Att man som arbetsgivare har frihet att själv välja vilka värderingar som ska gälla i bolaget tycker jag är självklart. Det vore i mina ögon absurt om man inte hade friheten att sålla bort tex SD:are, KPMPL:are, AFA-medlemmar mfl. På samma sätt är det såklart fritt för andra att välja att rekrytera just dessa personer om de vill det.
Kan förstå att man inte vill rekrytera SD:are till Vänsterpartiets kansli, men i annat fall så känns det tveksamt. I opolitiska yrken som t.ex ingenjör eller programmerare så spelar det väl ingen roll om man är anarkokapitalist eller AFA-medlem så länge man gör ett bra jobb. Det borde inte ens vara något man tar upp på anställningsintervjun.
Finns nästan inga yrken idag där den anställde inte ska interagera med andra. Förstår inte alls logiken i att en arbetsgivare skulle tvingas att rekrytera folk som inte delar företagets värderingar. Glädjande nog finns inga sådana begränsningar, den som anställer får givetvis själv välja vad som är viktigt för just den personens bolag...
Om jag är abortmotståndare och står i kassan på ICA, vad gör det för något? Jag skulle ju inte försöka övertyga kunderna. Däremot om man börjar mässa om sina övertygelser i fikarummet på ett sätt som sprider dålig stämning, ja då blir det problem. Men en privat åsikt är var och ens ensak. Tycker iaf jag.
Du anser alltså på fullt allvar att man ska kunna tvinga ICA-handlaren att rekrytera abortmotståndaren? Det är i mina ögon helt absurt i sak, och dessutom uppenbart omöjligt att genomföra i praktiken.
Ett av problemen med den starka anställningstryggheten i Sverige är ju dessutom att om den stackars ICA-handlaren missar att personen i fråga är en rabiat abortmotståndare vid rekryteringen så är det sen svårt att bli av med personen när den väl är anställd.
Alla bra sidor har ju också baksidor som inte är lika bra. Med frihet kommer ansvar. Det är det som inte fungerar, iaf inte idag.
Människor har under lång tid slagits för att få sin frihet. Det har varit svårt av många olika skäl. Det är svårt att känna frihet om man är fattig. Det är svårt att säga sin hjärtas mening när det kan innebära att man förlorar den lilla inkomst man har. Så har verkligheten sett ut för massor av människor genom historien. Hederliga och strävsamma människor kunde trots alla sina ansträngningar ändå lida av fattigdom eftersom de var fast i ett samhällssystem som var djupt orättvist. Om vi tar den historia vi kan belägga med historiska källor så har kyrka och annan överhet samverkat för att hålla den stora massan på plats genom att låta dem förstå att deras fattigdom var dem givna av gud och att de inte skulle ifrågasätta den. Man hade byggt upp ett komplext sammanhang av moralbaserade regler som det var skamfyllt att bryta emot. Människor skulle veta sin plats, och de flesta accepterade detta. Det var guds vilja.
Det är med all rätt som människor under 1900-talet bröt sig ur dessa bojor och fick frihet, fick del av rikedomen, kunde få äta sig mätta på sin lön och slippa hängas ut som oduglingar om de blev sjuka och behövde få hjälp. Vi byggde ett annat samhälle som gav människor frihet och relativ rikedom. Men efter hand så började människor missbruka denna frihet. När inte bojorna fanns där längre så kom andra problem, och det är en del av dessa problem vi diskuterar i den här tråden.
Vi trodde kanske att vi levde i ett upplyst samhälle som enligt en rät linje lämnade skrockfullhet, religiositet osv. och följde vetenskapens och logikens väg mot framtiden, men så har det alltså inte blivit. Folk vill inte ha vetenskap, de vill ha alternativa sanningar. De vill låta sig luras av förföriska sekter och despoter, de vill begränsa andra människors frihet som förr i tiden genom moral, helst ska kvinnors frihet begränsas, för den har gått alldeles för långt! Man lyssnar hellre på den som presenterar snabba och enkla lösningar på komplicerade problem. Osv. osv.
Hörde en forskade på radion som sa att det som har varit det viktigaste för oss människor som art är att vi har haft förmågan att känna skam. Det är det som har gjort oss villiga att acceptera gruppens bästa, inte i första han vara egoist. Att bli utesluten ur gruppen var oftast liktydigt med döden. Man klarade sig inte på egen hand. Det gav oss starka band och vi kunde utvecklas och dra nytta av varandras erfarenheter och samarbeta, ta hänsyn, ta hand om varandra. Idag är vi inte längre på samma sätt beroende av att vara i ett sammanhang. Vi klarar oss ändå. Även om vi är sociala individer så kan vi få gemenskap via nätet med människor på andra sidan jorden och samtidigt skita i våra grannar. Vi behöver inte jobba dygnet runt för brödfödan, så vi har gott om tid att spinna på konspirationsteorier. Men för att upprätthålla denna möjlighet för idioter att sprida sin dynga på nätet så krävs det många människors arbetsinsatser, människor som sköter sig och tar hänsyn till varandra, som tar ansvar. Det är en djup ironi i detta.
Baksidan av att vi idag är betydligt rikare och friare är att vi har fått utrymme att utveckla och utöva våra mest korkade sidor av vårt intellekt. Det är en svår balansgång. Jag kan inte säga att jag vare sig är för eller emot denna totala frihet eftersom den både är eftersträvansvärd men samtidigt också fruktansvärt farlig för oss själva. Vi måste hitta ett nytt sätt att få människor att samlas omkring ett regelverk som fungerar, men dessvärre tror jag inte att det är möjligt. Historien går kanske framåt, men den går också i en pendelrörelse. Nu svänger pendeln åt fel håll och jag är rädd att det kommer att resultera i en större katastrof likt de stora krigen på 1900-talet. Kanske nåt helt annat men samtidigt lika fruktansvärt. Det historiska minnet är kort och det enda som får nya generationer att begripa att man inte kan uppföra sig hur som helst är att de drabbas av konsekvenserna av sitt eget handlande.
Vi är många som kämpar för att upprätthålla anständighet men kommer vi att lyckas? Och vad behövs för att vi ska lyckas? Även om trollen är en relativ liten andel så har de idag enorma möjligheter att sprida sin dynga. Begränsar vi deras frihet begränsar vi också vår egen.
Jag har inga svar, bara frågor och funderingar. Och oro.
Det var en anställd sköterska på landstinget som skickade ut officiella brev med regionens loga på med antivaxpropaganda. Måhända goda avsikter men i samanhanget blev de illvilliga och onda. men där är det rätt att straffa då det var trolöshet mot huvudman och urkundsförfalskning. hade något sagts vid fikabordet hade det varit en annan sak.
Yttrandefrihet innebär att man kan få mothugg. men där skall de stoppa. Nu har det mera blivit att avvikande åsikter skall straffas.(långt över vad lagarnas straff är)
med under 10% så har man inte mer att säga till om än att Elon får säga sin åsikt i styrelserummet. Om det kommer innebära att folk kommer ha lättare att sprida lögner och propaganda återstår att se.
Att man som arbetsgivare har frihet att själv välja vilka värderingar som ska gälla i bolaget tycker jag är självklart. Det vore i mina ögon absurt om man inte hade friheten att sålla bort tex SD:are, KPMPL:are, AFA-medlemmar mfl. På samma sätt är det såklart fritt för andra att välja att rekrytera just dessa personer om de vill det.
Kan förstå att man inte vill rekrytera SD:are till Vänsterpartiets kansli, men i annat fall så känns det tveksamt. I opolitiska yrken som t.ex ingenjör eller programmerare så spelar det väl ingen roll om man är anarkokapitalist eller AFA-medlem så länge man gör ett bra jobb. Det borde inte ens vara något man tar upp på anställningsintervjun.
Finns nästan inga yrken idag där den anställde inte ska interagera med andra. Förstår inte alls logiken i att en arbetsgivare skulle tvingas att rekrytera folk som inte delar företagets värderingar. Glädjande nog finns inga sådana begränsningar, den som anställer får givetvis själv välja vad som är viktigt för just den personens bolag...
Om jag är abortmotståndare och står i kassan på ICA, vad gör det för något? Jag skulle ju inte försöka övertyga kunderna. Däremot om man börjar mässa om sina övertygelser i fikarummet på ett sätt som sprider dålig stämning, ja då blir det problem. Men en privat åsikt är var och ens ensak. Tycker iaf jag.
Du anser alltså på fullt allvar att man ska kunna tvinga ICA-handlaren att rekrytera abortmotståndaren? Det är i mina ögon helt absurt i sak, och dessutom uppenbart omöjligt att genomföra i praktiken.
Ett av problemen med den starka anställningstryggheten i Sverige är ju dessutom att om den stackars ICA-handlaren missar att personen i fråga är en rabiat abortmotståndare vid rekryteringen så är det sen svårt att bli av med personen när den väl är anställd.
Jag tycker inte arbetsgivaren ens behöver veta sånt som inte angår dem. En abortmotståndare är antagligen en mångfacetterad person som har en mängd både positiva och negativa egenskaper. Att en åsikt i en enda fråga ska definiera personen är inte ok. Hen kan vara hur trevlig och lämpad för jobbet som helst. Varför spelar då den där enskilda åsikten roll? Personen kanske kommer från ett katolskt land och är djupt troende? Personen kanske har gått igenom uppslitande missfall? Finns hur många orsaker som helst. Att bara komma med den där "PK-magkänslan" kan slå väldigt fel.
ps. Om personen är "rabiat" och står och typ skriker slagord på jobbet så är personen mentalt sjuk. Det gör man inte oavsett vad man tycker och vad det är för frågor.
Senast redigerad av MWall, redigerad totalt 1 gånger.
Det var en anställd sköterska på landstinget som skickade ut officiella brev med regionens loga på med antivaxpropaganda. Måhända goda avsikter men i samanhanget blev de illvilliga och onda. men där är det rätt att straffa då det var trolöshet mot huvudman och urkundsförfalskning. hade något sagts vid fikabordet hade det varit en annan sak.
Yttrandefrihet innebär att man kan få mothugg. men där skall de stoppa. Nu har det mera blivit att avvikande åsikter skall straffas.(långt över vad lagarnas straff är)
med under 10% så har man inte mer att säga till om än att Elon får säga sin åsikt i styrelserummet. Om det kommer innebära att folk kommer ha lättare att sprida lögner och propaganda återstår att se.
Ja precis, när det går emot yrkesrollen och man agerar på sina åsikter på ett menligt sätt för arbetsgivaren så blir det självklart grund för uppsägning.
Men om jag sitter i fikarummet och _tycker_ att det här med vaccin kanske inte är så bra eller att det här med aborter är komplicerat så kan ju inte det vara en issue alls. Jag kanske inte ens säger det till någon öht utan bara håller det för mig själv...
Här kommer ett riktigt svårt moraliskt fall. Pedofiler. Pedofili är en sexuell läggning. Sexuella läggningar har vi lärt oss är något vi inte kan rå för. Man kan inte botas med förbön eller mediciner. Så vad gör vi med människor som har en pedofil läggning men som inte agerar på det? Självklart ska de inte få jobba med barn. Men i övrigt? Ska de få köra lastbil? Ska de få vara revisorer? Men ingen arbetsgivare skulle ta i de med tång om de visst vad de hade för "åsikter". Ska man då för evigt bli bortstött pga sin sexuella läggning, som ju faktiskt är en av de sju diskrimineringsgrunderna?
Själv vill jag inte veta vad mina kollegor har för åsikter i känsliga frågor. Jag vill inte ens veta om de är röda eller borgerliga.
Senast redigerad av MWall, redigerad totalt 1 gånger.
Har heller inga svar egentligen. Men helt klart så måste vi lära oss att hantera det nya medielandskapet. Frågan är väl också vad som kommer att hända med nationalstaten när folk, med hjälp av internet, kan känna större gemenskap med människor på andra sidan världen än med de i sitt närområde. Kommer nog bli allt svårare att få människor att försöka samlas kring nationen som idé. Skillnaden i värderingar mellan politiker och vanligt folk blir större och större. Och det blir ju inte bättre av att politiker ser ner på vissa väljare ("deplorables") som röstar på "fel" parti. Jag tror att vi måste bli bättre på att debattera och låta folk prata till punkt. Gillar själv verkligen poddar i långformat där gäster kan få lägga ut texten utan avbrott så att man verkligen förstår vad de står för och hur de tänker. De enda sättet att hantera "konstiga" idéer är att bemöta dem med sakliga argument. Att försöka censurera bort problemet gör det bara värre tror jag, för då kommer de med "fel" åsikter söka sig till andra kanaler där de inte blir emotsagda alls.
Kan förstå att man inte vill rekrytera SD:are till Vänsterpartiets kansli, men i annat fall så känns det tveksamt. I opolitiska yrken som t.ex ingenjör eller programmerare så spelar det väl ingen roll om man är anarkokapitalist eller AFA-medlem så länge man gör ett bra jobb. Det borde inte ens vara något man tar upp på anställningsintervjun.
Finns nästan inga yrken idag där den anställde inte ska interagera med andra. Förstår inte alls logiken i att en arbetsgivare skulle tvingas att rekrytera folk som inte delar företagets värderingar. Glädjande nog finns inga sådana begränsningar, den som anställer får givetvis själv välja vad som är viktigt för just den personens bolag...
Om jag är abortmotståndare och står i kassan på ICA, vad gör det för något? Jag skulle ju inte försöka övertyga kunderna. Däremot om man börjar mässa om sina övertygelser i fikarummet på ett sätt som sprider dålig stämning, ja då blir det problem. Men en privat åsikt är var och ens ensak. Tycker iaf jag.
Du anser alltså på fullt allvar att man ska kunna tvinga ICA-handlaren att rekrytera abortmotståndaren? Det är i mina ögon helt absurt i sak, och dessutom uppenbart omöjligt att genomföra i praktiken.
Ett av problemen med den starka anställningstryggheten i Sverige är ju dessutom att om den stackars ICA-handlaren missar att personen i fråga är en rabiat abortmotståndare vid rekryteringen så är det sen svårt att bli av med personen när den väl är anställd.
Jag tycker inte arbetsgivaren ens behöver veta sånt som inte angår dem. En abortmotståndare är antagligen en mångfacetterad person som har en mängd både positiva och negativa egenskaper. Att en åsikt i en enda fråga ska definiera personen är inte ok. Hen kan vara hur trevlig och lämpad för jobbet som helst. Varför spelar då den där enskilda åsikten roll? Personen kanske kommer från ett katolskt land och är djupt troende? Personen kanske har gått igenom uppslitande missfall? Finns hur många orsaker som helst. Att bara komma med den där "PK-magkänslan" kan slå väldigt fel.
Alla människor är mångfacetterade med positiva och negativa egenskaper. Ska ICA-handlaren tvingas anställa Yasin också när han avtjänat sitt straff? Det finns inget som säger att han inte skulle klara av att jobba i ICAs kassa och han har garanterat en rad positiva egenskaper han också...
Arbetsgivaren kommer ju inte veta om åsikterna om inte personen i fråga publikt gett utryck för dem. Men hur ska du kunna avgöra om det angår dem eller inte, det vet man ju inte förrän efter personen rekryterats och som tur är så får de själva ta det beslutet.
Återigen, det vore helt absurt om arbetsgivaren inte själv fick definiera vad som är viktigt för dem, samt som sagt helt omöjligt att reglera.
Vad spelar det för roll vilken åsikt den som står i kassan har? Vi har abortlagar i sverige. att tycka abort är mord är en åsikt. tillåtas?
Jag tycker att de som köper elbilar på firman begår skattebrott, samma de som tar bonus malus delen och sedan säljer till norge. bryr sig rättväsendet om det? Men en del blir skogstokiga, kanske för att det träffar en nerv.
Jag tycker även att tesla (och andra) borde sälja elbilar för 250 000 SEK. detta tär på vissas sinnen och blir fullkomligt vansinniga. men det är bara åsikter. och det vore tråkigt om alla hade samma.
Har heller inga svar egentligen. Men helt klart så måste vi lära oss att hantera det nya medielandskapet. Frågan är väl också vad som kommer att hända med nationalstaten när folk, med hjälp av internet, kan känna större gemenskap med människor på andra sidan världen än med de i sitt närområde. Kommer nog bli allt svårare att få människor att försöka samlas kring nationen som idé. Skillnaden i värderingar mellan politiker och vanligt folk blir större och större. Och det blir ju inte bättre av att politiker ser ner på vissa väljare ("deplorables") som röstar på "fel" parti. Jag tror att vi måste bli bättre på att debattera och låta folk prata till punkt. Gillar själv verkligen poddar i långformat där gäster kan få lägga ut texten utan avbrott så att man verkligen förstår vad de står för och hur de tänker. De enda sättet att hantera "konstiga" idéer är att bemöta dem med sakliga argument. Att försöka censurera bort problemet gör det bara värre tror jag, för då kommer de med "fel" åsikter söka sig till andra kanaler där de inte blir emotsagda alls.
Tror inte det största problemet är åsikterna i sig utan anonymiteten.
Att Trollen kan härja fritt är ju pga att de kan ha tusentals anonyma konton. Skulle man ha "KYC" på varje användare på tex Facebook och Twitter där åtminstone resp plattform vet vem som döljer sig bakom ett alias (via tex BankID och motsvarande) så skulle problemen vara långt mindre omfattande.
Alla människor är mångfacetterade med positiva och negativa egenskaper. Ska ICA-handlaren tvingas anställa Yasin också när han avtjänat sitt straff? Det finns inget som säger att han inte skulle klara av att jobba i ICAs kassa och han har garanterat en rad positiva egenskaper han också...
Arbetsgivaren kommer ju inte veta om åsikterna om inte personen i fråga publikt gett utryck för dem. Men hur ska du kunna avgöra om det angår dem eller inte, det vet man ju inte förrän efter personen rekryterats och som tur är så får de själva ta det beslutet.
Återigen, det vore helt absurt om arbetsgivaren inte själv fick definiera vad som är viktigt för dem, samt som sagt helt omöjligt att reglera.
Jag tycker inte man ska tvinga arbetsgivaren till någonting. Samtidigt kan jag tycka att det relevanta när man anställer personal är att de klarar av att sköta uppgiften de anställs för. Vad de har för åsikter i olika politiska frågor borde inte vara något man bryr sig om överhuvudtaget så länge som det inte är relevant för arbetet i fråga. Om man till exempel jobbar med att skruva ihop bilar på Hisingen så kanske det är ganska irrelevant vad man tycker om abort. Om man däremot söker jobb på en abortklinik så blir det ju mer intressant av man tycker i den frågan.
Alla människor är mångfacetterade med positiva och negativa egenskaper. Ska ICA-handlaren tvingas anställa Yasin också när han avtjänat sitt straff? Det finns inget som säger att han inte skulle klara av att jobba i ICAs kassa och han har garanterat en rad positiva egenskaper han också...
Arbetsgivaren kommer ju inte veta om åsikterna om inte personen i fråga publikt gett utryck för dem. Men hur ska du kunna avgöra om det angår dem eller inte, det vet man ju inte förrän efter personen rekryterats och som tur är så får de själva ta det beslutet.
Återigen, det vore helt absurt om arbetsgivaren inte själv fick definiera vad som är viktigt för dem, samt som sagt helt omöjligt att reglera.
Ingen tvingas att anställa någon.
Men rent generellt så ska man självklart kunna få jobb efter avtjänat straff. Så fungerar det i ett anständigt samhälle. Om inte tjänsten är säkerhetsklassad så borde det inte vara en fråga öht. Vad är alternativet? Att Yasin ska gå arbetslös resten av livet?
Alla människor är mångfacetterade med positiva och negativa egenskaper. Ska ICA-handlaren tvingas anställa Yasin också när han avtjänat sitt straff? Det finns inget som säger att han inte skulle klara av att jobba i ICAs kassa och han har garanterat en rad positiva egenskaper han också...
Arbetsgivaren kommer ju inte veta om åsikterna om inte personen i fråga publikt gett utryck för dem. Men hur ska du kunna avgöra om det angår dem eller inte, det vet man ju inte förrän efter personen rekryterats och som tur är så får de själva ta det beslutet.
Återigen, det vore helt absurt om arbetsgivaren inte själv fick definiera vad som är viktigt för dem, samt som sagt helt omöjligt att reglera.
Jag tycker inte man ska tvinga arbetsgivaren till någonting. Samtidigt kan jag tycka att det relevanta när man anställer personal är att de klarar av att sköta uppgiften de anställs för. Vad de har för åsikter i olika politiska frågor borde inte vara något man bryr sig om överhuvudtaget så länge som det inte är relevant för arbetet i fråga. Om man till exempel jobbar med att skruva ihop bilar på Hisingen så kanske det är ganska irrelevant vad man tycker om abort. Om man däremot söker jobb på en abortklinik så blir det ju mer intressant av man tycker i den frågan.
Och det är ju helt upp till dig som rekryterare att då inte bry dig om att någon tex är öppen nazist. Men ingen kommer såklart hindra dig från att exkludera nazisten, eller för den skull från att enbart anställa nazister.
För mig är det uppenbart att det finns otaliga situationer där det kan påverka. Typexempel är med SD-are som nämndemän, det är katastrof för rättssäkerheten IMO. Skulle jag sköta rekrytering skulle jag undvika att ta risker jag inte behöver ta, särskilt då med tanke på Sveriges rigida regler när någon väl anställts.
Undantaget är väl då yrken där den anställde inte interagerar med några andra, men jag tror de yrkena är försvinnande få idag.
Alla människor är mångfacetterade med positiva och negativa egenskaper. Ska ICA-handlaren tvingas anställa Yasin också när han avtjänat sitt straff? Det finns inget som säger att han inte skulle klara av att jobba i ICAs kassa och han har garanterat en rad positiva egenskaper han också...
Arbetsgivaren kommer ju inte veta om åsikterna om inte personen i fråga publikt gett utryck för dem. Men hur ska du kunna avgöra om det angår dem eller inte, det vet man ju inte förrän efter personen rekryterats och som tur är så får de själva ta det beslutet.
Återigen, det vore helt absurt om arbetsgivaren inte själv fick definiera vad som är viktigt för dem, samt som sagt helt omöjligt att reglera.
Ingen tvingas att anställa någon.
Men rent generellt så ska man självklart kunna få jobb efter avtjänat straff. Så fungerar det i ett anständigt samhälle. Om inte tjänsten är säkerhetsklassad så borde det inte vara en fråga öht. Vad är alternativet? Att Yasin ska gå arbetslös resten av livet?
Återigen, är det ditt bolag eller du som ansvarar för rekryteringen så är det helt upp till dig att rekrytera Yasin om du vill det. Du kan tom välja att enbart rekrytera tidigare gängmedlemmar. Det viktiga är återigen att det är du som arbetsgivare som har rätten att välja, inte nån j-la statlig myndighet som ska tvinga dig.
Har heller inga svar egentligen. Men helt klart så måste vi lära oss att hantera det nya medielandskapet. Frågan är väl också vad som kommer att hända med nationalstaten när folk, med hjälp av internet, kan känna större gemenskap med människor på andra sidan världen än med de i sitt närområde. Kommer nog bli allt svårare att få människor att försöka samlas kring nationen som idé. Skillnaden i värderingar mellan politiker och vanligt folk blir större och större. Och det blir ju inte bättre av att politiker ser ner på vissa väljare ("deplorables") som röstar på "fel" parti. Jag tror att vi måste bli bättre på att debattera och låta folk prata till punkt. Gillar själv verkligen poddar i långformat där gäster kan få lägga ut texten utan avbrott så att man verkligen förstår vad de står för och hur de tänker. De enda sättet att hantera "konstiga" idéer är att bemöta dem med sakliga argument. Att försöka censurera bort problemet gör det bara värre tror jag, för då kommer de med "fel" åsikter söka sig till andra kanaler där de inte blir emotsagda alls.
Tror inte det största problemet är åsikterna i sig utan anonymiteten.
Att Trollen kan härja fritt är ju pga att de kan ha tusentals anonyma konton. Skulle man ha "KYC" på varje användare på tex Facebook och Twitter där åtminstone resp plattform vet vem som döljer sig bakom ett alias (via tex BankID och motsvarande) så skulle problemen vara långt mindre omfattande.
Vi är anonyma här också. I stort sett.
Skulle de inte vara anonyma så skulle ju de riskera att förlora jobbet. Ta det här med SD som ju är en känslig potatis hos många trots att var fjärde röstberättigad man röstar på partiet och trots att partiet inte bara är lagligt utan det är representerat i Sveriges riksdag. Det handlar bara om unken moralism. Eller så här. Jag vill inte att mina barns lärare är Sverigedemokrat. Jag vill inte att hen är sosse, vänsterpartist eller miljöpartist heller. Men vem ska säga vad en lärare ska få rösta på? Ska elevernas föräldrar avgöra det? Ska skolan? Eller ska alla skita i vad läraren röstar på om läraren gör ett bra arbete? Vilket jag tycker. Alla ska få en chans och bedömas på arbetet utefter hur de sköter sitt arbete.
Har heller inga svar egentligen. Men helt klart så måste vi lära oss att hantera det nya medielandskapet. Frågan är väl också vad som kommer att hända med nationalstaten när folk, med hjälp av internet, kan känna större gemenskap med människor på andra sidan världen än med de i sitt närområde. Kommer nog bli allt svårare att få människor att försöka samlas kring nationen som idé. Skillnaden i värderingar mellan politiker och vanligt folk blir större och större. Och det blir ju inte bättre av att politiker ser ner på vissa väljare ("deplorables") som röstar på "fel" parti. Jag tror att vi måste bli bättre på att debattera och låta folk prata till punkt. Gillar själv verkligen poddar i långformat där gäster kan få lägga ut texten utan avbrott så att man verkligen förstår vad de står för och hur de tänker. De enda sättet att hantera "konstiga" idéer är att bemöta dem med sakliga argument. Att försöka censurera bort problemet gör det bara värre tror jag, för då kommer de med "fel" åsikter söka sig till andra kanaler där de inte blir emotsagda alls.
Tror inte det största problemet är åsikterna i sig utan anonymiteten.
Att Trollen kan härja fritt är ju pga att de kan ha tusentals anonyma konton. Skulle man ha "KYC" på varje användare på tex Facebook och Twitter där åtminstone resp plattform vet vem som döljer sig bakom ett alias (via tex BankID och motsvarande) så skulle problemen vara långt mindre omfattande.
Vi är anonyma här också. I stort sett.
Skulle de inte vara anonyma så skulle ju de riskera att förlora jobbet. Ta det här med SD som ju är en känslig potatis hos många trots att var fjärde röstberättigad man röstar på partiet och trots att partiet inte bara är lagligt utan det är representerat i Sveriges riksdag. Det handlar bara om unken moralism. Eller så här. Jag vill inte att mina barns lärare är Sverigedemokrat. Jag vill inte att hen är sosse, vänsterpartist eller miljöpartist heller. Men vem ska säga vad en lärare ska få rösta på? Ska elevernas föräldrar avgöra det? Ska skolan? Eller ska alla skita i vad läraren röstar på om läraren gör ett bra arbete? Vilket jag tycker. Alla ska få en chans och bedömas på arbetet utefter hur de sköter sitt arbete.
Jag tycker det vore bättre om varje person bara kunde ha ett konto här också, men i praktiken är det nog ett väldigt litet problem jämfört med det starkt demokratihotande det innebär med tusentals trollkonton på FB och Twitter. Med största sannolikhet är det Ryssland som avgjorde Brexit-omröstningen, det borde de flesta inse att det är ett stort problem för demokratin och som det ser ut ett problem som bara växer sig större.
Nej det är inte moralism att fördöma ett nyfascistiskt parti, det spelar ingen roll om de har 0,1% eller 50% av rösterna. Skulle du resonera på samma sätt om det var KPMLR, AFS eller gamla VAM som satt i riksdagen?
Alla människor är mångfacetterade med positiva och negativa egenskaper. Ska ICA-handlaren tvingas anställa Yasin också när han avtjänat sitt straff? Det finns inget som säger att han inte skulle klara av att jobba i ICAs kassa och han har garanterat en rad positiva egenskaper han också...
Arbetsgivaren kommer ju inte veta om åsikterna om inte personen i fråga publikt gett utryck för dem. Men hur ska du kunna avgöra om det angår dem eller inte, det vet man ju inte förrän efter personen rekryterats och som tur är så får de själva ta det beslutet.
Återigen, det vore helt absurt om arbetsgivaren inte själv fick definiera vad som är viktigt för dem, samt som sagt helt omöjligt att reglera.
Jag tycker inte man ska tvinga arbetsgivaren till någonting. Samtidigt kan jag tycka att det relevanta när man anställer personal är att de klarar av att sköta uppgiften de anställs för. Vad de har för åsikter i olika politiska frågor borde inte vara något man bryr sig om överhuvudtaget så länge som det inte är relevant för arbetet i fråga. Om man till exempel jobbar med att skruva ihop bilar på Hisingen så kanske det är ganska irrelevant vad man tycker om abort. Om man däremot söker jobb på en abortklinik så blir det ju mer intressant av man tycker i den frågan.
Och det är ju helt upp till dig som rekryterare att då inte bry dig om att någon tex är öppen nazist. Men ingen kommer såklart hindra dig från att exkludera nazisten, eller för den skull från att enbart anställa nazister.
För mig är det uppenbart att det finns otaliga situationer där det kan påverka. Typexempel är med SD-are som nämndemän, det är katastrof för rättssäkerheten IMO. Skulle jag sköta rekrytering skulle jag undvika att ta risker jag inte behöver ta, särskilt då med tanke på Sveriges rigida regler när någon väl anställts.
Undantaget är väl då yrken där den anställde inte interagerar med några andra, men jag tror de yrkena är försvinnande få idag.
Vi borde inte ha politiska nämndemän öht.
Skulle jag anställa någon skulle jag sätta fokus på vad personen gör, snarare än tycker. Jag skulle inte anställa någon av de där som blockerar motorvägar eller släpper ut minkar. Eller på annat sätt riskerar att arresteras vilket minskar deras chans att göra ett bra arbete.
En mentalt frisk person som är abortmotståndare vet att det i samhället är en väldigt känslig fråga. Har då personen inte vett att hålla tyst om den åsikten så kan ju det göra personen olämplig. Men inte åsikten i sig. Om det nu inte rör ett jobb på en abortklinik eller liknande förstås.
En annan sak som är väldigt känslig är religion. Att säga att man är kristen och tillhör en frikyrka är oerhört känsligt. Jag jobbade med en kvinna förut som var det. Tog flera år och en ganska nära kontakt innan det kröp fram att hon brukade gå i kyrkan på söndagar. Och kanske tyckte hon inte om aborter heller? Jag vet inte. Skulle aldrig fråga en sådan sak. Någon "privat trädgård" ska man väl få ha som människa? Hon var otroligt social och omtyckt och skulle aldrig drömma om att missionera på jobbet.
Alla människor är mångfacetterade med positiva och negativa egenskaper. Ska ICA-handlaren tvingas anställa Yasin också när han avtjänat sitt straff? Det finns inget som säger att han inte skulle klara av att jobba i ICAs kassa och han har garanterat en rad positiva egenskaper han också...
Arbetsgivaren kommer ju inte veta om åsikterna om inte personen i fråga publikt gett utryck för dem. Men hur ska du kunna avgöra om det angår dem eller inte, det vet man ju inte förrän efter personen rekryterats och som tur är så får de själva ta det beslutet.
Återigen, det vore helt absurt om arbetsgivaren inte själv fick definiera vad som är viktigt för dem, samt som sagt helt omöjligt att reglera.
Jag tycker inte man ska tvinga arbetsgivaren till någonting. Samtidigt kan jag tycka att det relevanta när man anställer personal är att de klarar av att sköta uppgiften de anställs för. Vad de har för åsikter i olika politiska frågor borde inte vara något man bryr sig om överhuvudtaget så länge som det inte är relevant för arbetet i fråga. Om man till exempel jobbar med att skruva ihop bilar på Hisingen så kanske det är ganska irrelevant vad man tycker om abort. Om man däremot söker jobb på en abortklinik så blir det ju mer intressant av man tycker i den frågan.
Och det är ju helt upp till dig som rekryterare att då inte bry dig om att någon tex är öppen nazist. Men ingen kommer såklart hindra dig från att exkludera nazisten, eller för den skull från att enbart anställa nazister.
För mig är det uppenbart att det finns otaliga situationer där det kan påverka. Typexempel är med SD-are som nämndemän, det är katastrof för rättssäkerheten IMO. Skulle jag sköta rekrytering skulle jag undvika att ta risker jag inte behöver ta, särskilt då med tanke på Sveriges rigida regler när någon väl anställts.
Undantaget är väl då yrken där den anställde inte interagerar med några andra, men jag tror de yrkena är försvinnande få idag.
Vi borde inte ha politiska nämndemän öht.
Skulle jag anställa någon skulle jag sätta fokus på vad personen gör, snarare än tycker. Jag skulle inte anställa någon av de där som blockerar motorvägar eller släpper ut minkar. Eller på annat sätt riskerar att arresteras vilket minskar deras chans att göra ett bra arbete.
En mentalt frisk person som är abortmotståndare vet att det i samhället är en väldigt känslig fråga. Har då personen inte vett att hålla tyst om den åsikten så kan ju det göra personen olämplig. Men inte åsikten i sig. Om det nu inte rör ett jobb på en abortklinik eller liknande förstås.
En annan sak som är väldigt känslig är religion. Att säga att man är kristen och tillhör en frikyrka är oerhört känsligt. Jag jobbade med en kvinna förut som var det. Tog flera år och en ganska nära kontakt innan det kröp fram att hon brukade gå i kyrkan på söndagar. Och kanske tyckte hon inte om aborter heller? Jag vet inte. Skulle aldrig fråga en sådan sak. Någon "privat trädgård" ska man väl få ha som människa? Hon var otroligt social och omtyckt och skulle aldrig drömma om att missionera på jobbet.
Återigen, det är upp till arbetsgivaren att bedöma vad som gör personen lämplig eller olämplig för en viss tjänst. Ingen annan.
Det känns som du för en diskussion "mot" en åsikt ingen yttrat (iaf vad jag sett). Jag har iaf aldrig någonsin sagt att folk ska tvingas att delge sina åsikter. Däremot är det självklart att de om de valt att göra det kan påverkas både positivt och negativt av sitt "offentliggörande".
Har heller inga svar egentligen. Men helt klart så måste vi lära oss att hantera det nya medielandskapet. Frågan är väl också vad som kommer att hända med nationalstaten när folk, med hjälp av internet, kan känna större gemenskap med människor på andra sidan världen än med de i sitt närområde. Kommer nog bli allt svårare att få människor att försöka samlas kring nationen som idé. Skillnaden i värderingar mellan politiker och vanligt folk blir större och större. Och det blir ju inte bättre av att politiker ser ner på vissa väljare ("deplorables") som röstar på "fel" parti. Jag tror att vi måste bli bättre på att debattera och låta folk prata till punkt. Gillar själv verkligen poddar i långformat där gäster kan få lägga ut texten utan avbrott så att man verkligen förstår vad de står för och hur de tänker. De enda sättet att hantera "konstiga" idéer är att bemöta dem med sakliga argument. Att försöka censurera bort problemet gör det bara värre tror jag, för då kommer de med "fel" åsikter söka sig till andra kanaler där de inte blir emotsagda alls.
Tror inte det största problemet är åsikterna i sig utan anonymiteten.
Att Trollen kan härja fritt är ju pga att de kan ha tusentals anonyma konton. Skulle man ha "KYC" på varje användare på tex Facebook och Twitter där åtminstone resp plattform vet vem som döljer sig bakom ett alias (via tex BankID och motsvarande) så skulle problemen vara långt mindre omfattande.
Vi är anonyma här också. I stort sett.
Skulle de inte vara anonyma så skulle ju de riskera att förlora jobbet. Ta det här med SD som ju är en känslig potatis hos många trots att var fjärde röstberättigad man röstar på partiet och trots att partiet inte bara är lagligt utan det är representerat i Sveriges riksdag. Det handlar bara om unken moralism. Eller så här. Jag vill inte att mina barns lärare är Sverigedemokrat. Jag vill inte att hen är sosse, vänsterpartist eller miljöpartist heller. Men vem ska säga vad en lärare ska få rösta på? Ska elevernas föräldrar avgöra det? Ska skolan? Eller ska alla skita i vad läraren röstar på om läraren gör ett bra arbete? Vilket jag tycker. Alla ska få en chans och bedömas på arbetet utefter hur de sköter sitt arbete.
Jag tycker det vore bättre om varje person bara kunde ha ett konto här också, men i praktiken är det nog ett väldigt litet problem jämfört med det starkt demokratihotande det innebär med tusentals trollkonton på FB och Twitter. Med största sannolikhet är det Ryssland som avgjorde Brexit-omröstningen, det borde de flesta inse att det är ett stort problem för demokratin och som det ser ut ett problem som bara växer sig större.
Nej det är inte moralism att fördöma ett nyfascistiskt parti, det spelar ingen roll om de har 0,1% eller 50% av rösterna. Skulle du resonera på samma sätt om det var KPMLR, AFS eller gamla VAM som satt i riksdagen?
Det beror väl på. De du räknar upp har antagligen inte ett partiprogram som följer svensk lag så det haltar lite.
Grundproblemet är väl att folk är dumma i huvudet och synnerligen lättledda. Det är demokratins gissel. Folk har inte "grundläggande värderingar" eftersom vad som anses vara rätt värderingar skiftar över tid. Det som ledande företrädare för t ex Socialdemokraterna har sagt om invandrare och kostnader hade för 7 år sen gjort att de tvingats hoppa av alla uppdrag och i princip fått emigrera. Folk springer åt det håll som alla andra springer åt. Så de som är mest "PK" nu är väl de som hade blivit nazister i 30-talets Tyskland. Men såna här gnälliga motvalls typer som jag har ett inbyggt skydd mot att svepas med av sådana rörelser. Jag kan fan inte ens dyrka Elon som jag borde.
Parag Agrawal skrev:
I’m excited to share that we’re appointing @elonmusk to our board! Through conversations with Elon in recent weeks, it became clear to us that he would bring great value to our Board.
Parag Agrawal skrev:
I’m excited to share that we’re appointing @elonmusk to our board! Through conversations with Elon in recent weeks, it became clear to us that he would bring great value to our Board.
Parag Agrawal skrev:
I’m excited to share that we’re appointing @elonmusk to our board! Through conversations with Elon in recent weeks, it became clear to us that he would bring great value to our Board.
Skojar.
Hur ser fördelningen av aktier ut. Finns det a och b aktier som i Sverige
Parag Agrawal skrev:
I’m excited to share that we’re appointing @elonmusk to our board! Through conversations with Elon in recent weeks, it became clear to us that he would bring great value to our Board.
Skojar.
Hur ser fördelningen av aktier ut. Finns det a och b aktier som i Sverige
Om jag förstått saken rätt har twitter valt att inte ha röststarkare aktier, utan
det är en aktie, en röst som gäller.
Har heller inga svar egentligen. Men helt klart så måste vi lära oss att hantera det nya medielandskapet. Frågan är väl också vad som kommer att hända med nationalstaten när folk, med hjälp av internet, kan känna större gemenskap med människor på andra sidan världen än med de i sitt närområde. Kommer nog bli allt svårare att få människor att försöka samlas kring nationen som idé. Skillnaden i värderingar mellan politiker och vanligt folk blir större och större. Och det blir ju inte bättre av att politiker ser ner på vissa väljare ("deplorables") som röstar på "fel" parti. Jag tror att vi måste bli bättre på att debattera och låta folk prata till punkt. Gillar själv verkligen poddar i långformat där gäster kan få lägga ut texten utan avbrott så att man verkligen förstår vad de står för och hur de tänker. De enda sättet att hantera "konstiga" idéer är att bemöta dem med sakliga argument. Att försöka censurera bort problemet gör det bara värre tror jag, för då kommer de med "fel" åsikter söka sig till andra kanaler där de inte blir emotsagda alls.
Tror inte det största problemet är åsikterna i sig utan anonymiteten.
Att Trollen kan härja fritt är ju pga att de kan ha tusentals anonyma konton. Skulle man ha "KYC" på varje användare på tex Facebook och Twitter där åtminstone resp plattform vet vem som döljer sig bakom ett alias (via tex BankID och motsvarande) så skulle problemen vara långt mindre omfattande.
Vi är anonyma här också. I stort sett.
Skulle de inte vara anonyma så skulle ju de riskera att förlora jobbet. Ta det här med SD som ju är en känslig potatis hos många trots att var fjärde röstberättigad man röstar på partiet och trots att partiet inte bara är lagligt utan det är representerat i Sveriges riksdag. Det handlar bara om unken moralism. Eller så här. Jag vill inte att mina barns lärare är Sverigedemokrat. Jag vill inte att hen är sosse, vänsterpartist eller miljöpartist heller. Men vem ska säga vad en lärare ska få rösta på? Ska elevernas föräldrar avgöra det? Ska skolan? Eller ska alla skita i vad läraren röstar på om läraren gör ett bra arbete? Vilket jag tycker. Alla ska få en chans och bedömas på arbetet utefter hur de sköter sitt arbete.
Jag tycker det vore bättre om varje person bara kunde ha ett konto här också, men i praktiken är det nog ett väldigt litet problem jämfört med det starkt demokratihotande det innebär med tusentals trollkonton på FB och Twitter. Med största sannolikhet är det Ryssland som avgjorde Brexit-omröstningen, det borde de flesta inse att det är ett stort problem för demokratin och som det ser ut ett problem som bara växer sig större.
Nej det är inte moralism att fördöma ett nyfascistiskt parti, det spelar ingen roll om de har 0,1% eller 50% av rösterna. Skulle du resonera på samma sätt om det var KPMLR, AFS eller gamla VAM som satt i riksdagen?
Jag fördömer de, precis som jag fördömer miljötalibaner inom MP och kommunister inom V. Väldigt anti-demokratiska partier.
M3LR
”Vi har i Sverige billig el, vi har ren el, vi har säker el, vi har kort sagt den energiförsörjning som alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation.” - Percy Barnevik
Parag Agrawal skrev:
I’m excited to share that we’re appointing @elonmusk to our board! Through conversations with Elon in recent weeks, it became clear to us that he would bring great value to our Board.
Skojar.
Nej, han slickar Elons röv så att han på så vis tror att han kan få Elon att gå dit han vill
