Tesla Club Sweden

pefreli skrev: ↑15 sep 2024 13:26

När ska vi släppa diskussionen kring påståendet att det inte är möjligt att bygga ett fossilfritt elsystem utan kärnkraft…?

chaffis75 skrev: ↑16 sep 2024 17:47

Lerumsexpressen skrev: ↑16 sep 2024 15:18

chaffis75 skrev: ↑16 sep 2024 07:01

pefreli skrev: ↑15 sep 2024 23:16

chaffis75 skrev: ↑15 sep 2024 20:26

Jag tror du missar hela poängen.. ja de går, m n till vilka kostnader och vilka utsläpp. Allt är en kompromiss. Tyskland har ju tex byggt de utan kärnkraft men med stora mängder kol och gas som följd.

Men ja vad behövs byggas i se4 för att lösa de bekymmer som finns och ökar i se4? Priserna visar på bekymmerna och SKN pratar om de framtida problemen de ser.

Sportbilsentusiasten skriver återkommande att han INTE, baserat på nuvarande existerande teknologi, har blivit övertygad om att det är MÖJLIGT att få till ett fossilfritt elsystem utan kärnkraft.

På något sätt verkar det finnas en tro att det krävs någon form av ny teknik som inte existerar idag.

Men jag låter gärna Sportbilsentusiasten själv svara vad det är han menar.

Mig veterligen finns det ingen i den offentliga debatten som hävdat att det inte är möjligt. Inte ens kärnfysikerna hävdar detta.

Därav undrar jag vad Sportbilsentusiasten menar.

Men berätta då vilka teknologier du pratar om istället för att prata om sportbilar, sportbilar producerar ingen el.

Vilken tidshorisont ska han svara på?
Om det är utmanande idag, så när ska man fixa utmaningen?

Jag har inte ens frågat om tiden utan vill bara ha konkret hur man löser de problem som finns och inte får svaret om sportbilar..

Men så snart man vill de ska vara konkret så är de svårt.

Dr Mabuse skrev: ↑16 sep 2024 19:20

pefreli skrev: ↑15 sep 2024 13:26

När ska vi släppa diskussionen kring påståendet att det inte är möjligt att bygga ett fossilfritt elsystem utan kärnkraft…?

Jag gav ett exempel på en hypotetisk liten vindkraftspark som har batteribackup för att klara en veckas vindstilla. Men fick ingen feedback på mitt exempel mer än en kärnkraftsmotståndares kommentar att mitt exempel var felvisande/menlöst, men som inte kunde med sig att förklara varför. Hur konstruktivt är det?

Dr Mabuse skrev: ↑16 sep 2024 19:20

pefreli skrev: ↑15 sep 2024 13:26

När ska vi släppa diskussionen kring påståendet att det inte är möjligt att bygga ett fossilfritt elsystem utan kärnkraft…?

Jag gav ett exempel på en hypotetisk liten vindkraftspark som har batteribackup för att klara en veckas vindstilla. Men fick ingen feedback på mitt exempel mer än en kärnkraftsmotståndares kommentar att mitt exempel var felvisande/menlöst, men som inte kunde med sig att förklara varför. Hur konstruktivt är det?

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 02:06

Dr Mabuse skrev: ↑16 sep 2024 19:20

pefreli skrev: ↑15 sep 2024 13:26

När ska vi släppa diskussionen kring påståendet att det inte är möjligt att bygga ett fossilfritt elsystem utan kärnkraft…?

Jag gav ett exempel på en hypotetisk liten vindkraftspark som har batteribackup för att klara en veckas vindstilla. Men fick ingen feedback på mitt exempel mer än en kärnkraftsmotståndares kommentar att mitt exempel var felvisande/menlöst, men som inte kunde med sig att förklara varför. Hur konstruktivt är det?

Du kan ju själv räkna om hur stort batterilager som behövs,
Här är ett räkneexempel på Formark 3 som står stilla en månad per år ungefär.
Forsmark 3 är en av Sveriges större kärnreaktorer och har en installerad effekt på cirka 1 172 MW (megawatt) elektrisk effekt.

Beräkning:
1. Installerad effekt: 1 172 MW (1 172 000 kW).
2. Tid på en månad: Antal timmar i en månad är i genomsnitt 30 dagar * 24 timmar = 720 timmar.

Energibortfall:
1 172 000 * 720 = 844 320 000 kWh
Detta innebär att Vattenfall måste installera ett batteri på 844 GWh för att täcka bortfallet.

Så hur fixar Vattenfalls och Uniper detta scenario?

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 02:06

Så hur fixar Vattenfalls och Uniper detta scenario?

Dr Mabuse skrev: ↑17 sep 2024 16:01

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 02:06

Så hur fixar Vattenfalls och Uniper detta scenario?

Snyggt försök att med What-About-ism försöka skifta fokus från ljuset-är-på-när-det-blåser.

Poängen med kärnkraftverken är att de är PLANERBARA.
Och med fler kraftverk kommer det finnas viss redundans att täcka upp bortfall med resterande reaktorer. Rätta mig om jag har fel, men kärnkraftverken har väl en effektreserv? Speciellt om vi har flera mindre modulära reaktorer, som också är planerbara.

Kan du planera när moder jord parkerar ett högtryck över Götaland mitt i smällkalla vintern?

chaffis75 skrev: ↑17 sep 2024 10:04

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 02:06

Dr Mabuse skrev: ↑16 sep 2024 19:20

pefreli skrev: ↑15 sep 2024 13:26

När ska vi släppa diskussionen kring påståendet att det inte är möjligt att bygga ett fossilfritt elsystem utan kärnkraft…?

Jag gav ett exempel på en hypotetisk liten vindkraftspark som har batteribackup för att klara en veckas vindstilla. Men fick ingen feedback på mitt exempel mer än en kärnkraftsmotståndares kommentar att mitt exempel var felvisande/menlöst, men som inte kunde med sig att förklara varför. Hur konstruktivt är det?

Du kan ju själv räkna om hur stort batterilager som behövs,
Här är ett räkneexempel på Formark 3 som står stilla en månad per år ungefär.
Forsmark 3 är en av Sveriges större kärnreaktorer och har en installerad effekt på cirka 1 172 MW (megawatt) elektrisk effekt.

Beräkning:
1. Installerad effekt: 1 172 MW (1 172 000 kW).
2. Tid på en månad: Antal timmar i en månad är i genomsnitt 30 dagar * 24 timmar = 720 timmar.

Energibortfall:
1 172 000 * 720 = 844 320 000 kWh
Detta innebär att Vattenfall måste installera ett batteri på 844 GWh för att täcka bortfallet.

Så hur fixar Vattenfalls och Uniper detta scenario?

De ser till att ha ett nu xtra kärnkraftverk så man kan alternera vilka kärnkraftverk som står stilla.

En annan räkne övning, hur stort batteri behövs när de är vindstilla i en månad och vind produktionen går från 10000 megawatt till typ 1000 megawatt effekt?

Tja de är så dåligt argument från mig ovan men de är faktiskt samma problem med vindkraften som kärnkraften, skillnaden är att med vindkraften händer de så mycket oftare och man kan i princip inte bygga fler vindkraftverk för ett täcka upp förlusten, för blåser de inte så blåser de inte.

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 16:34

chaffis75 skrev: ↑17 sep 2024 10:04

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 02:06

Dr Mabuse skrev: ↑16 sep 2024 19:20

pefreli skrev: ↑15 sep 2024 13:26

När ska vi släppa diskussionen kring påståendet att det inte är möjligt att bygga ett fossilfritt elsystem utan kärnkraft…?

Jag gav ett exempel på en hypotetisk liten vindkraftspark som har batteribackup för att klara en veckas vindstilla. Men fick ingen feedback på mitt exempel mer än en kärnkraftsmotståndares kommentar att mitt exempel var felvisande/menlöst, men som inte kunde med sig att förklara varför. Hur konstruktivt är det?

Du kan ju själv räkna om hur stort batterilager som behövs,
Här är ett räkneexempel på Formark 3 som står stilla en månad per år ungefär.
Forsmark 3 är en av Sveriges större kärnreaktorer och har en installerad effekt på cirka 1 172 MW (megawatt) elektrisk effekt.

Beräkning:
1. Installerad effekt: 1 172 MW (1 172 000 kW).
2. Tid på en månad: Antal timmar i en månad är i genomsnitt 30 dagar * 24 timmar = 720 timmar.

Energibortfall:
1 172 000 * 720 = 844 320 000 kWh
Detta innebär att Vattenfall måste installera ett batteri på 844 GWh för att täcka bortfallet.

Så hur fixar Vattenfalls och Uniper detta scenario?

De ser till att ha ett nu xtra kärnkraftverk så man kan alternera vilka kärnkraftverk som står stilla.

En annan räkne övning, hur stort batteri behövs när de är vindstilla i en månad och vind produktionen går från 10000 megawatt till typ 1000 megawatt effekt?

Tja de är så dåligt argument från mig ovan men de är faktiskt samma problem med vindkraften som kärnkraften, skillnaden är att med vindkraften händer de så mycket oftare och man kan i princip inte bygga fler vindkraftverk för ett täcka upp förlusten, för blåser de inte så blåser de inte.

Du beskriver dagens elsystem.
Batteriet kallas vattenkraft, kraftvärme, kondenskraft, flexibla avtal osv.

chaffis75 skrev: ↑17 sep 2024 17:04

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 16:34

chaffis75 skrev: ↑17 sep 2024 10:04

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 02:06

Dr Mabuse skrev: ↑16 sep 2024 19:20

Jag gav ett exempel på en hypotetisk liten vindkraftspark som har batteribackup för att klara en veckas vindstilla. Men fick ingen feedback på mitt exempel mer än en kärnkraftsmotståndares kommentar att mitt exempel var felvisande/menlöst, men som inte kunde med sig att förklara varför. Hur konstruktivt är det?

Du kan ju själv räkna om hur stort batterilager som behövs,
Här är ett räkneexempel på Formark 3 som står stilla en månad per år ungefär.
Forsmark 3 är en av Sveriges större kärnreaktorer och har en installerad effekt på cirka 1 172 MW (megawatt) elektrisk effekt.

Beräkning:
1. Installerad effekt: 1 172 MW (1 172 000 kW).
2. Tid på en månad: Antal timmar i en månad är i genomsnitt 30 dagar * 24 timmar = 720 timmar.

Energibortfall:
1 172 000 * 720 = 844 320 000 kWh
Detta innebär att Vattenfall måste installera ett batteri på 844 GWh för att täcka bortfallet.

Så hur fixar Vattenfalls och Uniper detta scenario?

De ser till att ha ett nu xtra kärnkraftverk så man kan alternera vilka kärnkraftverk som står stilla.

En annan räkne övning, hur stort batteri behövs när de är vindstilla i en månad och vind produktionen går från 10000 megawatt till typ 1000 megawatt effekt?

Tja de är så dåligt argument från mig ovan men de är faktiskt samma problem med vindkraften som kärnkraften, skillnaden är att med vindkraften händer de så mycket oftare och man kan i princip inte bygga fler vindkraftverk för ett täcka upp förlusten, för blåser de inte så blåser de inte.

Du beskriver dagens elsystem.
Batteriet kallas vattenkraft, kraftvärme, kondenskraft, flexibla avtal osv.

Ok.. så hur ser planen ut för morgondagens elsystem då.. vad ersätter kärnkraften och vad ska byggas för de behov som finns nu?

pefreli skrev: ↑16 sep 2024 22:22

Blomgren/Henrekson blottar sin okunskap i hur elkraftsystemet fungerar.

Dubbelfel_av_Blomgren_Henrekson_om_elsystemets_stabilitet_1726517970.pdf

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 17:14

chaffis75 skrev: ↑17 sep 2024 17:04

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 16:34

chaffis75 skrev: ↑17 sep 2024 10:04

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 02:06

Du kan ju själv räkna om hur stort batterilager som behövs,
Här är ett räkneexempel på Formark 3 som står stilla en månad per år ungefär.
Forsmark 3 är en av Sveriges större kärnreaktorer och har en installerad effekt på cirka 1 172 MW (megawatt) elektrisk effekt.

Beräkning:
1. Installerad effekt: 1 172 MW (1 172 000 kW).
2. Tid på en månad: Antal timmar i en månad är i genomsnitt 30 dagar * 24 timmar = 720 timmar.

Energibortfall:
1 172 000 * 720 = 844 320 000 kWh
Detta innebär att Vattenfall måste installera ett batteri på 844 GWh för att täcka bortfallet.

Så hur fixar Vattenfalls och Uniper detta scenario?

De ser till att ha ett nu xtra kärnkraftverk så man kan alternera vilka kärnkraftverk som står stilla.

En annan räkne övning, hur stort batteri behövs när de är vindstilla i en månad och vind produktionen går från 10000 megawatt till typ 1000 megawatt effekt?

Tja de är så dåligt argument från mig ovan men de är faktiskt samma problem med vindkraften som kärnkraften, skillnaden är att med vindkraften händer de så mycket oftare och man kan i princip inte bygga fler vindkraftverk för ett täcka upp förlusten, för blåser de inte så blåser de inte.

Du beskriver dagens elsystem.
Batteriet kallas vattenkraft, kraftvärme, kondenskraft, flexibla avtal osv.

Ok.. så hur ser planen ut för morgondagens elsystem då.. vad ersätter kärnkraften och vad ska byggas för de behov som finns nu?

Har skrivit många ggr innan och sannolikt till dig med.
Men vilken tidshorisont pratar vi om igen?

Lerumsexpressen skrev: ↑31 aug 2024 16:01

Sportbilsentusiasten skrev: ↑31 aug 2024 14:19

Lerumsexpressen skrev: ↑21 aug 2024 17:26

niklas12 skrev: ↑21 aug 2024 07:32

Hade varit intressant med en diskussion kring denna tyvärr så har man istället främst fokuserat på att skjuta budbäraren istället för att läsa innehållet

https://www.svensktnaringsliv.se/bilder ... 90+TWh.pdf

Finns inga tendenser på att det finns en genuin önskan till diskussion.
Skriv gärna en rad som inbjuder till riktig diskussion isf.

Jag har flera ggr frågat hur du skulle bygga ett elsystem som ger låga stabila priser.
Min lösning är kärn o vattenkraft. Funkade kanon i några decenium…

Vill du ha en seriös diskussion, har du chansen.
Det jag läser i tråden är mest önskedrömmar om kommande teknik som batterier, vätgas mm.

Vi vet hur kass dagens system är…och hur bra det var innan kärnkraften lades ned

Tack för frågan, behöver fråga en kontrollfrågor, så att jag svarar på rätt saker. (Finns inga rätt eller fel svar)

Vad är din definition av låga och stabila priser?
Gärna ören och intervall.

Jag ser personligen ett scenario för 1-7 år och ett annat år 8 och framåt.
Samma på jobbet där jag agerar och har andra /olika scenarion och tidsintervall.

Scenarion och tidsintervall är olika beroende på vem som "bestämmer" och vad konsekvenserna blir om jag eller jobbet har fel/missar.
Gratis och inga konsekvenser om jag personligen gissar fel men folk blir arbetslösa och kunderna får enorma kostnadsökningar ifall jag i tjänsten agerar utanför riskprofiler, politik och bättre vetande.

Personligen på kort horisont.
Kärnkraft och vattenkraft som bas.
Måttlig tillväxt av sol
Enorma mängder ny vindkraft.
Flera/många nya gasturbiner som drivs med biogas, bioolja för att kapa effektbrist och bidra till frekvens stabilitet.
Batterier = hundratals MW med batterier kommande år. För att kapa toppar och höja dalar.
Styrningen och flexibilitet = enorm ökning och acceptans från företag och kommuner. = kapa toppar och höja dalar. Med fördelar med ökade intäkter och minskade utgifter när lokal produktion och distrubution behöver stöd och hjälp.

Lerumsexpressen skrev: ↑17 sep 2024 19:18

Lerumsexpressen skrev: ↑31 aug 2024 16:01

Sportbilsentusiasten skrev: ↑31 aug 2024 14:19

Lerumsexpressen skrev: ↑21 aug 2024 17:26

niklas12 skrev: ↑21 aug 2024 07:32

Hade varit intressant med en diskussion kring denna tyvärr så har man istället främst fokuserat på att skjuta budbäraren istället för att läsa innehållet

https://www.svensktnaringsliv.se/bilder ... 90+TWh.pdf

Finns inga tendenser på att det finns en genuin önskan till diskussion.
Skriv gärna en rad som inbjuder till riktig diskussion isf.

Jag har flera ggr frågat hur du skulle bygga ett elsystem som ger låga stabila priser.
Min lösning är kärn o vattenkraft. Funkade kanon i några decenium…

Vill du ha en seriös diskussion, har du chansen.
Det jag läser i tråden är mest önskedrömmar om kommande teknik som batterier, vätgas mm.

Vi vet hur kass dagens system är…och hur bra det var innan kärnkraften lades ned

Tack för frågan, behöver fråga en kontrollfrågor, så att jag svarar på rätt saker. (Finns inga rätt eller fel svar)

Vad är din definition av låga och stabila priser?
Gärna ören och intervall.

Jag ser personligen ett scenario för 1-7 år och ett annat år 8 och framåt.
Samma på jobbet där jag agerar och har andra /olika scenarion och tidsintervall.

Scenarion och tidsintervall är olika beroende på vem som "bestämmer" och vad konsekvenserna blir om jag eller jobbet har fel/missar.
Gratis och inga konsekvenser om jag personligen gissar fel men folk blir arbetslösa och kunderna får enorma kostnadsökningar ifall jag i tjänsten agerar utanför riskprofiler, politik och bättre vetande.

Personligen på kort horisont.
Kärnkraft och vattenkraft som bas.
Måttlig tillväxt av sol
Enorma mängder ny vindkraft.
Flera/många nya gasturbiner som drivs med biogas, bioolja för att kapa effektbrist och bidra till frekvens stabilitet.
Batterier = hundratals MW med batterier kommande år. För att kapa toppar och höja dalar.
Styrningen och flexibilitet = enorm ökning och acceptans från företag och kommuner. = kapa toppar och höja dalar. Med fördelar med ökade intäkter och minskade utgifter när lokal produktion och distrubution behöver stöd och hjälp.

Här har den som verkligen vill veta om min hypotes om framtida elproduktion.

niklas12 skrev: ↑17 sep 2024 17:42

pefreli skrev: ↑16 sep 2024 22:22

Blomgren/Henrekson blottar sin okunskap i hur elkraftsystemet fungerar.

Dubbelfel_av_Blomgren_Henrekson_om_elsystemets_stabilitet_1726517970.pdf

Jaha det var bara Lennart söder som man dammade av.
Det var 50/50 om det skulle vara han eller Kåberger.

Men oavsett så går resonemanget inte ihop, när vi minskat elproduktionen från kärnkraft så har alltså balanseringskostnaderna ökat markant men det är åndå kärnkraften som skapar de ökade kostnaderna

Jag tror det är bättre att herr Söder kryper tillbaka under sin sten

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 07:20

Ja man gör allt för att få genom sina önskningar. Det får kosta pengar och arbetslösheten.
" Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereduktionen för mikroproducenter av el ska tas bort och tillkännager detta för regeringen.
Motivering

Regeringen har sedan tidigare infört en form av nettodebiteringssystem, eller vad som kom att kallas skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, där man som producent ska få en skattereduktion som motsvarar två gånger den energiskatt som belöper på den mängd el som mikroproducenten matat in på elnätet upp till 30 000 kWh. Detta i den mån denne gjort motsvarande uttag från nätet. Inledningsvis innebär denna reform modesta kostnader i statsbudgeten, 20 miljoner kronor budgeteras skatteutgiften till årligen. På sikt riskerar detta dock att bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.

Ett väsentligt problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus. Detta medför att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. I princip kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen där vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret och importerar el på vintern. På sommaren begränsar man dessutom produktionen genom att man planerar in underhåll, lagrar vatten i magasinen och helt stänger av vissa anläggningar. Detta innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är en ren samhällskostnad.

Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Vill man vara miljövänlig måste man också vara resurseffektiv.

Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan till exempel gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet.





Mattias Bäckström Johansson (SD)




Tobias Andersson (SD)


Eric Palmqvist (SD)

Josef Fransson (SD)


"

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 08:43

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 07:20

Ja man gör allt för att få genom sina önskningar. Det får kosta pengar och arbetslösheten.
" Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereduktionen för mikroproducenter av el ska tas bort och tillkännager detta för regeringen.
Motivering

Regeringen har sedan tidigare infört en form av nettodebiteringssystem, eller vad som kom att kallas skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, där man som producent ska få en skattereduktion som motsvarar två gånger den energiskatt som belöper på den mängd el som mikroproducenten matat in på elnätet upp till 30 000 kWh. Detta i den mån denne gjort motsvarande uttag från nätet. Inledningsvis innebär denna reform modesta kostnader i statsbudgeten, 20 miljoner kronor budgeteras skatteutgiften till årligen. På sikt riskerar detta dock att bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.

Ett väsentligt problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus. Detta medför att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. I princip kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen där vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret och importerar el på vintern. På sommaren begränsar man dessutom produktionen genom att man planerar in underhåll, lagrar vatten i magasinen och helt stänger av vissa anläggningar. Detta innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är en ren samhällskostnad.

Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Vill man vara miljövänlig måste man också vara resurseffektiv.

Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan till exempel gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet.





Mattias Bäckström Johansson (SD)




Tobias Andersson (SD)


Eric Palmqvist (SD)

Josef Fransson (SD)


"

Menar du att staten ska stötta något som nu börjat påverka elnätet negativt?

60-öringen fine men subventionen av solceller borde man kunna kapa till 10%.

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 09:52

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 08:43

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 07:20

Ja man gör allt för att få genom sina önskningar. Det får kosta pengar och arbetslösheten.
" Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereduktionen för mikroproducenter av el ska tas bort och tillkännager detta för regeringen.
Motivering

Regeringen har sedan tidigare infört en form av nettodebiteringssystem, eller vad som kom att kallas skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, där man som producent ska få en skattereduktion som motsvarar två gånger den energiskatt som belöper på den mängd el som mikroproducenten matat in på elnätet upp till 30 000 kWh. Detta i den mån denne gjort motsvarande uttag från nätet. Inledningsvis innebär denna reform modesta kostnader i statsbudgeten, 20 miljoner kronor budgeteras skatteutgiften till årligen. På sikt riskerar detta dock att bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.

Ett väsentligt problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus. Detta medför att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. I princip kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen där vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret och importerar el på vintern. På sommaren begränsar man dessutom produktionen genom att man planerar in underhåll, lagrar vatten i magasinen och helt stänger av vissa anläggningar. Detta innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är en ren samhällskostnad.

Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Vill man vara miljövänlig måste man också vara resurseffektiv.

Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan till exempel gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet.





Mattias Bäckström Johansson (SD)




Tobias Andersson (SD)


Eric Palmqvist (SD)

Josef Fransson (SD)


"

Menar du att staten ska stötta något som nu börjat påverka elnätet negativt?

60-öringen fine men subventionen av solceller borde man kunna kapa till 10%.

Man kan inte ändra från dag till dag. 60-öringen bör man inte röra. Sedan att de få solpaneler som finns i Sverige påverkar nog inte elnätet.

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 09:56

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 09:52

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 08:43

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 07:20

Ja man gör allt för att få genom sina önskningar. Det får kosta pengar och arbetslösheten.
" Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereduktionen för mikroproducenter av el ska tas bort och tillkännager detta för regeringen.
Motivering

Regeringen har sedan tidigare infört en form av nettodebiteringssystem, eller vad som kom att kallas skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, där man som producent ska få en skattereduktion som motsvarar två gånger den energiskatt som belöper på den mängd el som mikroproducenten matat in på elnätet upp till 30 000 kWh. Detta i den mån denne gjort motsvarande uttag från nätet. Inledningsvis innebär denna reform modesta kostnader i statsbudgeten, 20 miljoner kronor budgeteras skatteutgiften till årligen. På sikt riskerar detta dock att bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.

Ett väsentligt problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus. Detta medför att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. I princip kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen där vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret och importerar el på vintern. På sommaren begränsar man dessutom produktionen genom att man planerar in underhåll, lagrar vatten i magasinen och helt stänger av vissa anläggningar. Detta innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är en ren samhällskostnad.

Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Vill man vara miljövänlig måste man också vara resurseffektiv.

Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan till exempel gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet.





Mattias Bäckström Johansson (SD)




Tobias Andersson (SD)


Eric Palmqvist (SD)

Josef Fransson (SD)


"

Menar du att staten ska stötta något som nu börjat påverka elnätet negativt?

60-öringen fine men subventionen av solceller borde man kunna kapa till 10%.

Man kan inte ändra från dag till dag. 60-öringen bör man inte röra. Sedan att de få solpaneler som finns i Sverige påverkar nog inte elnätet.

Det lokala elnätet påverkas vilket det finns flera artiklar om.

60-öringen bör stanna det är jag enig om för den skulle väl täcka moms om jag fattade rätt. Inte fattat exakt hur.

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 10:12

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 09:56

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 09:52

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 08:43

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 07:20

Ja man gör allt för att få genom sina önskningar. Det får kosta pengar och arbetslösheten.
" Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattereduktionen för mikroproducenter av el ska tas bort och tillkännager detta för regeringen.
Motivering

Regeringen har sedan tidigare infört en form av nettodebiteringssystem, eller vad som kom att kallas skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, där man som producent ska få en skattereduktion som motsvarar två gånger den energiskatt som belöper på den mängd el som mikroproducenten matat in på elnätet upp till 30 000 kWh. Detta i den mån denne gjort motsvarande uttag från nätet. Inledningsvis innebär denna reform modesta kostnader i statsbudgeten, 20 miljoner kronor budgeteras skatteutgiften till årligen. På sikt riskerar detta dock att bli kostsamt och får dessutom till följd att elproducenter som verkar på affärsmässig grund får en reducering på intäktssidan. Införandet av detta system är till synes uteslutande kopplat till att främja solceller.

Ett väsentligt problem gällande solceller är den oregelbundna produktionen i och med att kraftkällan av självklara skäl är beroende av solljus. Detta medför att solceller producerar mycket lite el under vinterns mörka och kalla månader. I princip kan man säga att flödena av elkraft över nationsgränsen styrs av temperaturen där vi exporterar överkapacitet på sommarhalvåret och importerar el på vintern. På sommaren begränsar man dessutom produktionen genom att man planerar in underhåll, lagrar vatten i magasinen och helt stänger av vissa anläggningar. Detta innebär i praktiken att alla subventionspengar till solkraft är en ren samhällskostnad.

Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Dessa dagar infaller just när det är som mörkast och kallast. Detta medför att man investerar i dubbel kapacitet, vilket knappast kan betraktas som vare sig miljövänligt eller samhällsekonomiskt. Vill man vara miljövänlig måste man också vara resurseffektiv.

Under andra förhållanden, i andra delar av världen, kan solceller komma till sin rätt. Detta kan till exempel gälla där man har hög solinstrålning samtidigt som man använder energin till kylning, alltså att efterfrågan är som störst när solen skiner. I Sverige är förhållandet dock det omvända för energisystemet som helhet.





Mattias Bäckström Johansson (SD)




Tobias Andersson (SD)


Eric Palmqvist (SD)

Josef Fransson (SD)


"

Menar du att staten ska stötta något som nu börjat påverka elnätet negativt?

60-öringen fine men subventionen av solceller borde man kunna kapa till 10%.

Man kan inte ändra från dag till dag. 60-öringen bör man inte röra. Sedan att de få solpaneler som finns i Sverige påverkar nog inte elnätet.

Det lokala elnätet påverkas vilket det finns flera artiklar om.

60-öringen bör stanna det är jag enig om för den skulle väl täcka moms om jag fattade rätt. Inte fattat exakt hur.

Hur påverkas elnätet. Vi betalar hela tiden för att nätet ska klara det vi betalar för. Om alla mina grannar skulle maxa sina 16A som de betalar för, då hade nätet kollapsat. Varför betalar Eon till mig för nät nytta om mina solceller påverkar nätet negativt?

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 10:20

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 10:12

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 09:56

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 09:52

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 08:43

Menar du att staten ska stötta något som nu börjat påverka elnätet negativt?

60-öringen fine men subventionen av solceller borde man kunna kapa till 10%.

Man kan inte ändra från dag till dag. 60-öringen bör man inte röra. Sedan att de få solpaneler som finns i Sverige påverkar nog inte elnätet.

Det lokala elnätet påverkas vilket det finns flera artiklar om.

60-öringen bör stanna det är jag enig om för den skulle väl täcka moms om jag fattade rätt. Inte fattat exakt hur.

Hur påverkas elnätet. Vi betalar hela tiden för att nätet ska klara det vi betalar för. Om alla mina grannar skulle maxa sina 16A som de betalar för, då hade nätet kollapsat. Varför betalar Eon till mig för nät nytta om mina solceller påverkar nätet negativt?

Det är därför bolagen hela tiden höjer elnätsavgiften.

Det är inget nytt att solceller och de överdimensionerade anläggningar folk byggde med stora mängder sälj som resultat är negativt för elnätet.
Se på Belgien som exempel.

Hur har du lyckats undgå detta om du har minsta intresse förstår jag inte

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 10:33

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 10:20

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 10:12

Dreas89 skrev: ↑18 sep 2024 09:56

nek0 skrev: ↑18 sep 2024 09:52

Man kan inte ändra från dag till dag. 60-öringen bör man inte röra. Sedan att de få solpaneler som finns i Sverige påverkar nog inte elnätet.

Det lokala elnätet påverkas vilket det finns flera artiklar om.

60-öringen bör stanna det är jag enig om för den skulle väl täcka moms om jag fattade rätt. Inte fattat exakt hur.

Hur påverkas elnätet. Vi betalar hela tiden för att nätet ska klara det vi betalar för. Om alla mina grannar skulle maxa sina 16A som de betalar för, då hade nätet kollapsat. Varför betalar Eon till mig för nät nytta om mina solceller påverkar nätet negativt?

Det är därför bolagen hela tiden höjer elnätsavgiften.

Det är inget nytt att solceller och de överdimensionerade anläggningar folk byggde med stora mängder sälj som resultat är negativt för elnätet.
Se på Belgien som exempel.

Hur har du lyckats undgå detta om du har minsta intresse förstår jag inte

Att de höjer elnätsavgiften har jag inte missat.
Att de bygger ut elnätet så det räcker till det vi betalar för har jag missat.
Att svara på min fråga har du missat. hur lyckades du med det?

pefreli skrev: ↑17 sep 2024 23:05

niklas12 skrev: ↑17 sep 2024 17:42

pefreli skrev: ↑16 sep 2024 22:22

Blomgren/Henrekson blottar sin okunskap i hur elkraftsystemet fungerar.

Dubbelfel_av_Blomgren_Henrekson_om_elsystemets_stabilitet_1726517970.pdf

Jaha det var bara Lennart söder som man dammade av.
Det var 50/50 om det skulle vara han eller Kåberger.

Men oavsett så går resonemanget inte ihop, när vi minskat elproduktionen från kärnkraft så har alltså balanseringskostnaderna ökat markant men det är åndå kärnkraften som skapar de ökade kostnaderna

Jag tror det är bättre att herr Söder kryper tillbaka under sin sten

Kan du ge mig några namn på svenska forskare inom energisystem eller elkraftsystem som du har förtroende för?

Det finns väl ett dussintal du kan välja på. Genom de tusentals inlägg som finns här har du fått forskare presenterade för dig från KTH, Chalmers, LTH, BTH etc.

Så det borde väl inte vara några större problem att hitta 3-4 st iaf?