AGCF skrev:Jag håller med artikelförfattaren helt. Det är typiska kliniska scenarior som juridikprofessor hittar på men som inte existerar i verkligheten
Så autonoma bilar medför per automatik att inga oförutsedda trafiksituationer kan uppstå där inte etiskt svåra beslut behöver tas?
Det är ju t.ex inte alltid bara att minimera farten som är den "bästa" lösningen på en situation. Ibland kan det ju t.ex vara en klar fördel att offra bilen för att undvika en allvarligare kollision med ett annat fordon.
Som exempel kan jag ta en situation som jag råkade ut för förra vintern. Jag bromsade extra tidigt inför en T-korsning ut mot en större väg, men missbedömde det extremt hala underlaget. Trots tidig inbromsning så fortsatte bilen med ilsket knattrande ABS ut mot den större vägen. Ser att det kommer en bil i hög fart från vänster som jag kommer få i sidan om jag inte får stopp och tar då beslutet att sätta bilen i diket precis innan korsningen. Som tur var så fick bilen fäste precis innan planen implementerades.
1) Har mkt svårt att se att en autonom bil hade bromsat tidigare (då underlaget och därmed greppet ändrat sig sen accelerationen)
2) Hade en autonom bil "insett" att bara minimera farten genom att bromsa och köra rakt fram hade varit en potentiellt dödlig lösning eller hade den "hittat" utvägen att offra bilen?
3) Om det hade gått en person i vägrenen (på väg till busshållplatsen en bit bort) som hindrat lösningen med dikeskörning så hade lösningen för minimal personskada antagligen varit att köra på personen i vägrenen (eftersom farten då skulle varit tämligen låg)
Vilken lösning hade en autonom bil taget?
Jag skulle gissa på "bromsa till lägsta möjliga fart men fortsätt rakt fram" --> mkt kraftig sidokollision
Är det OK att en autonom bil bara tar "den enkla utvägen" när en krissituation uppstår (med risk för icke optimalt utfall) eller kommer det ställas krav på avancerad utfallsanalys?