När det blåser mycket fylls exportkablarna mot Europa. Då kan Sverige inte sälja mer el utomlands och priserna pressas snabbt nedåt.
”Något förenklat kan man säga att när vi inte fyller exportkablarna till Europa har vi samma priser som Europa – när vi fyller dem har vi mycket lägre priser, men vi har nästan aldrig högre”, säger Björn Hedin
Skulle det här ha undvikits med mer vindkraft/solenergi, och hur mycket mer hade behövts?
Kylan har fått elpriserna att stiga och vattennivåerna i dammarna att sina.
Därmed ställs prognoserna ända fram till sommaren på ända.
”Vi kommer att gå ur vintern med låga nivåer i vattenmagasinen och det lär påverka elpriserna åtminstone ända fram till sommaren”, säger Johan Sigvardsson, analytiker på elhandelsbolaget Bixia, i ett pressmeddelande.
Han konstaterar att väderprognoserna från före jul har ställts på ända. Det har blivit betydligt kallare än vad som förutspåddes då, och det gäller även stora delar av Europa. Det har triggat elförbrukningen och naggat på nivåerna i vattenkraftdammarna.
Bara i januari har elpriset blivit 50 procent högre än vad marknadsprognosen angav i december.
Nu spås elpriset i Sverige bli mellan 70 öre och 1,10 kronor/kWh, dyrast i söder, under första kvartalet i genomsnitt. I fjol var motsvarande siffror 17–80 öre.
Och samma fråga fast omvänd.
Hur högt hade inte elpriset varit utan solenergi och vindkraft?
Svaret är att det hade varit mycket högre sett över helåret och det hade gynnat elproducenterna rejält.
För det har ju konstaterats att elpriserna är så låga att bolag går med förlust, och att det inte är lönsamt att bygga ny elproduktion någonstans i Sverige längre.
Jag hade fast pris året runt ganska många år innan vind och solkraft var en (utbredd)grej för runt 20-25 öre/kWh, ingen elproducent protesterade då var jag kan komma ihåg, vad är det som har förändrats sedan dess?
Vi förbrukar inte mycket mer vad jag kan se.
Det var elhandelsbolag som gick i konkurs under energikrisen som började innan kriget i Ukraina.
De hade inte räknat in riskerna med högre elpriser, så därför kunde man ha fastprisavtal på el som låg nära det rörliga.
Numera är fastprisavtal mycket dyrare, då risken är inbakad i priserna.
Samma misstag har vindparksägare gjort med PPA avtal, exempelvis Markbygden.
Ja tiden med låga förutsägbara elpriser är borta med vinden
"Hydrogen the most dumb thing I could possibly imagine for energy storage." Elon Musk
Och samma fråga fast omvänd.
Hur högt hade inte elpriset varit utan solenergi och vindkraft?
Svaret är att det hade varit mycket högre sett över helåret och det hade gynnat elproducenterna rejält.
För det har ju konstaterats att elpriserna är så låga att bolag går med förlust, och att det inte är lönsamt att bygga ny elproduktion någonstans i Sverige längre.
Jag hade fast pris året runt ganska många år innan vind och solkraft var en (utbredd)grej för runt 20-25 öre/kWh, ingen elproducent protesterade då var jag kan komma ihåg, vad är det som har förändrats sedan dess?
Vi förbrukar inte mycket mer vad jag kan se.
Det var elhandelsbolag som gick i konkurs under energikrisen som började innan kriget i Ukraina.
De hade inte räknat in riskerna med högre elpriser, så därför kunde man ha fastprisavtal på el som låg nära det rörliga.
Numera är fastprisavtal mycket dyrare, då risken är inbakad i priserna.
Samma misstag har vindparksägare gjort med PPA avtal, exempelvis Markbygden.
Ja tiden med låga förutsägbara elpriser är borta med vinden
Utmaningen är nu främst inte att öka produktionen utan snarare att tillföra elnät, batterier och flexibilitet.
"Solar alone grew by more than 20% in a single year, proving that clean power can scale faster than any conventional technology. The challenge now is not generation, but how quickly Europe can deploy grids, batteries, and flexibility."
Vem ska belasta för alla dessa batterier och elledningar som producerar 0 kWh.
Varför inte utnyttja de vi har redan och bygga mer lokal produktion där den behövs..
Skulle det här ha undvikits med mer vindkraft/solenergi, och hur mycket mer hade behövts?
Kylan har fått elpriserna att stiga och vattennivåerna i dammarna att sina.
Därmed ställs prognoserna ända fram till sommaren på ända.
”Vi kommer att gå ur vintern med låga nivåer i vattenmagasinen och det lär påverka elpriserna åtminstone ända fram till sommaren”, säger Johan Sigvardsson, analytiker på elhandelsbolaget Bixia, i ett pressmeddelande.
Han konstaterar att väderprognoserna från före jul har ställts på ända. Det har blivit betydligt kallare än vad som förutspåddes då, och det gäller även stora delar av Europa. Det har triggat elförbrukningen och naggat på nivåerna i vattenkraftdammarna.
Bara i januari har elpriset blivit 50 procent högre än vad marknadsprognosen angav i december.
Nu spås elpriset i Sverige bli mellan 70 öre och 1,10 kronor/kWh, dyrast i söder, under första kvartalet i genomsnitt. I fjol var motsvarande siffror 17–80 öre.
Och samma fråga fast omvänd.
Hur högt hade inte elpriset varit utan solenergi och vindkraft?
Svaret är att det hade varit mycket högre sett över helåret och det hade gynnat elproducenterna rejält.
För det har ju konstaterats att elpriserna är så låga att bolag går med förlust, och att det inte är lönsamt att bygga ny elproduktion någonstans i Sverige längre.
Jag hade fast pris året runt ganska många år innan vind och solkraft var en (utbredd)grej för runt 20-25 öre/kWh, ingen elproducent protesterade då var jag kan komma ihåg, vad är det som har förändrats sedan dess?
Vi förbrukar inte mycket mer vad jag kan se.
Det var elhandelsbolag som gick i konkurs under energikrisen som började innan kriget i Ukraina.
De hade inte räknat in riskerna med högre elpriser, så därför kunde man ha fastprisavtal på el som låg nära det rörliga.
Numera är fastprisavtal mycket dyrare, då risken är inbakad i priserna.
Samma misstag har vindparksägare gjort med PPA avtal, exempelvis Markbygden.
Jag anser att din slutsats är fel, det gick jättebra att ha såna avtal när man hade mindre fluktuerande priser/stabilare produktion.
Och samma fråga fast omvänd.
Hur högt hade inte elpriset varit utan solenergi och vindkraft?
Svaret är att det hade varit mycket högre sett över helåret och det hade gynnat elproducenterna rejält.
För det har ju konstaterats att elpriserna är så låga att bolag går med förlust, och att det inte är lönsamt att bygga ny elproduktion någonstans i Sverige längre.
Jag hade fast pris året runt ganska många år innan vind och solkraft var en (utbredd)grej för runt 20-25 öre/kWh, ingen elproducent protesterade då var jag kan komma ihåg, vad är det som har förändrats sedan dess?
Vi förbrukar inte mycket mer vad jag kan se.
Det var elhandelsbolag som gick i konkurs under energikrisen som började innan kriget i Ukraina.
De hade inte räknat in riskerna med högre elpriser, så därför kunde man ha fastprisavtal på el som låg nära det rörliga.
Numera är fastprisavtal mycket dyrare, då risken är inbakad i priserna.
Samma misstag har vindparksägare gjort med PPA avtal, exempelvis Markbygden.
Jag anser att din slutsats är fel, det gick jättebra att ha såna avtal när man hade mindre fluktuerande priser/stabilare produktion.
Vi bägge har sannolikt inte ett elhandelsbolag.
Vad är din tolkning?
Jag har läst massor om detta och vore spännande om det finns andra huvudorsaker till varför elhandlare inte egentligen vill erbjuda fastprisavtal, och de som finns har en högre premium idag.
Edit. Vi har haft månader med extremt höga elpriser historisk också.
Och samma fråga fast omvänd.
Hur högt hade inte elpriset varit utan solenergi och vindkraft?
Svaret är att det hade varit mycket högre sett över helåret och det hade gynnat elproducenterna rejält.
För det har ju konstaterats att elpriserna är så låga att bolag går med förlust, och att det inte är lönsamt att bygga ny elproduktion någonstans i Sverige längre.
Jag hade fast pris året runt ganska många år innan vind och solkraft var en (utbredd)grej för runt 20-25 öre/kWh, ingen elproducent protesterade då var jag kan komma ihåg, vad är det som har förändrats sedan dess?
Vi förbrukar inte mycket mer vad jag kan se.
Det var elhandelsbolag som gick i konkurs under energikrisen som började innan kriget i Ukraina.
De hade inte räknat in riskerna med högre elpriser, så därför kunde man ha fastprisavtal på el som låg nära det rörliga.
Numera är fastprisavtal mycket dyrare, då risken är inbakad i priserna.
Samma misstag har vindparksägare gjort med PPA avtal, exempelvis Markbygden.
Jag anser att din slutsats är fel, det gick jättebra att ha såna avtal när man hade mindre fluktuerande priser/stabilare produktion.
Vi bägge har sannolikt inte ett elhandelsbolag.
Vad är din tolkning?
Jag har läst massor om detta och vore spännande om det finns andra huvudorsaker till varför elhandlare inte egentligen vill erbjuda fastprisavtal, och de som finns har en högre premium idag.
Edit. Vi har haft månader med extremt höga elpriser historisk också.
Jag har inget elhandelsbolag men har jobbat mot ett flertal av dessa dagligen i ca 20 år som anställd hos systemleverantör, så jag har ganska god insyn och här är min bild av det.
Enkelt kan man säga att man när man sålde fastprisavtal så säkrade man normalt dessa avtal i sin tur på Nasdaq via terminer, när volatiliteten blev så kraftig som den blev så kunde de lokala priserna(terminerna var oftast en typ av nordisk snitt) vara mångdubbelt det man hade terminer på, så det blev betydande förluster. Det blev också så att de som handlade med terminer tog ett mycket högre premium p.g.a. högre risk, så det är helt enkelt för dyrt att erbjuda en bra fastprisprodukt. Genom dessa prissäkringar så kunde man för övrigt bolagen klara de höga elpriserna som du nämner historiskt.
Det här uppstod främst under energikrisen som uppstod i samband(6 månader innan) med kriget i Ukraina, sen varför den uppstod har inget enkelt svar som jag ser det, men delvis beror det på nedlagd kärnkraft(och stora problem med Frankrikes kärnkraft) och kolkraft där man gjorde sig beroende av gas vilket inte var ett lyckat drag eftersom ryssarna kontrollerade gasen, detta i kombination med en höst(2021) där vindkraften producerade mindre än förväntat.
Nu har vi en period med ungefär samma elpris i hela Sverige. Blåser det dåligt i kylan? Tydligen. Vindkraften har sen månaden började bara nåt upp till 1/3 av sin potential, tre dagar. Resten? Än mindre. Då baserat på hela landet. Kärnkraft? 100% täckning.
Samtidigt som det är hyggligt kallt i hela landet.