Konsekvensen av effekttariffen

[Fredrik j]

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Räcker det att du toppar 6kW? Är det inte genomsnittlig effekt över en timme som räknas hos er?

[Electron]

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Räcker det att du toppar 6kW? Är det inte genomsnittlig effekt över en timme som räknas hos er?

Ja, precis, det räcker inte att du toppar 6 kW en kort stund. De flesta nätbolag räknar på medeleffekten under din högsta timme (eller snittet av de tre högsta timmarna). Så en snabb spis- eller vattenkokartopp påverkar inte så mycket.
Men om du under en timme lagar mat, duschar och kör diskmaskinen samtidigt, då sticker den timmen iväg, och det är just den som nätavgiften baseras på. Det kan ändå bli flera tusenlappar dyrare per år, trots att du bara “levt normalt” den timmen.

[Fredrik j]

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Räcker det att du toppar 6kW? Är det inte genomsnittlig effekt över en timme som räknas hos er?

Ja, precis, det räcker inte att du toppar 6 kW en kort stund. De flesta nätbolag räknar på medeleffekten under din högsta timme (eller snittet av de tre högsta timmarna). Så en snabb spis- eller vattenkokartopp påverkar inte så mycket.
Men om du under en timme lagar mat, duschar och kör diskmaskinen samtidigt, då sticker den timmen iväg, och det är just den som nätavgiften baseras på. Det kan ändå bli flera tusenlappar dyrare per år, trots att du bara “levt normalt” den timmen.

När man lagar mat är det ju inte konstant hög effekt. Samma med vattenberedaren. Vattnet behöver ju inte återställas direkt. Samma med diskmaskinen som ju drar mest när vattnet ska värmas.
Man kan ju inte sträva mot noll heller. En grundeffekt får man ju acceptera.

[Electron]

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Räcker det att du toppar 6kW? Är det inte genomsnittlig effekt över en timme som räknas hos er?

Ja, precis, det räcker inte att du toppar 6 kW en kort stund. De flesta nätbolag räknar på medeleffekten under din högsta timme (eller snittet av de tre högsta timmarna). Så en snabb spis- eller vattenkokartopp påverkar inte så mycket.
Men om du under en timme lagar mat, duschar och kör diskmaskinen samtidigt, då sticker den timmen iväg, och det är just den som nätavgiften baseras på. Det kan ändå bli flera tusenlappar dyrare per år, trots att du bara “levt normalt” den timmen.

När man lagar mat är det ju inte konstant hög effekt. Samma med vattenberedaren. Vattnet behöver ju inte återställas direkt. Samma med diskmaskinen som ju drar mest när vattnet ska värmas.
Man kan ju inte sträva mot noll heller. En grundeffekt får man ju acceptera.

Jo, men det är just det som många missar. Det handlar inte om att effekten ligger på max hela timmen, utan om snittet under den timme som är högst under månaden. Har du flera saker igång samtidigt – spis, dusch, diskmaskin så räcker det för att just den timmen blir din “dyrtimme”.
Man behöver inte jaga noll, men effekttarifferna gör att helt normal vardagsanvändning kan bli onödigt dyr. Läs gärna på lite om hur nätbolagen faktiskt beräknar effektdelen det är inte så intuitivt som det låter.

[Mickep]

Det har talas om km skatt, skatt hur mycket kW man laddat. ( bilprovningen får bli insamlare). Detta för att kompensera för förlust från inkomsten från bränslepumparna. Och visst, elbilar som är något tyngre sliter på väg och däck mer än vanliga bilar. På ett sätt är det rimligt att alla skall betala för vad som utnyttjas och på ett annat sätt som om staten har svårt att ta fingrarna från medborgarnas plånböcker.

[jonasl]

Ett exempel från en hushållsmaskin, min senaste körning av diskmaskinen inatt:

Sen ligger vi på några hundra watt i tomgångseffekt (lite tända lampor, nätverk osv) men medeleffekten på den timmen var marginellt över 1kW.

Men visst är det så att man kan undvika att laga mat samtidigt som man kör torktumlaren eller diskar om man vill spara nån hundralapp. De stora effekttjuvarna är ändå uppvärmning när det är kallt, och elbilsladdning.

[Jerker]

Man ska väl också tänka på att lägga kostnaden för effekttariffen där den hör hemma. Om man laddar elbilar så att det drar upp kostnaden för effekttariffen så ska man lägga den ökningen på driften av bilen. Då kanske det inte uppfattas som så dyrt längre. Speciellt om man laddar elbil mycket och har långa körsträckor varje dag så blir det inte så mycket per kWh trots höjd effektkostnad.

Alltså, låt säga att själva huset har ett förbrukningsmönster som ger en effekttariff baserat på 2 kW. Om huset har Ellevio så debiterar de 81:25/kW eller 162:50/månad. Mellan 22 och 06 debiterar Ellevio halva effekttariffen, 40:63.
Sen lägger man till att man laddar en elbil som behöver få 20 kWh varje vardagsnatt. (Detta är mycket; inte många laddar så mycket varje natt). För att ladda till så låg effektkostnad som möjligt så får laddningen ske mellan 22 och 06 och 20 kWh utslaget på 8 timmar kräver en effekt på 2,5 kW extra. Dessa kostar då 2,5*40:63=101,58 per månad, eller 1219:-/år. Utslaget på 22 arbetsdagsladdningar à 20 kWh per månad är detta 23 öre/kWh extra kostnad för billaddningen.

Ovan är en rätt förenklad uträkning men principen förstår ni nog.

[Freez]

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

[jonasl]

Ovan är en rätt förenklad uträkning men principen förstår ni nog.

Det ger dessutom lite utrymme för "misstag" dagtid.

MEN man måste fortfarande förstå hur det fungerar för att lyckas anpassa sig. Jag har inga problem med det, men jag förstår till 100% att de flesta inte gör det. Har kompisar med ingenjörsutbildning som ändå blandar ihop kW och kWh..

[Fredrik j]

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

[Freez]

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

[Knix]

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Kanske inte godkänt av EI, men en lösning för att göra det mindre komplicerat vore att debitera effektavgiften efter varje förbrukares förbrukning vid topplast-timmen varje månad. På så vis är det ingen poäng med att försöka hålla nere alla timmar under en viss nivå eftersom man inte vet vilken timme det kommer räknas på i förväg. I stället hade man så mycket som möjligt behövt hålla jämn förbrukning så att sannolikheten ökar att man lyckas pricka en låg förbrukning under topplast-timmen.
Nu är det nog ingen som vill ha det i och för sig. För mycket lotteri för konsumenterna och för dåliga inkomster för elnätsbolagen då konsumenterna inte har hela månaden på sig att göra ett misstag.

[Jerker]

Ovan är en rätt förenklad uträkning men principen förstår ni nog.

Det ger dessutom lite utrymme för "misstag" dagtid.

MEN man måste fortfarande förstå hur det fungerar för att lyckas anpassa sig. Jag har inga problem med det, men jag förstår till 100% att de flesta inte gör det. Har kompisar med ingenjörsutbildning som ändå blandar ihop kW och kWh..

Min dotter, som nu håller på och tittar på och ska leasa sin första elbil, är inte naturvetenskapligt utbildad och hon ville att jag skulle förklara skillnaden. Jag sa: "Tänk dig ett badkar. Hur många liter det rymmer är samma som hur många kWh det finns i ett batteri. Hur fort man kan fylla badkaret, alltså hur fort det kommer vatten ur kranen, är det samma som med hur många kW man kan ladda." Hon fattade direkt!

[Gustafsson]

Systemet med att några få effekttoppar bestämmer priset en hel månad är väldigt svårt att försvara.
Om man nu vill minska effekttopparna vore det kanske bättre att det rörliga elpriset/kW blir högre för varje kW man tar ut ung som den progressiva inkomstskatten fungerar. Det skulle tex innebära att 2 kW kostar mer än dubbelt så mycket som 1 kW och 4 kW mer än 2x2 kW. Kan inte vara särskilt svårt att implementera.
Bäst tycker jag vore att med en sådan modell även kraftigt minska eller ta bort den fasta avgiften, så att det verkligen går att påverka kostnaden.

[Electron]

Läser svaren och det är inte alla som satt sig in ieffektyariffer. Jag har skrivit några enklare exempel tidigare i tråden. Hursomhelst, här kommer ett längre exempel. Jag har ett ”lantställe”. Under veckan tuffar förbrukningen på ca 6 kWh/dygn (just september var varm). Jag kommer dit sent fredagskväll. Schemalägger laddningen till 01:00 (har ju hört att ladda på natten är grejer det )
Så här är mitt antagande för beräkningsexemplet:
• Stugans grundförbrukning: Cirka 6 kWh/dygn.
• Elbilsladdning: Laddning av min elbil ger en effekttopp på 11 kW under flera timmar. Jag laddar den fyra gånger under månaden.
• Nätavgifter (exempel):
o Effektavgift: 60 kr/kW och månad.
o Fast nätavgift: 450 kr/månad.
o Rörlig energikostnad: 2 kr/kWh (inkluderar el, skatter och påslag).
• Månadsperiod: 30 dagar.
Steg 1: Beräkna månadens totala energikostnad (kWh)
Först räknar vi ut den totala energikostnaden, som är det jag betalar per använd kWh.
• Stugans basförbrukning:
6 kWh/dygn×30 dygn =180 kWh
• Bilens förbrukning: Jag bilen fyra gånger under månaden från nästan tomt batteri.
75 kWh×4 = 300 kWh
• Total kWh-förbrukning:
180 kWh+300 kWh = 480 kWh
• Kostnad för el:
480 kWh×2 kr/kWh = 960 kr

Steg 2: Beräkna effektavgiften (där "straffet" märks)
Här ser vi hur elbils-laddningen direkt påverkar min nätkostnad. Den högsta effekten jag nådde under månaden var 11 kW (från laddboxen). Även om det bara var under några timmar, så debiteras jag för den toppen under hela månaden.
• Min underbara effekttopp: 11 kW
• Månadsavgift för effekt:

11 kW×60 kr/kW = 660 kr

Steg 3: Beräkna totala kostnaden för månaden
Nu lägger vi ihop alla delar för att se den totala månadskostnaden.
• Elkostnad (kWh): 960 kr
• Effektavgift (kW): 660 kr
• Fast nätavgift: 450 kr
• Total kostnad:

960 kr + 660 kr + 450 kr = 2070 kr

Slutsats: I detta exempel utgör effektavgiften på 660 kr hela 21 % av min totala kostnad. Utan effekttariffen hade min nätkostnad varit betydligt lägre. Det här visar tydligt hur en elbilsladdning, som drar mycket effekt under en kort period, kan ha en mycket stor påverkan på din totala månadskostnad under en effekttariff, även om din totala kWh-förbrukning inte är extremt hög. Det här är en av de största utmaningarna för stugägare och elbilister i den nya tariffstrukturen.

Jämför inte effekttariff med att fylla på badkar (även om bada är skönt. Bara man fyller det långsamt mellan heltimmar och elen är billig den kvarten).

[Maetlarv]

Läser svaren och det är inte alla som satt sig in ieffektyariffer. Jag har skrivit några enklare exempel tidigare i tråden. Hursomhelst, här kommer ett längre exempel. Jag har ett ”lantställe”. Under veckan tuffar förbrukningen på ca 6 kWh/dygn (just september var varm). Jag kommer dit sent fredagskväll. Schemalägger laddningen till 01:00 (har ju hört att ladda på natten är grejer det )
Så här är mitt antagande för beräkningsexemplet:
• Stugans grundförbrukning: Cirka 6 kWh/dygn.
• Elbilsladdning: Laddning av min elbil ger en effekttopp på 11 kW under flera timmar. Jag laddar den fyra gånger under månaden.
• Nätavgifter (exempel):
o Effektavgift: 60 kr/kW och månad.
o Fast nätavgift: 450 kr/månad.
o Rörlig energikostnad: 2 kr/kWh (inkluderar el, skatter och påslag).
• Månadsperiod: 30 dagar.
Steg 1: Beräkna månadens totala energikostnad (kWh)
Först räknar vi ut den totala energikostnaden, som är det jag betalar per använd kWh.
• Stugans basförbrukning:
6 kWh/dygn×30 dygn =180 kWh
• Bilens förbrukning: Jag bilen fyra gånger under månaden från nästan tomt batteri.
75 kWh×4 = 300 kWh
• Total kWh-förbrukning:
180 kWh+300 kWh = 480 kWh
• Kostnad för el:
480 kWh×2 kr/kWh = 960 kr

Steg 2: Beräkna effektavgiften (där "straffet" märks)
Här ser vi hur elbils-laddningen direkt påverkar min nätkostnad. Den högsta effekten jag nådde under månaden var 11 kW (från laddboxen). Även om det bara var under några timmar, så debiteras jag för den toppen under hela månaden.
• Min underbara effekttopp: 11 kW
• Månadsavgift för effekt:

11 kW×60 kr/kW = 660 kr

Steg 3: Beräkna totala kostnaden för månaden
Nu lägger vi ihop alla delar för att se den totala månadskostnaden.
• Elkostnad (kWh): 960 kr
• Effektavgift (kW): 660 kr
• Fast nätavgift: 450 kr
• Total kostnad:

960 kr + 660 kr + 450 kr = 2070 kr

Slutsats: I detta exempel utgör effektavgiften på 660 kr hela 21 % av min totala kostnad. Utan effekttariffen hade min nätkostnad varit betydligt lägre. Det här visar tydligt hur en elbilsladdning, som drar mycket effekt under en kort period, kan ha en mycket stor påverkan på din totala månadskostnad under en effekttariff, även om din totala kWh-förbrukning inte är extremt hög. Det här är en av de största utmaningarna för stugägare och elbilister i den nya tariffstrukturen.

Jämför inte effekttariff med att fylla på badkar (även om bada är skönt. Bara man fyller det långsamt mellan heltimmar och elen är billig den kvarten).

Om jag hårddrar det vill du alltså ha ett elnät som är dimensionerat så att du kan ladda med hög effekt de få gånger du behöver det, men du vill inte betala för den dimensioneringen?
Vem tänker du skall betala för den istället?
Kanske de som har jämn förbrukning skall betala mer då istället?

[mikebike]

Hur mycket brukar det skilja mellan 25 och 16A huvudsäkringar?

Vi har 3 x 25A huvudsäkringar för vår sommarstuga på 45 kvm med värmepump och jag laddar aldrig bilen med mer än 3 x 8A.

[BlevIngenCT]

Med effekttarrif, spelar det ingen roll prismässigt mellan 10, 16 och 25A (längre), det är bara snittet av dina tre timmar med högst effektuttag som sätter (rörliga) månadspriset (utöver grundpriset).

Iaf hos de nätägare jag läst om...

[Lerumsexpressen]

Man kan gärna lyssna på Energistrategipodden.
Avsnittet jag klistrat in hanterar de flesta av de frågorna som vi dragit här.

"Resan från “dyr räkning” till smart styrning visar att kombinationen av enkel teknik, beteendeförändring och tydlig kommunikation kan halvera effekttoppar i ett vanligt småhus utan att offra vardagslivet. Vägen framåt kräver att aktörer fortsätter iterera modellerna, harmoniserar där det går, öppnar data och bygger verktyg som gör det lätt att göra rätt. Konsumenterna behöver inte bli experter, men de måste få chansen att bli medskapare i ett flexiblare energisystem"


https://www.sigholm.se/energistrategipodden/avsnitt/330

[BlevIngenCT]

Jag beställde idag komponenter för att integrera min elmätare med Home Assistant.
https://github.com/Beaky2000/esphome-p1 ... c3_zero.md

Får inte effekttariff från Vattenfall innan hösten 2026 (om jag förstått rätt), men tänker börja med att låta Home Assistant (som jag redan har igång) hantera laddning och ev. andra effektslukare, så att inte säkringar går och möjlighet att köra saker under natten osv.

Finns som många här säkert redan vet, en Tesla-integration, som jag först skall lägga till och tänkte använda.
Men jag är inte så pigg på att exponera HA-burken globalt och har inte läst på om man kunde lägga sina nycklar på en annan "webserver", ännu.
Om någon har denna integration igång, kanske ni kan tipsa mig (dvs om det är möjligt att undvika Nginx-conf m.m. på själva HA-burken och om Fleet API:et behöver kunna komma åt mer än nycklar och resten av kommunikationen pollar HA från Teslas API)?
Alla tutorials jag sett, öppnar upp det som jag gärna undviker och helst lägger någon annanstans (som publicering av publik nyckel).

[Fredrik j]

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

Överdramatiserar du inte lite nu? Kan du inte leva ett normalt liv för att nätägaren har effektavgift?
Fel väg att gå är kanske att jaga lågt spotpris?
Väldigt många har ju också missuppfattat det här med timgenomsnitt. Även jag trodde att man använde peakeffekt. När man tittar på märkeffekten på t.ex. sin ugn/spis så är inte det vad den drar konstant under användning.

Effektbrist? Brist på överföringskapacitet. Men problemet finns även på lokal nivå. Som diskuterats innan så är elsystemen i villakvarteren dimensionerade för att alla plötsligt maxar huvudsäkringarna en specifik timme.

Vad är rätt väg att gå? Nu idag? Istället för effektavgifter som har samma effekt.
Bygga ut nät och elproduktion är ju en långsiktig lösning.

[Electron]

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

Överdramatiserar du inte lite nu? Kan du inte leva ett normalt liv för att nätägaren har effektavgift?
Fel väg att gå är kanske att jaga lågt spotpris?
Väldigt många har ju också missuppfattat det här med timgenomsnitt. Även jag trodde att man använde peakeffekt. När man tittar på märkeffekten på t.ex. sin ugn/spis så är inte det vad den drar konstant under användning.

Effektbrist? Brist på överföringskapacitet. Men problemet finns även på lokal nivå. Som diskuterats innan så är elsystemen i villakvarteren dimensionerade för att alla plötsligt maxar huvudsäkringarna en specifik timme.

Vad är rätt väg att gå? Nu idag? Istället för effektavgifter som har samma effekt.
Bygga ut nät och elproduktion är ju en långsiktig lösning.

Effekttariffer är inte lösningen på effektbrist, de är bara ett bekvämt sätt för nätbolagen att skylla över problemet på kunderna. Men visst, om man tycker det är rimligt att hushållen ska balansera hela elnätet med spisen och diskmaskinen som verktyg, då är allt toppen.

[Fredrik j]

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

Överdramatiserar du inte lite nu? Kan du inte leva ett normalt liv för att nätägaren har effektavgift?
Fel väg att gå är kanske att jaga lågt spotpris?
Väldigt många har ju också missuppfattat det här med timgenomsnitt. Även jag trodde att man använde peakeffekt. När man tittar på märkeffekten på t.ex. sin ugn/spis så är inte det vad den drar konstant under användning.

Effektbrist? Brist på överföringskapacitet. Men problemet finns även på lokal nivå. Som diskuterats innan så är elsystemen i villakvarteren dimensionerade för att alla plötsligt maxar huvudsäkringarna en specifik timme.

Vad är rätt väg att gå? Nu idag? Istället för effektavgifter som har samma effekt.
Bygga ut nät och elproduktion är ju en långsiktig lösning.

Effekttariffer är inte lösningen på effektbrist, de är bara ett bekvämt sätt för nätbolagen att skylla över problemet på kunderna. Men visst, om man tycker det är rimligt att hushållen ska balansera hela elnätet med spisen och diskmaskinen som verktyg, då är allt toppen.

Det är brist på överföringskapacitet. Lokalt kan det göra stor skillnad om du och dina grannar balanserar med spisen och diskmaskinen men större effekt har det att balansera med elbilsladdningen och värmesystemet.

[Electron]

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

Överdramatiserar du inte lite nu? Kan du inte leva ett normalt liv för att nätägaren har effektavgift?
Fel väg att gå är kanske att jaga lågt spotpris?
Väldigt många har ju också missuppfattat det här med timgenomsnitt. Även jag trodde att man använde peakeffekt. När man tittar på märkeffekten på t.ex. sin ugn/spis så är inte det vad den drar konstant under användning.

Effektbrist? Brist på överföringskapacitet. Men problemet finns även på lokal nivå. Som diskuterats innan så är elsystemen i villakvarteren dimensionerade för att alla plötsligt maxar huvudsäkringarna en specifik timme.

Vad är rätt väg att gå? Nu idag? Istället för effektavgifter som har samma effekt.
Bygga ut nät och elproduktion är ju en långsiktig lösning.

Effekttariffer är inte lösningen på effektbrist, de är bara ett bekvämt sätt för nätbolagen att skylla över problemet på kunderna. Men visst, om man tycker det är rimligt att hushållen ska balansera hela elnätet med spisen och diskmaskinen som verktyg, då är allt toppen.

Det är brist på överföringskapacitet. Lokalt kan det göra stor skillnad om du och dina grannar balanserar med spisen och diskmaskinen men större effekt har det att balansera med elbilsladdningen och värmesystemet.

Överföringsbrist, vet jag inte om jag håller med om.läget ikväll vad lilla Sverige exporterar.

[Fredrik j]

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

Överdramatiserar du inte lite nu? Kan du inte leva ett normalt liv för att nätägaren har effektavgift?
Fel väg att gå är kanske att jaga lågt spotpris?
Väldigt många har ju också missuppfattat det här med timgenomsnitt. Även jag trodde att man använde peakeffekt. När man tittar på märkeffekten på t.ex. sin ugn/spis så är inte det vad den drar konstant under användning.

Effektbrist? Brist på överföringskapacitet. Men problemet finns även på lokal nivå. Som diskuterats innan så är elsystemen i villakvarteren dimensionerade för att alla plötsligt maxar huvudsäkringarna en specifik timme.

Vad är rätt väg att gå? Nu idag? Istället för effektavgifter som har samma effekt.
Bygga ut nät och elproduktion är ju en långsiktig lösning.

Effekttariffer är inte lösningen på effektbrist, de är bara ett bekvämt sätt för nätbolagen att skylla över problemet på kunderna. Men visst, om man tycker det är rimligt att hushållen ska balansera hela elnätet med spisen och diskmaskinen som verktyg, då är allt toppen.

Det är brist på överföringskapacitet. Lokalt kan det göra stor skillnad om du och dina grannar balanserar med spisen och diskmaskinen men större effekt har det att balansera med elbilsladdningen och värmesystemet.

Överföringsbrist, vet jag inte om jag håller med om.läget ikväll vad lilla Sverige exporterar.

Elnätet är så mycket större. Varje konsument har en anslutning och hur långt ut i systemet svagheter finns varierar.