Platt vs Toppig laddkurva

[K-Ankan]

Någon som läst nån bra artikel där för- och nackdelar med toppig vs platt laddkurva diskuteras. Har letat men inte hittat nåt bra.
Det som vore intressant är tex varför Etron kan hålla en hög platt kurva medan Tesla valt (?) en annnan väg. Vad är de långsiktiga effekterna på batterier etc för de olika metoderna etc.?

Någon som vet om Tesla kommenterat kring detta framförallt i relation till Audin.

Tacksam för tips

[Gustafsson]

Det är lika mycket en funktion av vad laddaren kan leverera som hur bilen är konstruerad. Ta en vanlig Chademo eller CCS så klarar den inte att ge så mycket som bilen kan ta emot. Då blir ju laddkurvan platt pga det.
Sannolikt skulle Etron kunna ta emot betydlig mer vid låg SOC, men det måste också finnas bra kylning och grövre grejer i bilen om man går upp mer i effekt.

[Verdi]

En toppig kurva nyttjar ju batteriet mer effektivt. På flera sätt.

Audi E-Tron har en platt kurva eftersom de utnyttjar en mindre del av det fysiska batteriet (100% är inte 100% och då kan man hålla högre hastighet ända in i kaklet) och håller antagligen igen hastigheten vid låg SOC (Eller så begränsas de av laddaren idag).

Det Tesla verkar ha gjort på sistone är att fördela om så att bilen laddar snabbare än tidigare vid lägre SOC och långsammare än tidigare vid högre SOC. Men totaltiden är ungefär densamma. Det finns dock en fördel med den strategin. Säg att du ska köra 60 mil och behöver ladda efter 40. Då laddar man upp de sista 20 milen snabbare. Eller om man kommer till en hemsk SuC och bara vill ladda så att man tar sig till nästa...

En snabbt avtagande kurva inbjuder ju också till fler kortare stopp än färre längre stopp. Antar att det i teorin minska kötiderna på de SuC som är hårt belastade. Det borde sprida ut bilarna på fler SuC. T ex nu när vi kör ner till Skåne så räcker det med ett långt stopp i Ödeshög. Men nästa sommar kanske vi hellre tar ett kort stopp i Ödeshög och ett till kort stopp i Markaryd. Eller korta stopp i Norrköping och Toftaholm? Eller någon annan kombination. Då minskar belastningen på Ödeshög som ju verkar vara den mest belastade SuC:en längs E4:an (bortsett Lödde).

[mati]

Jag är inte så säker om e-tron skulle kunna ladda snabbare vid låg SOC. Laddkurvan är nämligen inte helt platt i den meningen att den är avhuggen, utan den lutar lätt uppåt. Den börjar vid 140-145 kW, passerar 150kW rätt tidigt och når sin topp runt 154kW någonstans strax innan 80%. Sen faller den brant ner och slutar vid 50kW när den visar 100% SOC. I snitt blir det 150kW upp till 80% men den laddar alltså till och med något långsammare vid låg SOC. Inte alls som en Tesla som laddar snabbast under 50%.

[clecab]

Alla Litium-jon batterier har laddkurvor som är I-U laddning. Först max ström I tills man når en max spänning. Då håller man max spänningen tills man når 10-1% ström av max ström. Det kallar man 100%.

Vad Umax och Imax är kan vara lite olika tom för samma batteri. Dock så påverkar det kapaciteten och framför allt livslängden.

En plattkurva betyder att man har en ström begränsning någonstans. Det kan vara laddaren, kanske kablaget (blir överhettat annars) eller batteriet. En toppig kurva betyder att batteriet har mycket låg inre resistans och kan ta/ge mycket ström. Alltså nås Umax tidigare.

Det om är mer intressant är km/min. tex vid 10% SOC hur många km får jag då in I mitt batteri.

Skulle gärna se en kurva på detta och kunna jämföra olika bilar… Eller kanske mer intressant samma bil men olika laddare. En Model 3 på en 150kW CCS vs SuC vs Ionity. Mot en Model S och en E-tron.

[Gustafsson]

Jag är inte så säker om e-tron skulle kunna ladda snabbare vid låg SOC. Laddkurvan är nämligen inte helt platt i den meningen att den är avhuggen, utan den lutar lätt uppåt. Den börjar vid 140-145 kW, passerar 150kW rätt tidigt och når sin topp runt 154kW någonstans strax innan 80%. Sen faller den brant ner och slutar vid 50kW när den visar 100% SOC. I snitt blir det 150kW upp till 80% men den laddar alltså till och med något långsammare vid låg SOC. Inte alls som en Tesla som laddar snabbast under 50%.

Låter som det finns en stömbegränsning (?) i analogi med Chademo. Eller tror du cellerna är begränsande ?

[mati]

Jag är inte så säker om e-tron skulle kunna ladda snabbare vid låg SOC. Laddkurvan är nämligen inte helt platt i den meningen att den är avhuggen, utan den lutar lätt uppåt. Den börjar vid 140-145 kW, passerar 150kW rätt tidigt och når sin topp runt 154kW någonstans strax innan 80%. Sen faller den brant ner och slutar vid 50kW när den visar 100% SOC. I snitt blir det 150kW upp till 80% men den laddar alltså till och med något långsammare vid låg SOC. Inte alls som en Tesla som laddar snabbast under 50%.

Låter som det finns en stömbegränsning (?) i analogi med Chademo. Eller tror du cellerna är begränsande ?

Troligtvis. Spänningen ökar sakta, men strömmen förblir konstant. Det är precis det man ser när man tittar på laddarnas display hos ionity. Eftersom laddarna ska kunna leverera högre effekt än 150kW vid 400V så måste strömbegränsningen ligga i bilen. Troligen klarar cellerna inte mer. Åtminstone inte på ett sätt som inte försämrar livslängden.

[vigge50]

Det jag skulle vilja se är två laddkurvor av tex eTron och Model 3 där man på x-axeln ser procent av batteriets totala kapacitet, inte den användbara och på y-axeln ser laddningen i antal C. ETron börjar som Mati säger tappa ganska rejält vid 80% men då är det egentligen en bit under 80% eftersom Audi har skyddat en del av toppen på batteriet. Om eTron kan ladda med 150 KW till ett 95 kWh batteri så är detta 1,58C. Om Model 3 LR har 75 kWh batteri så skulle samma C ge en laddeffekt på 118 kW. Enligt en snabb koll på ABRP statistiks så ser det ut som att Model 3 LR kan håll det upp till ungefär 50%. Nu vet jag inte hur mycket Audi skyddar i toppen men skulle väll gissa att ETron går ner under 1,58 C runt 70-75%. Mati eller någon annan som har bättre koll får gärna rätta mig om jag har fel.
Så ja, Audi kan nog ladda sina batterier med en hög effekt under en längre tid men det bli missvisande när 100% är det samma på de olika bilarna.

Har Blincoin möjlighet att få fram en sådan kurva kanske?

https://forum.abetterrouteplanner.com/b ... y-perform/

[mati]

E-tron har en buffert på 12%, uppdelad i 8% i botten och 4% på toppen. 80% motsvarar alltså ungefär 75% i verkligheten.