Jag vet inte om folket här har koll men vi kanske kan läsa förordet tillsammans?niklas12 skrev: ↑19 jul 2025 23:30Det kan aldrig vara hälsosamt att vara så negativ och pessimistisk.Lerumsexpressen skrev: ↑19 jul 2025 15:42Tror inte att det kommer så mycket nya elintensiva företag till södra Sverige, finns bättre alternativ för företagen ute i Europa.niklas12 skrev: ↑16 jul 2025 19:48Ja det är alla de timmarna när det är mörkt och vindstilla och tänka sig just den tiden sammanfaller väl med när vi har högst efterfrågan på el.Lerumsexpressen skrev: ↑16 jul 2025 09:39Hur många timmar per år kan vi ”dra in stora pengar”?niklas12 skrev: ↑14 jul 2025 22:11
Absolut börja bygg lokalt i Ringhals sen fortsätter man i Karlshamn eller Barsebäck då får vi ett riktigt starkt och stabilt elsystem i södra Sverige och kan som bonus öka exporten och dra in stora pengar till statskassan när det är vindstilla i Danmark och Tyskland.
Mer lokalt producerat än så finns det inget behov av, det kan vara rimligt att bygga förbränningsbaserad elproduktion fram tills ny kärnkraft är på plats.
Man kan med fördel bygga temporära gaskraftverk förslagsvis utmed befintlig huvudstam
Tror snarare att det många timmar, dagar, veckor och månader där vi aka staten kommer betala för elen från de nya verken.
Så det blir ett socialiseringsprojekt som kommer sluta i att staten kommer få betala för sol, vind och all annan elproduktion i slutändan.
Allt blev bara dyrare för företag och konsumenter, om man nu inte tror att skatter är gratispengar.
Man behöver sälja betydligt mindre el när marknadspriset är 10kr/kwh för att få god ekonomi.
Att sälja stora mängder el när det helt saknas efterfrågan och till minuspriser är ett effektivt sätt att driva sin verksamhet i konkurs vilket visat sig tydligt på resultaten från vindkraften.
Den absolut största vinsten dock är att vi med ny kärnkraft äntligen har tillräcklig effekt att kunna ansluta mer elintensiv industri i södra Sverige och även locka hit utländska investerare med förutsägbara kostnader och stabil elproduktion.
Och svensken verkar mest glad för alla projekt som misslyckas nuförtiden, och alla elprognoser var avhängiga på att alla stora projekt som nu lagts ner eller lagts på is.
Mer elproduktion hjälper inte majoriteten av alla nya kundanslutningar heller, mer att det saknas kapacitet i lokal-, regional- och transmissionsnäten.
Det som driver elnätsavgifterna.........
Det finns många intressanta projekt som kan realiseras när vi får mer planerbar elproduktion på plats.
https://www.ikem.se/nyheter/2025/elpris ... ktrifierar
redan idag så räknar man med att minst 4500 heltidstjänster gått förlorade pga effektbristen och det man skriker efter är lokal elproduktion i SE4
Så bygg gaskraftverk i södra Sverige fram tills ny kärnkraft kan vara på plats.
Det är hål i huvudet att förlita sig på Kina att bygga vindkraftsparker i Norrland och överföra elen till södra Sverige
https://www.tn.se/naringsliv/34845/elbr ... katastrof/
(Känns som mitt förra inlägg precis avhandlade dessa nu nedlaga och bespottade projekt)
Vi kanske kan titta på var dessa företag som behöver elen finns?
Och varför kan/ska nya företag inte till norra Sverige?
Stenungsund har vi redan konstaterat har kapacitetsbrist i elöverföringen......och där finns majoriteten av våra kemi- och processindustrier.
Oljeraffinaderierna finns i Lysekil, Gbg och Nynäshamn.
Gruvorna och stålindustrin finns inte i SE-4 i någon nämnbar omfattning.
Flesta skog-, papper och massa industrierna finns norrut och de vi har i Södra Sverige har effektiviserats och branschen kommer sannolikt att minska med den globala digitaliseringen.
Det de kallar teknik aka batteritillverkning är planerade i SE-3 och norrut.
Givetvis finns det fortfarande utvecklingspotential i SE-4 men nya industrier är osannolikt av flera anledningar, miljökrav, avstånd till råvaror, avstånd till kunderna och brist på industriell kompetens.
"Stål- och metallverk ökar elbehovet från 7 till 34 TWh/år, främst genom att fossilt kol ersätts med vätgas när reduktion av järnmalm och produktion av stål blir fossilfri, samtidigt som den samlade produktionen ökar i takt med att ny verksamhet tillkommer.
•
Kemiindustrin ökar sitt sammanlagda elbehov från 5 till 11 TWh/år. Till stor del består det ökade elbehovet av elektrifiering av processer och ändrade tekniker.
Dessutom innebär byte av fossila råvaror till mer hållbara alternativ ett ökat behov av el.
•
Raffinaderi- och elektrobränslebranschen står för ett markant ökat elbehov,från 1 till 32 TWh/år.
•
Gruvnäringens och jord- och stenindustrins sammanlagda elbehov ökar från 5 till 12 TWh/år, främst genom en ökad elektrifiering av gruvfordon och ökad produktion.
•
Skogsindustrin, som idag är den med bred marginal största elanvändaren, ökar inte sitt elbehov lika kraftigt, men ökar från 18 till 23 TWh/år. Skogsnäringen är lämplig för bio-CCS som på sikt kan öka branschens elbehov.
•
Teknikindustrin ökar elanvändningen från 7 till 11 TWh. Det är batteritillverkning som står för det ökade elbehovet och det finns en stor osäkerhet om tidplanerna för dessa projekt.
•
Övrig industri, där livsmedels- och trävaruindustrin samt övrig småindustri ingår väntas inte öka sin elanvändning mer än marginellt.