Nya Energiprestandadirektivet 2026 - Solceller och laddboxar på alla hus!

[Off Grid Byggaren]

Har vi haft något tråd om detta?

Är ju väldigt tuffa krav som kommer nu från 29 maj och framåt.

https://www.boverket.se/epbd

Energiprestandadirektivet, EPBD, handlar om energi- och utsläppskrav för byggnader och ska vara en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026. Här kan du följa hur Boverket arbetar med direktivet för byggnaders energiprestanda inom våra verksamhetsområden.

Direktivets syfte och innehåll

Det övergripande syftet med det omarbetade direktivet är att unionens hela byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050. Definitionen av en nollutsläppsbyggnad är därför central i direktivet och innebär i princip att byggnaden ska ha en mycket hög energiprestanda och generera noll eller mycket låga växthusgasutsläpp från fossila bränslen. Medlemsländerna ska, inom vissa givna ramar, fastställa gränsvärden för hur stor energianvändning olika nollutsläppsbyggnader får ha. Gränsvärdena får vara olika för olika kategorier av byggnader och får även anpassas för renoverade byggnader.

Från och med 2028 ska nya byggnader som ägs av offentliga organ vara nollutsläppsutbyggnader och från och med 2030 ska alla nya byggnader uppfylla kraven för en nollutsläppsbyggnad.

Ny energiklassning av byggnader
Det omarbetade direktivet ställer också krav på energiklassningen av byggnader. När direktivet blivit en del av svenska lagar ska en energideklaration ange byggnadens energiklass på en sluten skala med bokstäverna A–G där bokstaven A ska motsvara nollutsläppsbyggnader.

Medlemsstater som den 29 maj 2026 redan betecknar nollutsläppsbyggnader som ”A0” får fortsätta att använda denna beteckning i stället för klass A. Medlemsstaterna ska säkerställa att de återstående klasserna (B–F, eller när A0 används, A–F) har en lämplig fördelning av energiprestandaindikatorer bland energiklasserna.

Medlemsstaterna får införa en energiklass A+, som motsvarar byggnader med ett gränsvärde för energiefterfrågan som är minst 20 procent lägre än gränsvärdet för nollutsläppsbyggnader, och som årligen genererar mer förnybar energi på plats än deras totala årliga primärenergiefterfrågan.

Krav på att redovisa livscykelperspektiv för nya byggnader
Sverige har sedan januari 2022 krav på klimatdeklaration för nya byggnader med vissa undantag, vilket innebär att byggnadens klimatpåverkan ska redovisas redan i dag. EU-kommissionen kommer senast i december 2025 förtydliga vilka krav som ska ställas på beräkningen av byggnadens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv (livscykel-GWP). Det kommer påverka om Sveriges regler om klimatdeklaration behöver ändras för att uppfylla EU-kraven i EPBD.

Kraven i EPBD innebär att livscykel-GWP ska redovisas för alla nya byggnader som är större än 1 000 kvadratmeter, från och med den 1 januari 2028. Från och med 1 januari 2030 gäller kravet för alla nya byggnader med vissa undantag. Senast 2030 ska medlemsstaterna även ha infört gränsvärden för byggnaders högsta tillåtna klimatpåverkan.

Klimatdeklaration – en handbok

Krav på renovering av befintliga byggnader
Omarbetningen av EPBD innebär omfattande förändringar och fler krav jämfört med nu gällande direktiv. En av de största nyheterna är att medlemsländerna ska se till att det genomförs energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet. För lokalbyggnader ställs krav på att byggnader med sämst energiprestanda ska energieffektiviseras till satta mål för 2030 och 2033.

För bostäder ställs inte krav på enskilda byggnader, där ska det i stället bli en förbättring sett till den genomsnittliga energiprestandan i hela bostadsbeståndet med satta mål till 2030 och 2035. Merparten av effektiviseringen ska ske i den sämre delen av beståndet. De länder, bland annat Sverige, som kommit långt i omställningen till fossilfri energianvändning i byggnader får justera målen för 2030 och 2035 baserat på en linjär minskning från 2020 fram till 2050. Det innebär troligen att målen för 2030 och 2035 blir lättare att uppnå men slutmålet 2050 är detsamma.

För både lokaler och bostäder ska medlemsländerna, inom satta ramar, fastställa renoveringsmål även för senare år fram till och med 2050.

Fler krav i EU-direktivet
Utöver ovanstående så ställer EU-direktivet bland annat krav på ytterligare information i energideklarationer, byggnadsrenoveringspass, solenergiinstallationer på byggnader, laddinfrastruktur för elfordon och cykelparkeringar med mera.

En del av EU:s arbete för klimatet
Europeiska rådet har som mål att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990, och bli klimatneutralt senast 2050. Dessa mål är bindande för EU och dess medlemsländer genom den europeiska klimatlagen.

För att nå dessa mål ska EU-länderna göra konkreta åtgärder för att minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen. Det behövs nya regler och uppdateringar av EU-lagstiftningen för att den gröna omställningen ska bli verklighet.

Som en del av EU-strategin Den gröna given och klimatpaketet 55-procentspaketet har direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD) omarbetats med målet att alla byggnader i Europeiska unionen ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050. Det omarbetade direktivet trädde i kraft den 28 maj 2024 och ska vara införlivat i nationell lagstiftning senast den 29 maj 2026.

Så fungerar EU:s lagstiftning
EU påverkar våra regler med bland annat EU-direktiv och EU-förordningar. EU-direktiv ska implementeras i Sveriges (och övriga länders) lagstiftningar, det innebär att Sveriges regler måste ändras så att direktivens syften uppnås. En EU-förordning (inte att blanda ihop med en förordning som Sveriges regering beslutar om) blir direkt en del av svensk lagstiftning. Om Sverige skulle ha regler som strider mot en EU-förordning så är det EU-förordningen som gäller.