Airlift skrev: ↑12 feb 2026 20:45
ErransEgo skrev: ↑12 feb 2026 20:34
Airlift skrev: ↑12 feb 2026 18:32
ErransEgo skrev: ↑12 feb 2026 17:57
Airlift skrev: ↑12 feb 2026 09:57
Överetableringen blir självreglerande när bidragen och stöden upphör. Det blir en kostnad såklart, förmodligen förflyttad till bland annat pensionsfonder.
Det räcker med en torr sommar och höst, ett snöfattigt år. Sen kommer det krävas utsläpp i betydligt större skala, då vattenkraften inte är dimensionerad/skalbar i samma omfattning.
Sammanlagt kumulativt (sol/vind-produktion + relevanta elnätsinvesteringar)
- En rimlig uppskattning för det kumulativa värdet (produktion + infrastrukturella kopplade investeringar) landar på 600–1 000 miljarder kronor eller mer fram till 2026.
- Lägre ände (~600–700 miljarder): Fokuserar främst på direkta produktionsinvesteringar + stora delar av stamnätets förstärkningar.
- Högre ände (~800–1 000 miljarder+): Inkluderar bredare elnätsinvesteringar (inkl. region/lokal) som möjliggjorts av eller drivits av sol/vind-utbyggnaden.
- Detta är approximativt – många investeringar i elnätet är multifunktionella (t.ex. för industri, export, reinvestering) och inte enbart för sol/vind. Framtida planer pekar på ännu större volymer (t.ex. 1 000 miljarder kronor totalt för elnät till 2045).
Det är alltså detta med helheten, där olika kraftslag har olika merkostnader.
Tack för ansatsen till ett svar!
Nu kan det bero på mig och min förståelse, jag kunde inte riktigt utläsa vad och vilken tidsperiod vi var inom.
En ärlig vilja att förstå, första stecksatsen, avser det historiska kostnaderna fram till årsskiftet 2026/2027?
Andra till fjärde är kostnader från 2026 till 2045?
Det är korrekt uppfattat, de ytterligare predikterade kostnader är trådämnet; framtida behov (2026->)för att fortsätta med volatiliteten. Alltså, det knepiga med elkraft är ju ”on demand”, då räcker inte imorgon som prognos.
En fortsättning, för min förståelse. Kommer inte leta fel eller försöka missförstå.
Är kostnaderna fram tills idag i dagens penningvärde eller en summering som kan innebära att kostnaderna kan vara betydligt högre om man räknar med dagens penningvärde?
Likaså med 2027 till 2045, är det i dagens penningvärde, så om vi lägger på inflationen så får vi helt andra kostnader?
Är det några energiskatter moms och sådant inräknat?
Detta är också krångligt att räkna ut, då det har varierat mellan olika tidsperioder, och svårt att förutse i framtiden.
Det är ackumulerat, så inte omräknat i dagens värde, medan predikteringen är med hänsyn till inflation men härav ganska ”vida mått” då den inte är självklar i utfallet. Moms är inte del i kalkylen.
Tillägg; då är det heller inte intecknat de flaskhalsintäkter VI betalar för, som nu föreslås nyttjas till EUs utbyggnad av stamnätet för att få det volatila att kopplas ihop. Vansinnigt dyrt och orimligt.
Okej.
Jag tror att dina siffror stämmer ganska bra om man tittar isolerat på kostnaderna som lagts ner och kommer läggas pga faktiska behov, svenska politiska viljeinriktningar och beslut som tagits på EU nivå.
Och det är höga kostnader som lagt ner och kommer att läggas ner där vi nu går från ett centraliserat elsystem till ett mer decentraliserat elsystem.
Mesta av dessa kostnader kan vi inte undvika utan att göra om lagar i Sverige och i EU, lagar som kommer påverka konsumenterna negativt genom ännu högre kostnader för både elenergi och nätavgifter och i förlängningen kommer det leda till tvångsinlösen av energibolag och elnätsbolagen.
Jag personligen tror att inom en tioårsperiod så kommer många konsumenter och mindre företag köpa el mycket färre timmar per dygn, genom innovation, digitalisering och självförsörjning. Detta pga höga energikostnader, vilket ökar kostnaderna på elenergi per levererad kWh, vilket påskyndar omställningen till självförsörjning ännu mer, dvs en spiral.
Där av kommer vi få lägre förbrukning på årsbasis i Sverige men det finns ett behov av effekt fortfarande.
Där kommer Svenska konsumenter få betala dyrt för den tryggheten.
En notering; vi är många fler medborgare idag än vad vi var när kärnkraften hade sin storhetsperiod, 2001 a 2003 och vi använder lika mycket el nu som då, fast vi är många fler i Sverige. Idag använder vid ca 25% mindre el per invånare än vad vi gjorde då. Och det har anslutits fler elkunder genom att det har byggts nya bostadsområden, nya skolor, nya industriområden osv.
Finns flera anledningar, och vi kommer att fortsätta med energieffektivisering, värmepumpar och strukturomvandlingar inom industrin. (Få, på gruppnivå, vill ha tung miljöstörande industri i sin kommun)