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet. Man räknar med att kärnkraften behöver stå för 15 % av elproduktionen 2040, jämfört med 11 % 2016. Omsatt i kapacitet motsvarar det 720 GW 2040, jämfört med 413 GW 2016. För de energipolitikbaserade scenarierna är motsvarande siffra drygt 500 GW 2040 och förmodligen avtagande eftersom flertalet reaktorer är belägna i länder med idag svagt eller avtagande stöd för kärnkraft. I sammanhanget ter sig utmaningen att bygga ut kärnkraften till 720 GW installerad effekt betydligt mindre utmanande än den mycket stora utbyggnad man räknat med för den väderberoende elproduktionen.

Med utgångspunkt i de tekniska förutsättningarna menar IEA att kärnkraften har möjlighet att uppfylla sin del i energiekvationen för att tvågradersmålet ska kunna nås, dvs 15 % av elbehovet år 2040. Kapaciteten kan enligt IEA pressas ytterligare till 17 % och därmed bidra till att världen med större sannolikhet klarar tvågradersmålet.


Scenario utan kärnkraft

I detta scenario får fossilgasen en viktig roll i de framtida energisystemen. Den ökar 45 % från dagens nivå till 2040. Fossilgasen har flera egenskaper som gör den konkurrenskraftig och strategiskt intressant. Den kan ge både värme och el och fossilgaskraftverk är dessutom tillräckligt flexibla för att kunna parera elproduktionen från väderberoende kraftslag.

Parallellt med fossilgasen väntas den väderberoende elproduktionen byggas ut kraftigt. Av världens elförsörjning 2040 väntas 40 % komma från sol-, vind- och vattenkraft (varav vattenkraften kommer stå för 16 %). Tillsammans med fossilgasen förväntas sol-, vind- och vattenkraft bidra till att bromsa utvecklingen för kolkraften. Under perioden 2000–2017 togs 900 GW ny kolkraft i drift i världen. Under perioden 2017–2040 förväntas 400 GW ny kolkraft tas i drift, främst i Indien. Även om det är en minskning motsvarar det dagens hela kärnkraftskapacitet utbyggd ut i form av kolkraft i Indien under drygt 20 år. Sammantaget kommer kolanvändningen att öka fram till 2040 för att sedan plana ut. Dessvärre förväntas både oljebehovet och fossilgasbehovet också att öka fram till 2040, men utan att plana ut.

Sammantaget kommer vi, enligt IEA, att se ett ökat fossilberoende fram till 2040 och därefter, med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet, trots en stark utveckling för förnybar kraft till låga priser. De årliga CO2-utsläppen fortsätter öka till 2040 och därefter. Vi är långt ifrån att undvika allvarliga effekter av klimatförändringar, enligt IEA. Dessutom kommer energiproduktionens bidrag till de förtida dödsfallen på grund av dålig luftkvalitet, som idag globalt uppgår till runt 3 miljoner per år, att öka till omkring 4 miljoner per år 2040.

I

Vad betyder detta för Sverige och vårt elsystem?

I södra Sverige kommer vi ha en fortsatt import och eftersom både Tyskland och Danmark satsat stort på väderberoende kraft så kommer det krävas antingen kolkraftverk eller gaskraftverk när det inte blåser.
Tyskland investerar stort i nya gaskraftverk och har även fått med sig EU på tåget och naturgas är numera klassad som hållbar.
https://www.di.se/ledare/aven-sverige-b ... -gaskraft/

Sverige ska återstarta Öresundsverket i elfte timmen då det redan är sålt vi skattebetalare får vackert betala skadeståndet.

https://www.svd.se/a/eJmbq9/elkris-ska- ... terstartas

Om man granskar vad det skulle innebära att ersätta kärnkraften med väderberoende kraft så krävs det ny bas/reglerkraft och gaskraftverk går snabbt att bygga Kalifornien är ett annat tydligt exempel.

https://www.expressen.se/ledare/anna-da ... a-utslapp/

[niklas12]

Polen söker tillstånd för ett andra projekt med storskalig kärnkraft från Sydkorea

https://www.world-nuclear-news.org/Arti ... nuclear-po

[Lerumsexpressen]

I IEAs beräkningar så kommer världen inte kunna nå 2graders målet utan kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... kunna-nas/



Scenario med kärnkraft.

Det målbaserade scenariot är utformat för att tydliggöra vad som behöver åstadkommas för att uppnå mål för klimat, luftkvalitet och tillgång på energi. IEA beräknar i scenariot att de klimatvänliga energikällorna (i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och väderberoende produktion) behöver byggas ut dubbelt så mycket som antas i dagens energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet. Man räknar med att kärnkraften behöver stå för 15 % av elproduktionen 2040, jämfört med 11 % 2016. Omsatt i kapacitet motsvarar det 720 GW 2040, jämfört med 413 GW 2016. För de energipolitikbaserade scenarierna är motsvarande siffra drygt 500 GW 2040 och förmodligen avtagande eftersom flertalet reaktorer är belägna i länder med idag svagt eller avtagande stöd för kärnkraft. I sammanhanget ter sig utmaningen att bygga ut kärnkraften till 720 GW installerad effekt betydligt mindre utmanande än den mycket stora utbyggnad man räknat med för den väderberoende elproduktionen.

Med utgångspunkt i de tekniska förutsättningarna menar IEA att kärnkraften har möjlighet att uppfylla sin del i energiekvationen för att tvågradersmålet ska kunna nås, dvs 15 % av elbehovet år 2040. Kapaciteten kan enligt IEA pressas ytterligare till 17 % och därmed bidra till att världen med större sannolikhet klarar tvågradersmålet.


Scenario utan kärnkraft

I detta scenario får fossilgasen en viktig roll i de framtida energisystemen. Den ökar 45 % från dagens nivå till 2040. Fossilgasen har flera egenskaper som gör den konkurrenskraftig och strategiskt intressant. Den kan ge både värme och el och fossilgaskraftverk är dessutom tillräckligt flexibla för att kunna parera elproduktionen från väderberoende kraftslag.

Parallellt med fossilgasen väntas den väderberoende elproduktionen byggas ut kraftigt. Av världens elförsörjning 2040 väntas 40 % komma från sol-, vind- och vattenkraft (varav vattenkraften kommer stå för 16 %). Tillsammans med fossilgasen förväntas sol-, vind- och vattenkraft bidra till att bromsa utvecklingen för kolkraften. Under perioden 2000–2017 togs 900 GW ny kolkraft i drift i världen. Under perioden 2017–2040 förväntas 400 GW ny kolkraft tas i drift, främst i Indien. Även om det är en minskning motsvarar det dagens hela kärnkraftskapacitet utbyggd ut i form av kolkraft i Indien under drygt 20 år. Sammantaget kommer kolanvändningen att öka fram till 2040 för att sedan plana ut. Dessvärre förväntas både oljebehovet och fossilgasbehovet också att öka fram till 2040, men utan att plana ut.

Sammantaget kommer vi, enligt IEA, att se ett ökat fossilberoende fram till 2040 och därefter, med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet, trots en stark utveckling för förnybar kraft till låga priser. De årliga CO2-utsläppen fortsätter öka till 2040 och därefter. Vi är långt ifrån att undvika allvarliga effekter av klimatförändringar, enligt IEA. Dessutom kommer energiproduktionens bidrag till de förtida dödsfallen på grund av dålig luftkvalitet, som idag globalt uppgår till runt 3 miljoner per år, att öka till omkring 4 miljoner per år 2040.

I

Vad betyder detta för Sverige och vårt elsystem?

I södra Sverige kommer vi ha en fortsatt import och eftersom både Tyskland och Danmark satsat stort på väderberoende kraft så kommer det krävas antingen kolkraftverk eller gaskraftverk när det inte blåser.
Tyskland investerar stort i nya gaskraftverk och har även fått med sig EU på tåget och naturgas är numera klassad som hållbar.
https://www.di.se/ledare/aven-sverige-b ... -gaskraft/

Sverige ska återstarta Öresundsverket i elfte timmen då det redan är sålt vi skattebetalare får vackert betala skadeståndet.

https://www.svd.se/a/eJmbq9/elkris-ska- ... terstartas

Om man granskar vad det skulle innebära att ersätta kärnkraften med väderberoende kraft så krävs det ny bas/reglerkraft och gaskraftverk går snabbt att bygga Kalifornien är ett annat tydligt exempel.

https://www.expressen.se/ledare/anna-da ... a-utslapp/

Det du beskriver kommer hända ändå oavsett.
Eller ser du att man med rimliga tidplaner och kostnader kan förhindra dessa scenarion?

[chaffis75]

I IEAs beräkningar så kommer världen inte kunna nå 2graders målet utan kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... kunna-nas/



Scenario med kärnkraft.

Det målbaserade scenariot är utformat för att tydliggöra vad som behöver åstadkommas för att uppnå mål för klimat, luftkvalitet och tillgång på energi. IEA beräknar i scenariot att de klimatvänliga energikällorna (i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och väderberoende produktion) behöver byggas ut dubbelt så mycket som antas i dagens energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet. Man räknar med att kärnkraften behöver stå för 15 % av elproduktionen 2040, jämfört med 11 % 2016. Omsatt i kapacitet motsvarar det 720 GW 2040, jämfört med 413 GW 2016. För de energipolitikbaserade scenarierna är motsvarande siffra drygt 500 GW 2040 och förmodligen avtagande eftersom flertalet reaktorer är belägna i länder med idag svagt eller avtagande stöd för kärnkraft. I sammanhanget ter sig utmaningen att bygga ut kärnkraften till 720 GW installerad effekt betydligt mindre utmanande än den mycket stora utbyggnad man räknat med för den väderberoende elproduktionen.

Med utgångspunkt i de tekniska förutsättningarna menar IEA att kärnkraften har möjlighet att uppfylla sin del i energiekvationen för att tvågradersmålet ska kunna nås, dvs 15 % av elbehovet år 2040. Kapaciteten kan enligt IEA pressas ytterligare till 17 % och därmed bidra till att världen med större sannolikhet klarar tvågradersmålet.


Scenario utan kärnkraft

I detta scenario får fossilgasen en viktig roll i de framtida energisystemen. Den ökar 45 % från dagens nivå till 2040. Fossilgasen har flera egenskaper som gör den konkurrenskraftig och strategiskt intressant. Den kan ge både värme och el och fossilgaskraftverk är dessutom tillräckligt flexibla för att kunna parera elproduktionen från väderberoende kraftslag.

Parallellt med fossilgasen väntas den väderberoende elproduktionen byggas ut kraftigt. Av världens elförsörjning 2040 väntas 40 % komma från sol-, vind- och vattenkraft (varav vattenkraften kommer stå för 16 %). Tillsammans med fossilgasen förväntas sol-, vind- och vattenkraft bidra till att bromsa utvecklingen för kolkraften. Under perioden 2000–2017 togs 900 GW ny kolkraft i drift i världen. Under perioden 2017–2040 förväntas 400 GW ny kolkraft tas i drift, främst i Indien. Även om det är en minskning motsvarar det dagens hela kärnkraftskapacitet utbyggd ut i form av kolkraft i Indien under drygt 20 år. Sammantaget kommer kolanvändningen att öka fram till 2040 för att sedan plana ut. Dessvärre förväntas både oljebehovet och fossilgasbehovet också att öka fram till 2040, men utan att plana ut.

Sammantaget kommer vi, enligt IEA, att se ett ökat fossilberoende fram till 2040 och därefter, med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet, trots en stark utveckling för förnybar kraft till låga priser. De årliga CO2-utsläppen fortsätter öka till 2040 och därefter. Vi är långt ifrån att undvika allvarliga effekter av klimatförändringar, enligt IEA. Dessutom kommer energiproduktionens bidrag till de förtida dödsfallen på grund av dålig luftkvalitet, som idag globalt uppgår till runt 3 miljoner per år, att öka till omkring 4 miljoner per år 2040.

I

Vad betyder detta för Sverige och vårt elsystem?

I södra Sverige kommer vi ha en fortsatt import och eftersom både Tyskland och Danmark satsat stort på väderberoende kraft så kommer det krävas antingen kolkraftverk eller gaskraftverk när det inte blåser.
Tyskland investerar stort i nya gaskraftverk och har även fått med sig EU på tåget och naturgas är numera klassad som hållbar.
https://www.di.se/ledare/aven-sverige-b ... -gaskraft/

Sverige ska återstarta Öresundsverket i elfte timmen då det redan är sålt vi skattebetalare får vackert betala skadeståndet.

https://www.svd.se/a/eJmbq9/elkris-ska- ... terstartas

Om man granskar vad det skulle innebära att ersätta kärnkraften med väderberoende kraft så krävs det ny bas/reglerkraft och gaskraftverk går snabbt att bygga Kalifornien är ett annat tydligt exempel.

https://www.expressen.se/ledare/anna-da ... a-utslapp/

Det du beskriver kommer hända ändå oavsett.
Eller ser du att man med rimliga tidplaner och kostnader kan förhindra dessa scenarion?

"De är aldrig för sent att ge upp" är ingen bra metod. De är bara hugga tag i saker och ting och börja bygga, för tyvärr har vi haft många politiker som under många år förstått de fina elsystem vi hade.

[Lerumsexpressen]

I IEAs beräkningar så kommer världen inte kunna nå 2graders målet utan kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... kunna-nas/



Scenario med kärnkraft.

Det målbaserade scenariot är utformat för att tydliggöra vad som behöver åstadkommas för att uppnå mål för klimat, luftkvalitet och tillgång på energi. IEA beräknar i scenariot att de klimatvänliga energikällorna (i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och väderberoende produktion) behöver byggas ut dubbelt så mycket som antas i dagens energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet. Man räknar med att kärnkraften behöver stå för 15 % av elproduktionen 2040, jämfört med 11 % 2016. Omsatt i kapacitet motsvarar det 720 GW 2040, jämfört med 413 GW 2016. För de energipolitikbaserade scenarierna är motsvarande siffra drygt 500 GW 2040 och förmodligen avtagande eftersom flertalet reaktorer är belägna i länder med idag svagt eller avtagande stöd för kärnkraft. I sammanhanget ter sig utmaningen att bygga ut kärnkraften till 720 GW installerad effekt betydligt mindre utmanande än den mycket stora utbyggnad man räknat med för den väderberoende elproduktionen.

Med utgångspunkt i de tekniska förutsättningarna menar IEA att kärnkraften har möjlighet att uppfylla sin del i energiekvationen för att tvågradersmålet ska kunna nås, dvs 15 % av elbehovet år 2040. Kapaciteten kan enligt IEA pressas ytterligare till 17 % och därmed bidra till att världen med större sannolikhet klarar tvågradersmålet.


Scenario utan kärnkraft

I detta scenario får fossilgasen en viktig roll i de framtida energisystemen. Den ökar 45 % från dagens nivå till 2040. Fossilgasen har flera egenskaper som gör den konkurrenskraftig och strategiskt intressant. Den kan ge både värme och el och fossilgaskraftverk är dessutom tillräckligt flexibla för att kunna parera elproduktionen från väderberoende kraftslag.

Parallellt med fossilgasen väntas den väderberoende elproduktionen byggas ut kraftigt. Av världens elförsörjning 2040 väntas 40 % komma från sol-, vind- och vattenkraft (varav vattenkraften kommer stå för 16 %). Tillsammans med fossilgasen förväntas sol-, vind- och vattenkraft bidra till att bromsa utvecklingen för kolkraften. Under perioden 2000–2017 togs 900 GW ny kolkraft i drift i världen. Under perioden 2017–2040 förväntas 400 GW ny kolkraft tas i drift, främst i Indien. Även om det är en minskning motsvarar det dagens hela kärnkraftskapacitet utbyggd ut i form av kolkraft i Indien under drygt 20 år. Sammantaget kommer kolanvändningen att öka fram till 2040 för att sedan plana ut. Dessvärre förväntas både oljebehovet och fossilgasbehovet också att öka fram till 2040, men utan att plana ut.

Sammantaget kommer vi, enligt IEA, att se ett ökat fossilberoende fram till 2040 och därefter, med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet, trots en stark utveckling för förnybar kraft till låga priser. De årliga CO2-utsläppen fortsätter öka till 2040 och därefter. Vi är långt ifrån att undvika allvarliga effekter av klimatförändringar, enligt IEA. Dessutom kommer energiproduktionens bidrag till de förtida dödsfallen på grund av dålig luftkvalitet, som idag globalt uppgår till runt 3 miljoner per år, att öka till omkring 4 miljoner per år 2040.

I

Vad betyder detta för Sverige och vårt elsystem?

I södra Sverige kommer vi ha en fortsatt import och eftersom både Tyskland och Danmark satsat stort på väderberoende kraft så kommer det krävas antingen kolkraftverk eller gaskraftverk när det inte blåser.
Tyskland investerar stort i nya gaskraftverk och har även fått med sig EU på tåget och naturgas är numera klassad som hållbar.
https://www.di.se/ledare/aven-sverige-b ... -gaskraft/

Sverige ska återstarta Öresundsverket i elfte timmen då det redan är sålt vi skattebetalare får vackert betala skadeståndet.

https://www.svd.se/a/eJmbq9/elkris-ska- ... terstartas

Om man granskar vad det skulle innebära att ersätta kärnkraften med väderberoende kraft så krävs det ny bas/reglerkraft och gaskraftverk går snabbt att bygga Kalifornien är ett annat tydligt exempel.

https://www.expressen.se/ledare/anna-da ... a-utslapp/

Det du beskriver kommer hända ändå oavsett.
Eller ser du att man med rimliga tidplaner och kostnader kan förhindra dessa scenarion?

"De är aldrig för sent att ge upp" är ingen bra metod. De är bara hugga tag i saker och ting och börja bygga, för tyvärr har vi haft många politiker som under många år förstått de fina elsystem vi hade.

Vad ska man börja bygga?

Jag anser alla produktionsslag som företagen vill och kan bygga asap, och parallellt öka energieffektiviseringar och styra mot effektbalansering.

Bygga kärnkraft är lätt att säga men jag tror det är enormt mycket svårare att räkna hem.

[iAkita]

I IEAs beräkningar så kommer världen inte kunna nå 2graders målet utan kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... kunna-nas/



Scenario med kärnkraft.

Det målbaserade scenariot är utformat för att tydliggöra vad som behöver åstadkommas för att uppnå mål för klimat, luftkvalitet och tillgång på energi. IEA beräknar i scenariot att de klimatvänliga energikällorna (i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och väderberoende produktion) behöver byggas ut dubbelt så mycket som antas i dagens energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet. Man räknar med att kärnkraften behöver stå för 15 % av elproduktionen 2040, jämfört med 11 % 2016. Omsatt i kapacitet motsvarar det 720 GW 2040, jämfört med 413 GW 2016. För de energipolitikbaserade scenarierna är motsvarande siffra drygt 500 GW 2040 och förmodligen avtagande eftersom flertalet reaktorer är belägna i länder med idag svagt eller avtagande stöd för kärnkraft. I sammanhanget ter sig utmaningen att bygga ut kärnkraften till 720 GW installerad effekt betydligt mindre utmanande än den mycket stora utbyggnad man räknat med för den väderberoende elproduktionen.

Med utgångspunkt i de tekniska förutsättningarna menar IEA att kärnkraften har möjlighet att uppfylla sin del i energiekvationen för att tvågradersmålet ska kunna nås, dvs 15 % av elbehovet år 2040. Kapaciteten kan enligt IEA pressas ytterligare till 17 % och därmed bidra till att världen med större sannolikhet klarar tvågradersmålet.


Scenario utan kärnkraft

I detta scenario får fossilgasen en viktig roll i de framtida energisystemen. Den ökar 45 % från dagens nivå till 2040. Fossilgasen har flera egenskaper som gör den konkurrenskraftig och strategiskt intressant. Den kan ge både värme och el och fossilgaskraftverk är dessutom tillräckligt flexibla för att kunna parera elproduktionen från väderberoende kraftslag.

Parallellt med fossilgasen väntas den väderberoende elproduktionen byggas ut kraftigt. Av världens elförsörjning 2040 väntas 40 % komma från sol-, vind- och vattenkraft (varav vattenkraften kommer stå för 16 %). Tillsammans med fossilgasen förväntas sol-, vind- och vattenkraft bidra till att bromsa utvecklingen för kolkraften. Under perioden 2000–2017 togs 900 GW ny kolkraft i drift i världen. Under perioden 2017–2040 förväntas 400 GW ny kolkraft tas i drift, främst i Indien. Även om det är en minskning motsvarar det dagens hela kärnkraftskapacitet utbyggd ut i form av kolkraft i Indien under drygt 20 år. Sammantaget kommer kolanvändningen att öka fram till 2040 för att sedan plana ut. Dessvärre förväntas både oljebehovet och fossilgasbehovet också att öka fram till 2040, men utan att plana ut.

Sammantaget kommer vi, enligt IEA, att se ett ökat fossilberoende fram till 2040 och därefter, med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet, trots en stark utveckling för förnybar kraft till låga priser. De årliga CO2-utsläppen fortsätter öka till 2040 och därefter. Vi är långt ifrån att undvika allvarliga effekter av klimatförändringar, enligt IEA. Dessutom kommer energiproduktionens bidrag till de förtida dödsfallen på grund av dålig luftkvalitet, som idag globalt uppgår till runt 3 miljoner per år, att öka till omkring 4 miljoner per år 2040.

I

Ditt klipp och klistrande från artikel blir inte relevant för den svenska kärnkraftsdebatten om du utelämnar den viktigaste delen, för både den svenska kärnkraftsdebatten och vilka förutsättningar scenarierna utgår ifrån:

I linje med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet kommer energibehovet globalt väntas öka med 30 % till 2040. Det motsvarar dagens energibehov i Kina plus Indien. Den största andelen av behovsökningen (30 %) kommer från Indien. Sammantaget står Asiens utvecklingsländer för 2/3 av den ökade efterfrågan. Resten kommer från Mellanöstern, Afrika och Latinamerika. I övriga delar av världen antas efterfrågan på energi vara mer eller mindre konstant.

Sen visar inte beräkningarna någonting. Det är scenarier, inte prognoser. Tyvärr går artikeln från Energifors i samma fälla som du i ingressen, även om det senare i artikeln står "Det är viktigt att poängtera att det handlar om just scenarier och inte prognoser."

[taliz]

Vet du något om hur stor del av investeringen som batterierna skulle stå för om vi nu förutsätter att 4 timmar batteri skulle vara nog även om jag spontant tycker de låter lite?

Sök i tråden på nextera.
Då hittar du denna:

Förlåt men kan inte se att de finns något om vad babterier kostar i förhållande till vindkraft.. så som du beskriver de så är de ett system och då är de ju intressant att vet att om vi vindkraften kostar 5 pengar så kostar 4 timmar batteri för detta kraftverk 1 peng eller vad ni förhålla det är.
Du verkar ju ha bra koll så borde vara lätt att svara på.

Det är ju det bilden visar. I bilden benämns det "Storage adder".
Som du kan se är lagringskostnaden 7 USD/MWh för onshore wind.
(25 USD/MWh utan lagring, 32 med)

Tack.. så typ 25% dyrare anläggning och därmed 25% dyrare produktion av el och då är jag så snäll så jag inte ens räknar att batterierna troligen behöver bytas oftare än vindkraftverket.

Titta på bilden igen. Den inkluderar samtliga kostnader för alla energislag.

[niklas12]

I IEAs beräkningar så kommer världen inte kunna nå 2graders målet utan kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... kunna-nas/



Scenario med kärnkraft.

Det målbaserade scenariot är utformat för att tydliggöra vad som behöver åstadkommas för att uppnå mål för klimat, luftkvalitet och tillgång på energi. IEA beräknar i scenariot att de klimatvänliga energikällorna (i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och väderberoende produktion) behöver byggas ut dubbelt så mycket som antas i dagens energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet. Man räknar med att kärnkraften behöver stå för 15 % av elproduktionen 2040, jämfört med 11 % 2016. Omsatt i kapacitet motsvarar det 720 GW 2040, jämfört med 413 GW 2016. För de energipolitikbaserade scenarierna är motsvarande siffra drygt 500 GW 2040 och förmodligen avtagande eftersom flertalet reaktorer är belägna i länder med idag svagt eller avtagande stöd för kärnkraft. I sammanhanget ter sig utmaningen att bygga ut kärnkraften till 720 GW installerad effekt betydligt mindre utmanande än den mycket stora utbyggnad man räknat med för den väderberoende elproduktionen.

Med utgångspunkt i de tekniska förutsättningarna menar IEA att kärnkraften har möjlighet att uppfylla sin del i energiekvationen för att tvågradersmålet ska kunna nås, dvs 15 % av elbehovet år 2040. Kapaciteten kan enligt IEA pressas ytterligare till 17 % och därmed bidra till att världen med större sannolikhet klarar tvågradersmålet.


Scenario utan kärnkraft

I detta scenario får fossilgasen en viktig roll i de framtida energisystemen. Den ökar 45 % från dagens nivå till 2040. Fossilgasen har flera egenskaper som gör den konkurrenskraftig och strategiskt intressant. Den kan ge både värme och el och fossilgaskraftverk är dessutom tillräckligt flexibla för att kunna parera elproduktionen från väderberoende kraftslag.

Parallellt med fossilgasen väntas den väderberoende elproduktionen byggas ut kraftigt. Av världens elförsörjning 2040 väntas 40 % komma från sol-, vind- och vattenkraft (varav vattenkraften kommer stå för 16 %). Tillsammans med fossilgasen förväntas sol-, vind- och vattenkraft bidra till att bromsa utvecklingen för kolkraften. Under perioden 2000–2017 togs 900 GW ny kolkraft i drift i världen. Under perioden 2017–2040 förväntas 400 GW ny kolkraft tas i drift, främst i Indien. Även om det är en minskning motsvarar det dagens hela kärnkraftskapacitet utbyggd ut i form av kolkraft i Indien under drygt 20 år. Sammantaget kommer kolanvändningen att öka fram till 2040 för att sedan plana ut. Dessvärre förväntas både oljebehovet och fossilgasbehovet också att öka fram till 2040, men utan att plana ut.

Sammantaget kommer vi, enligt IEA, att se ett ökat fossilberoende fram till 2040 och därefter, med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet, trots en stark utveckling för förnybar kraft till låga priser. De årliga CO2-utsläppen fortsätter öka till 2040 och därefter. Vi är långt ifrån att undvika allvarliga effekter av klimatförändringar, enligt IEA. Dessutom kommer energiproduktionens bidrag till de förtida dödsfallen på grund av dålig luftkvalitet, som idag globalt uppgår till runt 3 miljoner per år, att öka till omkring 4 miljoner per år 2040.

I

Ditt klipp och klistrande från artikel blir inte relevant för den svenska kärnkraftsdebatten om du utelämnar den viktigaste delen, för både den svenska kärnkraftsdebatten och vilka förutsättningar scenarierna utgår ifrån:

I linje med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet kommer energibehovet globalt väntas öka med 30 % till 2040. Det motsvarar dagens energibehov i Kina plus Indien. Den största andelen av behovsökningen (30 %) kommer från Indien. Sammantaget står Asiens utvecklingsländer för 2/3 av den ökade efterfrågan. Resten kommer från Mellanöstern, Afrika och Latinamerika. I övriga delar av världen antas efterfrågan på energi vara mer eller mindre konstant.

Sen visar inte beräkningarna någonting. Det är scenarier, inte prognoser. Tyvärr går artikeln från Energifors i samma fälla som du i ingressen, även om det senare i artikeln står "Det är viktigt att poängtera att det handlar om just scenarier och inte prognoser."

Förstår inte vart du vill komma, för t.ex. Indien och Kina så är efterfrågan på El enormt och även om de velat satsa 100% på kärnkraft så finns det inte tillräckligt med kvalificerade leverantörer för att bygga upp dessa.
Istället bygger de kolkraftverk.
Om vi i Sverige börjar satsa på en inhemsk SMR industri både för egen del men framförallt för export så finns det fantastiska möjligheter att både trycka bort smutsiga kolkraftverk samt att stärka Sveriges ekonomi.

Sverige har ett unikt läge med hög kompetens inom kärnkraften med egenutvecklade reaktorer som vi har drivit under lång tid.

Jag anser det bättre att fortsätta på den inslagna vägen och få tillbaks ett stabilt elsystem med ny kärnkraft i södra Sverige, än att naivt tro att man kan tvinga på folk en stålskog med vindkraftverk som ingen vill ha.
Och som grädde på moset få kraftigt höjda elnätsavgifter

[taliz]

Sverige har ett unikt läge med hög kompetens inom kärnkraften med egenutvecklade reaktorer som vi har drivit under lång tid.

Tvärtom, det finns 0 kompetens kvar i Sverige.
I hela Europa är det endast Frankrike som har något kvar överhuvudtaget(pga statligt ägda EDF som nyligen höll på att gå under och fick räddas med hjälp av 100 miljarder av skattebetalarna). Men även de har "glömt hur man gör" vilket alla försenade och extremt fördyrade projekt visat.
Inget av deras projekt senaste decennierna har varit i närheten av att hålla tid eller budget.
Hursomhelst, vår statsminister har ju uppvaktat dem(EDF/Areva) just eftersom det inte finns något annat val.

https://www.nyteknik.se/nyheter/svenska ... rn/1182399

[nek0]

I IEAs beräkningar så kommer världen inte kunna nå 2graders målet utan kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... kunna-nas/



Scenario med kärnkraft.

Det målbaserade scenariot är utformat för att tydliggöra vad som behöver åstadkommas för att uppnå mål för klimat, luftkvalitet och tillgång på energi. IEA beräknar i scenariot att de klimatvänliga energikällorna (i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och väderberoende produktion) behöver byggas ut dubbelt så mycket som antas i dagens energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet. Man räknar med att kärnkraften behöver stå för 15 % av elproduktionen 2040, jämfört med 11 % 2016. Omsatt i kapacitet motsvarar det 720 GW 2040, jämfört med 413 GW 2016. För de energipolitikbaserade scenarierna är motsvarande siffra drygt 500 GW 2040 och förmodligen avtagande eftersom flertalet reaktorer är belägna i länder med idag svagt eller avtagande stöd för kärnkraft. I sammanhanget ter sig utmaningen att bygga ut kärnkraften till 720 GW installerad effekt betydligt mindre utmanande än den mycket stora utbyggnad man räknat med för den väderberoende elproduktionen.

Med utgångspunkt i de tekniska förutsättningarna menar IEA att kärnkraften har möjlighet att uppfylla sin del i energiekvationen för att tvågradersmålet ska kunna nås, dvs 15 % av elbehovet år 2040. Kapaciteten kan enligt IEA pressas ytterligare till 17 % och därmed bidra till att världen med större sannolikhet klarar tvågradersmålet.


Scenario utan kärnkraft

I detta scenario får fossilgasen en viktig roll i de framtida energisystemen. Den ökar 45 % från dagens nivå till 2040. Fossilgasen har flera egenskaper som gör den konkurrenskraftig och strategiskt intressant. Den kan ge både värme och el och fossilgaskraftverk är dessutom tillräckligt flexibla för att kunna parera elproduktionen från väderberoende kraftslag.

Parallellt med fossilgasen väntas den väderberoende elproduktionen byggas ut kraftigt. Av världens elförsörjning 2040 väntas 40 % komma från sol-, vind- och vattenkraft (varav vattenkraften kommer stå för 16 %). Tillsammans med fossilgasen förväntas sol-, vind- och vattenkraft bidra till att bromsa utvecklingen för kolkraften. Under perioden 2000–2017 togs 900 GW ny kolkraft i drift i världen. Under perioden 2017–2040 förväntas 400 GW ny kolkraft tas i drift, främst i Indien. Även om det är en minskning motsvarar det dagens hela kärnkraftskapacitet utbyggd ut i form av kolkraft i Indien under drygt 20 år. Sammantaget kommer kolanvändningen att öka fram till 2040 för att sedan plana ut. Dessvärre förväntas både oljebehovet och fossilgasbehovet också att öka fram till 2040, men utan att plana ut.

Sammantaget kommer vi, enligt IEA, att se ett ökat fossilberoende fram till 2040 och därefter, med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet, trots en stark utveckling för förnybar kraft till låga priser. De årliga CO2-utsläppen fortsätter öka till 2040 och därefter. Vi är långt ifrån att undvika allvarliga effekter av klimatförändringar, enligt IEA. Dessutom kommer energiproduktionens bidrag till de förtida dödsfallen på grund av dålig luftkvalitet, som idag globalt uppgår till runt 3 miljoner per år, att öka till omkring 4 miljoner per år 2040.

I

Ditt klipp och klistrande från artikel blir inte relevant för den svenska kärnkraftsdebatten om du utelämnar den viktigaste delen, för både den svenska kärnkraftsdebatten och vilka förutsättningar scenarierna utgår ifrån:

I linje med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet kommer energibehovet globalt väntas öka med 30 % till 2040. Det motsvarar dagens energibehov i Kina plus Indien. Den största andelen av behovsökningen (30 %) kommer från Indien. Sammantaget står Asiens utvecklingsländer för 2/3 av den ökade efterfrågan. Resten kommer från Mellanöstern, Afrika och Latinamerika. I övriga delar av världen antas efterfrågan på energi vara mer eller mindre konstant.

Sen visar inte beräkningarna någonting. Det är scenarier, inte prognoser. Tyvärr går artikeln från Energifors i samma fälla som du i ingressen, även om det senare i artikeln står "Det är viktigt att poängtera att det handlar om just scenarier och inte prognoser."

Förstår inte vart du vill komma, för t.ex. Indien och Kina så är efterfrågan på El enormt och även om de velat satsa 100% på kärnkraft så finns det inte tillräckligt med kvalificerade leverantörer för att bygga upp dessa.
Istället bygger de kolkraftverk.
Om vi i Sverige börjar satsa på en inhemsk SMR industri både för egen del men framförallt för export så finns det fantastiska möjligheter att både trycka bort smutsiga kolkraftverk samt att stärka Sveriges ekonomi.

Sverige har ett unikt läge med hög kompetens inom kärnkraften med egenutvecklade reaktorer som vi har drivit under lång tid.

Jag anser det bättre att fortsätta på den inslagna vägen och få tillbaks ett stabilt elsystem med ny kärnkraft i södra Sverige, än att naivt tro att man kan tvinga på folk en stålskog med vindkraftverk som ingen vill ha.
Och som grädde på moset få kraftigt höjda elnätsavgifter

Nu har vi läst många gånger vad du anser och tycker. Varför inte försöka övertala några investerare och starta eget istället för att försöka övertala oss på forumet. Lyckas du blir du hur rik som helst och hjälte, åtminstone i södra Sverige.

[niklas12]

Sverige har ett unikt läge med hög kompetens inom kärnkraften med egenutvecklade reaktorer som vi har drivit under lång tid.

Tvärtom, det finns 0 kompetens kvar i Sverige.
I hela Europa är det endast Frankrike som har något kvar överhuvudtaget(pga statligt ägda EDF som nyligen höll på att gå under och fick räddas med hjälp av 100 miljarder av skattebetalarna). Men även de har "glömt hur man gör" vilket alla försenade och extremt fördyrade projekt visat.
Inget av deras projekt senaste decennierna har varit i närheten av att hålla tid eller budget.
Hursomhelst, vår statsminister har ju uppvaktat dem(EDF/Areva) just eftersom det inte finns något annat val.

https://www.nyteknik.se/nyheter/svenska ... rn/1182399

Konstigt helt utan kompetens och ändå klarar vi driften av våra kärnkraftverk.

Nej tyvärr så har världen levt med gröna drömmar om ett kraftsystem med bara väderberoende kraft vilket nu har vänt till en mardröm i bl.a. Tyskland.
Och därför har man inte satsat på kärnkraften
P.g.a. Detta så kommer det ta ett tag innan man byggt upp kompetensen i Europa igen.

De som är mest kompetenta inom bygge av ny kärnkraft är Ryssland vilket känns som ett dåligt alternativ.

Ett annat alternativ är Sydkorea som satsar stort på export av kärnkraft och har byggt och kommer bygga flera nya reaktorer runtom i världen bl.a ett projekt i Polen.

https://www.politico.eu/article/poland- ... ctors/amp/


https://www.energinyheter.se/20220831/2 ... ron-energi

Hur är det med den svenska kompetensen inom solceller och vindkraft förresten?

[niklas12]

I IEAs beräkningar så kommer världen inte kunna nå 2graders målet utan kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... kunna-nas/



Scenario med kärnkraft.

Det målbaserade scenariot är utformat för att tydliggöra vad som behöver åstadkommas för att uppnå mål för klimat, luftkvalitet och tillgång på energi. IEA beräknar i scenariot att de klimatvänliga energikällorna (i huvudsak vattenkraft, kärnkraft och väderberoende produktion) behöver byggas ut dubbelt så mycket som antas i dagens energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet. Man räknar med att kärnkraften behöver stå för 15 % av elproduktionen 2040, jämfört med 11 % 2016. Omsatt i kapacitet motsvarar det 720 GW 2040, jämfört med 413 GW 2016. För de energipolitikbaserade scenarierna är motsvarande siffra drygt 500 GW 2040 och förmodligen avtagande eftersom flertalet reaktorer är belägna i länder med idag svagt eller avtagande stöd för kärnkraft. I sammanhanget ter sig utmaningen att bygga ut kärnkraften till 720 GW installerad effekt betydligt mindre utmanande än den mycket stora utbyggnad man räknat med för den väderberoende elproduktionen.

Med utgångspunkt i de tekniska förutsättningarna menar IEA att kärnkraften har möjlighet att uppfylla sin del i energiekvationen för att tvågradersmålet ska kunna nås, dvs 15 % av elbehovet år 2040. Kapaciteten kan enligt IEA pressas ytterligare till 17 % och därmed bidra till att världen med större sannolikhet klarar tvågradersmålet.


Scenario utan kärnkraft

I detta scenario får fossilgasen en viktig roll i de framtida energisystemen. Den ökar 45 % från dagens nivå till 2040. Fossilgasen har flera egenskaper som gör den konkurrenskraftig och strategiskt intressant. Den kan ge både värme och el och fossilgaskraftverk är dessutom tillräckligt flexibla för att kunna parera elproduktionen från väderberoende kraftslag.

Parallellt med fossilgasen väntas den väderberoende elproduktionen byggas ut kraftigt. Av världens elförsörjning 2040 väntas 40 % komma från sol-, vind- och vattenkraft (varav vattenkraften kommer stå för 16 %). Tillsammans med fossilgasen förväntas sol-, vind- och vattenkraft bidra till att bromsa utvecklingen för kolkraften. Under perioden 2000–2017 togs 900 GW ny kolkraft i drift i världen. Under perioden 2017–2040 förväntas 400 GW ny kolkraft tas i drift, främst i Indien. Även om det är en minskning motsvarar det dagens hela kärnkraftskapacitet utbyggd ut i form av kolkraft i Indien under drygt 20 år. Sammantaget kommer kolanvändningen att öka fram till 2040 för att sedan plana ut. Dessvärre förväntas både oljebehovet och fossilgasbehovet också att öka fram till 2040, men utan att plana ut.

Sammantaget kommer vi, enligt IEA, att se ett ökat fossilberoende fram till 2040 och därefter, med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet, trots en stark utveckling för förnybar kraft till låga priser. De årliga CO2-utsläppen fortsätter öka till 2040 och därefter. Vi är långt ifrån att undvika allvarliga effekter av klimatförändringar, enligt IEA. Dessutom kommer energiproduktionens bidrag till de förtida dödsfallen på grund av dålig luftkvalitet, som idag globalt uppgår till runt 3 miljoner per år, att öka till omkring 4 miljoner per år 2040.

I

Ditt klipp och klistrande från artikel blir inte relevant för den svenska kärnkraftsdebatten om du utelämnar den viktigaste delen, för både den svenska kärnkraftsdebatten och vilka förutsättningar scenarierna utgår ifrån:

I linje med nu rådande energipolitik inklusive nya åtaganden efter Parisavtalet kommer energibehovet globalt väntas öka med 30 % till 2040. Det motsvarar dagens energibehov i Kina plus Indien. Den största andelen av behovsökningen (30 %) kommer från Indien. Sammantaget står Asiens utvecklingsländer för 2/3 av den ökade efterfrågan. Resten kommer från Mellanöstern, Afrika och Latinamerika. I övriga delar av världen antas efterfrågan på energi vara mer eller mindre konstant.

Sen visar inte beräkningarna någonting. Det är scenarier, inte prognoser. Tyvärr går artikeln från Energifors i samma fälla som du i ingressen, även om det senare i artikeln står "Det är viktigt att poängtera att det handlar om just scenarier och inte prognoser."

Förstår inte vart du vill komma, för t.ex. Indien och Kina så är efterfrågan på El enormt och även om de velat satsa 100% på kärnkraft så finns det inte tillräckligt med kvalificerade leverantörer för att bygga upp dessa.
Istället bygger de kolkraftverk.
Om vi i Sverige börjar satsa på en inhemsk SMR industri både för egen del men framförallt för export så finns det fantastiska möjligheter att både trycka bort smutsiga kolkraftverk samt att stärka Sveriges ekonomi.

Sverige har ett unikt läge med hög kompetens inom kärnkraften med egenutvecklade reaktorer som vi har drivit under lång tid.

Jag anser det bättre att fortsätta på den inslagna vägen och få tillbaks ett stabilt elsystem med ny kärnkraft i södra Sverige, än att naivt tro att man kan tvinga på folk en stålskog med vindkraftverk som ingen vill ha.
Och som grädde på moset få kraftigt höjda elnätsavgifter

Nu har vi läst många gånger vad du anser och tycker. Varför inte försöka övertala några investerare och starta eget istället för att försöka övertala oss på forumet. Lyckas du blir du hur rik som helst och hjälte, åtminstone i södra Sverige.

Vinden har vänt nu så jag tror bara det är en tidsfråga innan det första signerade avtalet för ny kärnkraft är på plats.

[Lerumsexpressen]

Jag tog Chatgpt för att finna ett ”objektivt” svar på frågan om varför andra länder bygger sina KKV.
Och då ser man att andra länders motiv för att skaffa kärnkraft är annorlunda än Sveriges behov.
Någon som minns Iran?
Polens motiv är ganska tydligt.
Sveriges motiv är inte lika självklart, mest politiskt drivet då de flesta behoven inte gäller eller inte är akuta eller akuta nu, varvid kärnkraftverk inte kan lösa det.

Bonus;
De som var med förra borgerliga svängen minns att mycket av energi- och infrastrukturprojekten stod stilla, det pga regeringens oförmåga att ta beslut, att ändra lagar och spika långsiktiga skatter och bidrag.

Men men… nedan är Chatgpt svaret

”Andra länder kan ha olika motiv för att bygga ny kärnkraft, beroende på deras specifika energibehov, politiska mål och ekonomiska situation. Här är några vanliga motiv:

1. **Koldioxidutsläpp och klimatmål:** Kärnkraft anses vara en koldioxidneutral energikälla, vilket gör den attraktiv för länder som vill minska sina utsläpp av växthusgaser och uppfylla klimatmål.

2. **Energiförsörjning och energisäkerhet:** Kärnkraft kan bidra till en pålitlig och konstant energiförsörjning, vilket är särskilt viktigt för länder som är beroende av import av fossila bränslen eller som vill minska sin sårbarhet gentemot energiförsörjningsstörningar.

3. **Ökad energiproduktion:** Kärnkraftverk har kapacitet att producera stora mängder elektricitet kontinuerligt, vilket kan vara en fördel för länder med hög efterfrågan på el.

4. **Teknologisk utveckling och sysselsättning:** Byggandet och driften av kärnkraftverk kan skapa arbetstillfällen och främja teknologisk utveckling inom landet.

5. **Minskad import av energi:** Att producera sin egen energi genom kärnkraft kan minska beroendet av import av energi och förbättra handelsbalansen.

6. **Långsiktig energiplanering:** Kärnkraft kan vara en del av en långsiktig strategi för att diversifiera energikällor och minska risken för energibrister.

7. **Forskningsmöjligheter:** Kärnkraftverk kan även användas för forskning inom områden som kärnfysik, materialvetenskap och medicin.

Det är viktigt att notera att beslutet att bygga ny kärnkraft beror på en komplex avvägning av dessa faktorer samt landsspecifika omständigheter och prioriteringar”