En tänkt start klockan 9 på söndagen blev snarare strax efter klockan 10. Trots att barnen är 3 och 6 år har vi ännu inte lärt oss att det tar längre tid att komma i ordning med barn än utan. Bilen fick ladda upp till 100% ungefär en timme före avfart och givetvis slogs värmen på några minuter innan vi åkte iväg. Det var runt 4-5 grader varmt så var inget behov att tina upp någon frusen bil direkt.

Redo för avfärd...
Första etappen var från Billdal (precis söder om Göteborg) till Solli. Numera är det motorväg hela vägen så det är inte direkt något äventyr. Det kan väl konstateras dock att sista delen av motorvägen blev klar ganska nyligen och jag ännu inte fått någon kartuppdatering. Följden blev att bilen var något förvirrad under en viss sträcka huruvida jag körde på rätt väg eller ej. Autopiloten sänker ibland hastigheten när den tror jag närmar mig en påfart (eftersom den inte riktigt förstod vilken väg jag körde på). Annars var det nog nästan 99% autopilot fram till Superchargern i Solli där vi gjorde vårt första laddstopp. Det var dessutom dags för lite lunch och toalettpaus. Vi stannade till i ungefär 30 minuter vilket innebar att både familj och bil var nöjda med energitillförsel…

10 laddplatser i Solli

Energipåfyllning för både barn och bil
Nästa etapp var sträckan Solli till Elverum där nästa Supercharger fanns. Givetvis nästan bara autopilotkörning. Min vana trogen blir jag lite skeptisk till navigatorns förslag att åka på lite udda vägar i Oslo för att undvika köer. Hur illa kan det vara egentligen tänkte jag och struntade i dess förslag. 20 minuter och 2 km senare erbjöds en ny avfart som jag tog och därmed fick åka i lite mer normala hastigheter igen


Elverum
Sista sträckan från Elverum till Trysil kännetecknas av ganska dålig väg. Det är ganska smala filer men mycket trafik. Områden med tjälskador fanns också. Något som dock slår mig är att autopiloten fungerar så ypperligt. Den kör helt perfekt och mycket bättre än den gör i mina hemtrakter. Jag misstänker att de runt 5 Teslorna man ser på leden hos mig inte räcker för att lära upp autopiloten medan de 50 Teslorna man möter under 1 timme skvallrar en del om hur bra kartlagda vägarna måste vara i Norge.
Framme i Trysil inser jag att jag ställt in navigatorn på bergets fot snarare än i det område vi har vår stuga. Effektmätaren visar jobbigt höga siffror samtidigt som jag börjar fundera på ifall jag kanske skulle ha stannat i bara några minuter till i Elverum. Framme i stugan ser jag ett eluttag precis utanför huset i anslutning till parkeringen. Jag har ju en svensk UMC men man måste ju prova. Det blinkade så klart rött oavsett hur jag vände kontakten.

Vi bodde ungefär 2,5 km från högfjällcentret och åkte dit och till stugan 2 gånger per dag (skidåkning både på förmiddagen och eftermiddagen men lunch i stugan). Det var väl typiskt från 0 till några plusgrader när man sticker iväg och eftersom bilen inte var inkopplad samt att vi alltid åkte med skidkläder körde jag bara ACn om det behövdes för sikten. Uppresorna tog nästan 1 mil av räckvidden. Nedresorna var det lite olika med beroende på hur varmt det var och hur mycket jag kunde köra regen eller var tvungen att bromsa. I sämsta fall drog de motsvarande 0 km medan jag kunde få tillbaka 2 km om batteriet var lite varmare.

-104 Wh/km

På den sidan vi bodde (Fageråsen) skall det finnas 8 laddplatser. 4 st vid högfjällcentret och 4 st vid Radison Panorama Hotell. De första är 1-fas 32A medan de vid hotellet är 3-fas 16A. Eftersom vid åkte till högfjällcentret kopplade jag in bilen där men uppmärksammade att bilen inte började ladda. Efter att ha flyttat bilen till nästa laddare kunde jag se att det plötsligt fanns lite instruktioner. Man behövde skaffa ett medlemsskap hos http://www.ladeinorge.no och genom deras sida aktivera laddningen. Det framgick dessutom att det kostade 30 NOK per påbörjad timme. Lite väl saftigt tyckte jag och bestämde mig att senare i veckan istället ladda med 11 kW till samma kostnad vid hotellet.
Väl nere vid hotellet och efter att ha frågat i receptionen var laddarna fanns (parkering 2-3) och köp av datapaket för att kunna aktivera laddningen möts jag av en laddare som inte fungerar. Jag ser inte de andra laddarna som skall finnas där men de står som ej i bruk hos ladeinorge så även om jag hittar dem kan jag inte aktivera dem. Det finns inte heller någon information om nummer för felanmälan. Vi har dessutom lite bråttom eftersom vi har en tid hos skidskolan att passa. Det blir att åka upp till högfjällcentret igen och bita i det sura äpplet och totalt betala 90 NOK för ungefär 5 mils laddning. Är någon överraskad när jag säger att under 1 vecka såg jag inte en enda bil som laddade vid de tillgängliga laddplatserna? Bara 2 av laddarna var dessutom aktiverbara och i praktiken var bara en av dem möjlig att parkera på med en så stor bil som Teslan.

Vi gör det så besvärligt och dyrt att ingen vill ladda...
Efter en veckas skidresa var det dags att åka hem igen. Det är ju en ordentlig nedförsbacke som man tyvärr måste bromsa bort mycket av energin för att inte komma upp i för höga hastigheter. Hemresan fick bli lite annorlunda med stopp i Elverum, Solli och sedan Torp/Uddevalla. Efter Solli är det ju högre hastigheter så jag fick det klassiska att bilen tyckte jag skulle vända om och ladda en gång till för att ta mig fram. Det som var lite nytt för mig var dock att även när det var närmare till Torp föreslog bilen att jag skulle vända tillbaka till Solli. Först när batteriet inte skulle räcka tillbaka till Solli räknade navigatorn om resan. Den tyckte då att jag skulle åka hela vägen till Billdal utan att ladda i Torp och därmed komma fram med -20%. Det var så klart inga problem att komma fram till Torp och där åt vi så länge att vi hade 32 mils räckvidd för en resa på mindre runt 10 mil…

Rejäl ICE-ing vid SuC utanför Torp
Jag hade ju laddat 5 mil i Trysil. Jag kom dock fram till Elverum med 41 km kvar i batteriet så jag hade väl egentligen kunnat spara de där 90 kronorna men det fick väl vara värt det för att ha marginal och att slippa dra ut på en redan 7 timmar lång hemresa.
Lite slutsatser:
Till nästa år kommer jag köpa en norsk UMC. Jag hade sluppit bry mig om laddningen alls. Både resan upp och ned att kunnat gjorts snabbare. På uppresan hade jag inte behövt ladda för hemresan och på hemresan kunde jag skippat att ladda i Elverum. Man vet ju inte heller när man bokar resan hur kallt det skulle vara. Vi hade det ganska milt men om det kanske varit flera minusgrader hade ju bilen dragit lite mer när den stått stilla samtidigt som man kanske velat köra lite mer AC. Sist men inte minst fungerar ju en norsk UMC även i Sverige och det är ju inte fel att ha en i reserv (jag är inne på min andra).
Autopiloten var guld värd. Jag har ju redan kört över 1000 mil med den men det är helt klart mindre tröttsamt att styra med ratten hela tiden under en så lång körning. Det var, som nämnt tidigare, lite överraskande att den fungerade så bra som den gjorde i Norge.
4-hjuldsriften med Teslan var fantastisk. Vi har Nokian R2 (dubbfria) men var inte ens i närheten av att tappa greppet någon gång. Det var lite magiskt att själv halka runt bilen på vår parkering men sedan kunna åka därifrån, i uppförslut, utan att spinna 1 millimeter. Den framhjulsdrivna Audi A4:an som var med hade det lite tuffare och behövde vid ett tillfälle hjälp för att kunna komma loss.
Åker man till Lillehammer istället finns det en Supercharger alldeles i anslutning.
Elbilsladdningsatsningen i Trysil är ett skämt. Det verkar inte egentligen meningen att man skall ladda där. Både prissättning och tillgängligheten dödar intresset att ladda där. Men jag antar att det ser bra ut med några laddstolpar….
