Du sågar det fossilfria stålet innan piloten är klar?
Låter smart.
Men då kan du samtidigt halvera den prognostiserade ökningen av elförbrukningen och fundera på hur mkt ny kärnkraft vi egentligen behöver…
Jag sågar inte idén med fossilfritt stål alls.
Idén är galet galet bra och detta är ett område där våra svenska företag är världsledande.
Det jag kallar optimistiskt är tidsplanen för hela satsningen.
Produktion av lagringen är en sådan utmaning att många inte ens förstår.
Till det skall det byggas mer elektrolys än vad som finns i världen idag, på bara några år.
Och så skall de trolla fram 100GWh vind för att ro detta i hamn.
Dvs om vindkraften levererade som den gör det det blåser kusligt mycket, dvs ca 9000MW, och gjorde det dygnet runt 365 dagar om året.
Dvs dubbelt mot vad det tex är just i detta ögonblick producerar, så skulle det bara betyda ca 70-75GWh.
Så med förra årets siffror på 27GWh för elen så skulle de behöva installera 3ggr dagens installera effekt på bara 8år.
Få den i drift och sen behålla all el från vinden i enbart detta projekt.
Så frågan kvarstår.
Är detta optimistiskt?
Stort projekt. Inget snack. Men gällande tråden så är iaf detta inget för kärnkraft. En bra användning för vindkraft är det däremot. Även för elproduktion i stort då det även reducerar priset på el vid höglasttimmar och ökar kapaciteten när det blåser lite.
Om man ondgör sig över energislöseri med att driva en bil framåt med petroleumbaserade bränslen, så blir det märkligt att vurma för vätgas i serien el-gas-el.
Absolut. Det är hål i huvet för det allra mesta med el - vätgas - el. Men nu är det ju inte det tex Hybrit vill göra. Vätgasen är en processgas vid tillvekrning av stål isf kol/naturgas. Från el och vatten isf från fossil metangas tex.
Iom att man då bygger lite högre effekter på elektrolysör än medelförbrukning och ordnar med stora lager kan man fixa gas när det är billigt och leva på lagret när det är obilligt. Bra för alla då det blir en väldigt flexibel elförbrukare.
Intressant är att nu när SE4 sparat 5,7% av sin elförbrukning.
Åtminstone i teorin så har kärnkraften nästan konstanta kostnader.
Därmed behöver man höja priset med 5,7% för att kompensera produktionsbortfallet.
Och därmed blir solceller än mera lönsamt.
Så för varje solcell som byggs, desto dyrare blir kärnkraften.
Energibesparingarna går bra!
Alltså måste kärnkraften höja priset med 18% för att få in samma pengar.
Hushållen drog ner sin elförbrukning med hela 18 procent i september jämfört med samma månad i fjol, enligt ny statistik från Svenska kraftnät. Det minskar risken för elbrist och pristoppar betydligt.
Intressant är att nu när SE4 sparat 5,7% av sin elförbrukning.
Åtminstone i teorin så har kärnkraften nästan konstanta kostnader.
Därmed behöver man höja priset med 5,7% för att kompensera produktionsbortfallet.
Och därmed blir solceller än mera lönsamt.
Så för varje solcell som byggs, desto dyrare blir kärnkraften.
Energibesparingarna går bra!
Alltså måste kärnkraften höja priset med 18% för att få in samma pengar.
Hushållen drog ner sin elförbrukning med hela 18 procent i september jämfört med samma månad i fjol, enligt ny statistik från Svenska kraftnät. Det minskar risken för elbrist och pristoppar betydligt.
Elpriset i september 2022 låg 169% över elpriset i september 2021. Så vad gör en minskning på 18% i konsumtion. Hur mycket av detta drabbade kärnkraften?
Kärnkraften kan inte "höja" sina priser, de säljer som alla andra producenter - huvudsak - till priset marknaden påtalar
Förstår inte hur du resonerar och vad du får allt ifrån.
M3 LR Drag 2019 Såld
M3 LR Drag 2023 feb
Zoe 2019 41 kWh
21 kWp solceller.
5 st vakuum solfångare 500L Ack.
Mitsubishi (13 A x 3) Luft-Vatten
Pelletskamin på 5kW. Effektivitet >93%.
Vedinsats 6-8 kW Effektivitete <75%
Intressant är att nu när SE4 sparat 5,7% av sin elförbrukning.
Åtminstone i teorin så har kärnkraften nästan konstanta kostnader.
Därmed behöver man höja priset med 5,7% för att kompensera produktionsbortfallet.
Och därmed blir solceller än mera lönsamt.
Så för varje solcell som byggs, desto dyrare blir kärnkraften.
Energibesparingarna går bra!
Alltså måste kärnkraften höja priset med 18% för att få in samma pengar.
Hushållen drog ner sin elförbrukning med hela 18 procent i september jämfört med samma månad i fjol, enligt ny statistik från Svenska kraftnät. Det minskar risken för elbrist och pristoppar betydligt.
Men kärnkraften har ju inte minskat sin produktion de minsta och som jag sa, de sätter ju inte priset själva, de är mest fossil produktion som sätter priserna.
Det är uppenbart att samarbetspartierna snarast möjligt vill göra en stor satsning på att bygga ny kärnkraft, men jag vill ändå uppmana dem att tillsammans med Vattenfall göra en grundlig analys av de svårigheter och misslyckanden som mött de pågående stora kärnkraftsbyggena i Finland, Frankrike, Storbritannien och USA innan en svensk utbyggnad påbörjas. Erfarenheterna från dessa länder är nämligen förskräckande.
I Europa började tyska Siemens och franska Areva samarbeta för att utveckla en gemensam framtidsreaktor på 1 600 megawatt, som gavs namnet EPR. Den första köparen blev finska kraftbolaget TVO, och Olkiluoto 3 började byggas 2005. Två år senare började det statliga franska kraftbolaget EDF bygga en likadan reaktor kallad Flamanville 3.
Båda dessa byggen har drabbats av enorma förseningar och fördyringar. Båda har blivit minst tretton år försenade och kostnaderna har blivit ungefär fyra gånger högre än beräknat. De är ännu inte tagna i ordinarie drift. Ytterligare ett bygge av två EPR-reaktorer pågår i Storbritannien, och även detta bygge har blivit ungefär lika försenat och fördyrat som de i Finland och Frankrike. Intressant med detta bygge är att det franska elbolaget, EDF, tillsammans med det kinesiska statsägda bolaget, CGN, är beställare. Kinas delägande har blivit föremål för intensiv diskussion.
I USA är erfarenheterna om möjligt än dystrare. Där inleddes år 2013 byggen av fyra reaktorer av en typ kallad AP1000, som utvecklats i samarbete mellan Westinghouse och Toshiba. Kostnaderna för dessa byggen skenade snabbt iväg och som en följd gick Westinghouses kärnkraftsdivision i konkurs år 2017. Det ledde till att två av reaktorbyggena lades ned. De övriga två fortsätter med hjälp av massiva federala lånegarantier.
Jag vill uppmana samarbetspartierna och Vattenfall att tänka igenom följande frågor: vad talar för att en satsning på ny kärnkraft skulle gå så mycket snabbare i Sverige än i Finland, Frankrike, Storbritannien och USA? Vad talar för att ny kärnkraft skulle kunna byggas till mycket lägre kostnad än i dessa länder? Och vem kan tänkas bygga de nya reaktorerna? Franska staten? Eller den kinesiska?
Det är uppenbart att samarbetspartierna snarast möjligt vill göra en stor satsning på att bygga ny kärnkraft, men jag vill ändå uppmana dem att tillsammans med Vattenfall göra en grundlig analys av de svårigheter och misslyckanden som mött de pågående stora kärnkraftsbyggena i Finland, Frankrike, Storbritannien och USA innan en svensk utbyggnad påbörjas. Erfarenheterna från dessa länder är nämligen förskräckande.
I Europa började tyska Siemens och franska Areva samarbeta för att utveckla en gemensam framtidsreaktor på 1 600 megawatt, som gavs namnet EPR. Den första köparen blev finska kraftbolaget TVO, och Olkiluoto 3 började byggas 2005. Två år senare började det statliga franska kraftbolaget EDF bygga en likadan reaktor kallad Flamanville 3.
Båda dessa byggen har drabbats av enorma förseningar och fördyringar. Båda har blivit minst tretton år försenade och kostnaderna har blivit ungefär fyra gånger högre än beräknat. De är ännu inte tagna i ordinarie drift. Ytterligare ett bygge av två EPR-reaktorer pågår i Storbritannien, och även detta bygge har blivit ungefär lika försenat och fördyrat som de i Finland och Frankrike. Intressant med detta bygge är att det franska elbolaget, EDF, tillsammans med det kinesiska statsägda bolaget, CGN, är beställare. Kinas delägande har blivit föremål för intensiv diskussion.
I USA är erfarenheterna om möjligt än dystrare. Där inleddes år 2013 byggen av fyra reaktorer av en typ kallad AP1000, som utvecklats i samarbete mellan Westinghouse och Toshiba. Kostnaderna för dessa byggen skenade snabbt iväg och som en följd gick Westinghouses kärnkraftsdivision i konkurs år 2017. Det ledde till att två av reaktorbyggena lades ned. De övriga två fortsätter med hjälp av massiva federala lånegarantier.
Jag vill uppmana samarbetspartierna och Vattenfall att tänka igenom följande frågor: vad talar för att en satsning på ny kärnkraft skulle gå så mycket snabbare i Sverige än i Finland, Frankrike, Storbritannien och USA? Vad talar för att ny kärnkraft skulle kunna byggas till mycket lägre kostnad än i dessa länder? Och vem kan tänkas bygga de nya reaktorerna? Franska staten? Eller den kinesiska?
Det är ungefär som Kriegers Flak då när det gäller försening. Det är inte byggt annat än vindkraft i västvärlden på decennier. Förmodligen är kompetensen någon annanstans.
Det är uppenbart att samarbetspartierna snarast möjligt vill göra en stor satsning på att bygga ny kärnkraft, men jag vill ändå uppmana dem att tillsammans med Vattenfall göra en grundlig analys av de svårigheter och misslyckanden som mött de pågående stora kärnkraftsbyggena i Finland, Frankrike, Storbritannien och USA innan en svensk utbyggnad påbörjas. Erfarenheterna från dessa länder är nämligen förskräckande.
I Europa började tyska Siemens och franska Areva samarbeta för att utveckla en gemensam framtidsreaktor på 1 600 megawatt, som gavs namnet EPR. Den första köparen blev finska kraftbolaget TVO, och Olkiluoto 3 började byggas 2005. Två år senare började det statliga franska kraftbolaget EDF bygga en likadan reaktor kallad Flamanville 3.
Båda dessa byggen har drabbats av enorma förseningar och fördyringar. Båda har blivit minst tretton år försenade och kostnaderna har blivit ungefär fyra gånger högre än beräknat. De är ännu inte tagna i ordinarie drift. Ytterligare ett bygge av två EPR-reaktorer pågår i Storbritannien, och även detta bygge har blivit ungefär lika försenat och fördyrat som de i Finland och Frankrike. Intressant med detta bygge är att det franska elbolaget, EDF, tillsammans med det kinesiska statsägda bolaget, CGN, är beställare. Kinas delägande har blivit föremål för intensiv diskussion.
I USA är erfarenheterna om möjligt än dystrare. Där inleddes år 2013 byggen av fyra reaktorer av en typ kallad AP1000, som utvecklats i samarbete mellan Westinghouse och Toshiba. Kostnaderna för dessa byggen skenade snabbt iväg och som en följd gick Westinghouses kärnkraftsdivision i konkurs år 2017. Det ledde till att två av reaktorbyggena lades ned. De övriga två fortsätter med hjälp av massiva federala lånegarantier.
Jag vill uppmana samarbetspartierna och Vattenfall att tänka igenom följande frågor: vad talar för att en satsning på ny kärnkraft skulle gå så mycket snabbare i Sverige än i Finland, Frankrike, Storbritannien och USA? Vad talar för att ny kärnkraft skulle kunna byggas till mycket lägre kostnad än i dessa länder? Och vem kan tänkas bygga de nya reaktorerna? Franska staten? Eller den kinesiska?
En aspekt som det inte talats så mycket om (ännu) är hur omvärldsläget påverkar investeringar i kärnkraft.
Rusande inflation och en ränta som gått bananas lär inte göra det enklare att få ekonomi i kärnkraftsprojekt i 100-miljardersklassen och investeringshorisonter på +50 år.
Får man inte EXTREMT förmånliga statliga garantier så måste man vara komplett galen för att ge sig in i de projekten.
Det blir intressant att se Buschs förslag på hur kreditgarantierna på 400 miljarder ska utformas. Erbjudandet måste sockras och sötas på alla möjliga sätt…
Men så som dagens situation ser ut står nog hoppet till SMR. Alternativt får regeringen detaljstyra Vattenfall och kräva att de bygger. Men det är ju dock beslut som kan (och antagligen kommer) rivas upp av kommande regeringar…
Senast redigerad av pefreli, redigerad totalt 1 gånger.
TM3 P svart/svart -24
TM3 P vit/vit -23, såld
TM3 LR AWD grå/vit -21, såld
TM3 LR RWD vit/svart -19, såld
Jag jobbar med vindkraft och har jobbat med kärnkraft. Tycker att båda är bra. Det är hål i huvudet att lägga ner fungerande reaktorer som ger intäkter. Det lär inte byggas några nya reaktorer eftersom ny vindkraft är för kostnadseffektiv så vi bör vara rädda om de vi har.
Det finns en föreställning om att strålning är farligt. Jo, om man som i Tjernbobyl står ovanpå eller dyker under en härdsmälta så dör man snabbt. Men det krävs jättemycket strålning för detta. Folk som får mer måttliga stråldoser dör inte, inte ens på lång sikt. Hysteri med ständigt höjda säkerhetskrav. Ni vet väl att det uppstått naturliga reaktorer på jorden där det blivit tillräcklig mycket av rätt isotoper i berget?
Vindkraften ger idag ungefär en tredjedel av den mängd elektrisk energi som kärnkraften och ökar stadigt. Men, effekten varierar mycket över tiden även om nya möllor är bättre än gamla på den punkten. Vi kan inte driva landet bara med vindkraft.
Vad tror du går snabbast att få igång, kärnkraft eller vätgaslagring?
Samtidigt i Finland; ännu ett oplanerat problem med det nya ”planerbara” verket: ” OSLO, Oct 18 (Reuters) - Damage has been detected in the feedwater pumps of Finland's Olkiluoto 3 (OL3) nuclear reactor during maintenance work, which will likely delay the commissioning of the plant and the startup of regular production, operator TVO said on Tuesday.
The damage to Europe's largest nuclear reactor is a setback for Finland, where the national grid operator has warned of potential power blackouts in the coming winter if OL3 could not reliably supply electricity.”
(Källa: Reuters)
Tesla Model Y AWD Long Range 2023
Tesla Model 3 AWD Long Range 2019
Samtidigt i Finland; ännu ett oplanerat problem med det nya ”planerbara” verket: ” OSLO, Oct 18 (Reuters) - Damage has been detected in the feedwater pumps of Finland's Olkiluoto 3 (OL3) nuclear reactor during maintenance work, which will likely delay the commissioning of the plant and the startup of regular production, operator TVO said on Tuesday.
The damage to Europe's largest nuclear reactor is a setback for Finland, where the national grid operator has warned of potential power blackouts in the coming winter if OL3 could not reliably supply electricity.”
(Källa: Reuters)
Ett slumpstopp!
Titanium S75D, svarta NG, svart alcantara, autopilot 2.0, air suspension
Men att bygga ny kärnkraft är dyrt och tidskrävande och därför krävs garantier, enligt energijätten Fortum.
”Du kan inte investera i kärnkraft om politiken ändras var fjärde år”, säger kommunikationschefen Per-Oscar Hedman.
Och vi hade en Energiöverenskommelse där man sa att ny kärnkraft var på tok för fyr.
I det femte avsnittet av Solcellskollens podcast gästades vi av Rickard Nordin, riksdagsledamot och en av frontfigurerna i svensk energi- och miljöpolitik.
Samtalet blev en djupdykning i energipolitik, med alla de kryddor som behövs: vad som möjliggjorde Energiöverenskommelsen
Men att bygga ny kärnkraft är dyrt och tidskrävande och därför krävs garantier, enligt energijätten Fortum.
”Du kan inte investera i kärnkraft om politiken ändras var fjärde år”, säger kommunikationschefen Per-Oscar Hedman.
Och vi hade en Energiöverenskommelse där man sa att ny kärnkraft var på tok för fyr.
I det femte avsnittet av Solcellskollens podcast gästades vi av Rickard Nordin, riksdagsledamot och en av frontfigurerna i svensk energi- och miljöpolitik.
Samtalet blev en djupdykning i energipolitik, med alla de kryddor som behövs: vad som möjliggjorde Energiöverenskommelsen
Du bekräftar vad jag alltid sagt, de är politiken som bestämmer om vi ska ha kärnkraft inte ekonomin som många här påstår. Ekonomin är god för kärnkraften men ja politiken för de är tyvärr inte på kärnkraftens sida helt även om de svängt kraftigt på senare tid.
Ca 2 års leveranstid på ett Megapack som klarar ett kärnkraftsverks slumpstopp på 2 timmar.
Screenshot_20221019-085925_Chrome.jpg
Så bra.. Då har man 2 timmar på sig att sätta på vinden.
Då har man 2 timmar på sig att förhandla ner slumpstopp priset från 44kr till 2 kr per kWh.
Slumpstopps pris per timme:
1. Första timmen 44 kr per kWh. Kostnad per timme 100 miljoner.
2. Andra timmen 22 kr per kWh. Kostnad per timme 50 miljoner.
3. Tredje timmen 2,2 kr per kWh. Kostnad 5 miljoner per timme.
Batteriet tjänar in ca 140 miljoner per slumpstopp.
Och läser man tidigare tråd, har kärnkraften haft 191 slumpstopp.
191x140 miljoner = 26.740 miljoner i slumpstoppskostnader.
Titanium S75D, svarta NG, svart alcantara, autopilot 2.0, air suspension
Ca 2 års leveranstid på ett Megapack som klarar ett kärnkraftsverks slumpstopp på 2 timmar.
Screenshot_20221019-085925_Chrome.jpg
Så bra.. Då har man 2 timmar på sig att sätta på vinden.
Då har man 2 timmar på sig att förhandla ner slumpstopp priset från 44kr till 2 kr per kWh.
Slumpstopps pris per timme:
1. Första timmen 44 kr per kWh. Kostnad per timme 100 miljoner.
2. Andra timmen 22 kr per kWh. Kostnad per timme 50 miljoner.
3. Tredje timmen 2,2 kr per kWh. Kostnad 5 miljoner per timme.
Batteriet tjänar in ca 140 miljoner per slumpstopp.
Och läser man tidigare tråd, har kärnkraften haft 191 slumpstopp.
191x140 miljoner = 26.740 miljoner i slumpstoppskostnader.
Stämmer detta så är det inte billigt med slumpstopp. Aj i plånkan. Plus att man nog måste laga något eller se över lite saker innan man sparkar igång igen.
Ca 2 års leveranstid på ett Megapack som klarar ett kärnkraftsverks slumpstopp på 2 timmar.
Screenshot_20221019-085925_Chrome.jpg
Så bra.. Då har man 2 timmar på sig att sätta på vinden.
Då har man 2 timmar på sig att förhandla ner slumpstopp priset från 44kr till 2 kr per kWh.
Slumpstopps pris per timme:
1. Första timmen 44 kr per kWh. Kostnad per timme 100 miljoner.
2. Andra timmen 22 kr per kWh. Kostnad per timme 50 miljoner.
3. Tredje timmen 2,2 kr per kWh. Kostnad 5 miljoner per timme.
Batteriet tjänar in ca 140 miljoner per slumpstopp.
Och läser man tidigare tråd, har kärnkraften haft 191 slumpstopp.
191x140 miljoner = 26.740 miljoner i slumpstoppskostnader.
Stämmer detta så är det inte billigt med slumpstopp. Aj i plånkan. Plus att man nog måste laga något eller se över lite saker innan man sparkar igång igen.
Tidigare i denna tråd visade det sig att ett kärnkrafts slumpstopp kostade mellan 1,5 till 2 miljarder kr!!!
Titanium S75D, svarta NG, svart alcantara, autopilot 2.0, air suspension
Ca 2 års leveranstid på ett Megapack som klarar ett kärnkraftsverks slumpstopp på 2 timmar.
Screenshot_20221019-085925_Chrome.jpg
Så bra.. Då har man 2 timmar på sig att sätta på vinden.
Då har man 2 timmar på sig att förhandla ner slumpstopp priset från 44kr till 2 kr per kWh.
Slumpstopps pris per timme:
1. Första timmen 44 kr per kWh. Kostnad per timme 100 miljoner.
2. Andra timmen 22 kr per kWh. Kostnad per timme 50 miljoner.
3. Tredje timmen 2,2 kr per kWh. Kostnad 5 miljoner per timme.
Batteriet tjänar in ca 140 miljoner per slumpstopp.
Och läser man tidigare tråd, har kärnkraften haft 191 slumpstopp.
191x140 miljoner = 26.740 miljoner i slumpstoppskostnader.
Stämmer detta så är det inte billigt med slumpstopp. Aj i plånkan. Plus att man nog måste laga något eller se över lite saker innan man sparkar igång igen.
Tidigare i denna tråd visade det sig att ett kärnkrafts slumpstopp kostade mellan 1,5 till 2 miljarder kr!!!
Från en opartisk källa eller egna påhittade siffror?
Om det stämmer borde vi inte bygga ett enda vindkraftverk med deras produktionsvariation Från 0-100%
"Hydrogen the most dumb thing I could possibly imagine for energy storage." Elon Musk
Om det stämmer borde vi inte bygga ett enda vindkraftverk med deras produktionsvariation Från 0-100%
Det är en milsvid skillnad i ett slumpstopp på 5 min och en planerad produktionsminskning(för exempelvis vindkraft) om 24 timmar.
Ett slumpstopp kan kosta 44 kr per kWh(och i värsta fall helt svart).
En planerad produktionsminskning, kanske 2 kr per kWh.
Så det är mer än 40kr per kWh skillnad i pris!
Man måste ha klart för sig att ett kärnkraftverk är en JÄTTE på elproduktion.
Därför blir det JÄTTE problem när den slumpstoppas.
Titanium S75D, svarta NG, svart alcantara, autopilot 2.0, air suspension
Om det stämmer borde vi inte bygga ett enda vindkraftverk med deras produktionsvariation Från 0-100%
Men... det är inte samma sak. Effekten från vindkraft är relativt lätt att förutse flera dygn i förväg. Ett "slumpstopp" är mer direkt. Typ nån trycker på röda knappen eller något automatiskt stänger ner något.
Eftersom en reaktor har så hög effekt blir bortfallet påtagligt och något annat måste dras igång och täcka upp. = DYRT
Om ett av många vindkraftverk tappar rotorn eller flyger bort märks knappt.
